Annons

Ohållbart att svartlista EU:s försvarsindustri

LEDARE. EU är på väg att klassa försvarsindustrin som ohållbar på finansmarknaden. Det skulle få konsekvenser för EU:s försvarsförmåga.

Foto:Johanna Geron

”Jag tänker stärka EU:s försvarsfond för att stödja forskning och utveckling”. Så sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i september. Och på EU-kommissionens hemsida kan man även läsa om det ambitiösa utvecklingsprogrammet inom försvarsindustrin (EDIDP) och strävan att öka samarbetet mellan mindre och medelstora försvarsindustribolag för att få upp volymen.

Men samtidigt arbetar EU med att klassificera försvarsmateriel som ohållbara investeringar. I ett utkast klassas delar av sektorn tillsammans med gambling och tobak. Om EU väljer att kalla försvarsmateriel ohållbart kommer det att väsentligt försvåra finansieringen av sektorn. Det skulle få betydande konsekvenser inte bara för försvarsindustrin och deras underleverantörer utan för enskilda länder som Sverige.

Europa litar redan till allt för stor del till Nato och USA för vårt försvar. Om vi undergräver vår egen vapenindustri gör vi oss oförsvarligt sårbara. Financial Times skriver (1/12) på temat under rubriken ”EU riskerar sin egen säkerhet genom att klassa försvarsindustrin som socialt skadlig”. Där påtalas att den tyska statligt kontrollerade Bayerische Landesbank har beslutat att avveckla kundföretag som får mer än 20 procent av sina intäkter från försvarsmateriel.

Det är extra anmärkningsvärt eftersom Bayern är basen för storbolag som Hensoldt, som utvecklar sensorteknologier för skydd och övervakningsuppdrag inom försvars-, säkerhets- och flygindustrin, och Airbus Defence. Dessutom uppger tyska försvarsindustriföreningen enligt Ft att en tredjedel av deras medlemmar har fått problem med sina banker. Ft pekar även ut banker i Sverige, Nederländerna, Finland och Belgien som kyliga mot sektorn.

Bland de svenska storbankerna och deras fonder varierar formuleringarna lite. De flesta tillåter investeringar i bolag där max 5 procent av omsättningen kan hänföras till tillåtna försvarsmateriel. Men det innebär inte att man kan placera i försvarssektorn, bara att man kan göra det i bolag som har en marginell försäljning dit. Det är en tuff linje som drabbar många mindre underleverantörer av fredliga produkter hårt.

Megafondbolagen Blackrock och Vanguard, som annars är starka förespråkare av hållbarhet, har däremot inga problem med att investera i försvarsindustrin och sälja relaterade finansiella produkter. Samma sak gäller exempelvis Fidelity. Det innebär att svenska och europeiska fondbolag inte vill eller får äga svensk försvarsindustri, men amerikanska kan göra det. Är det önskvärt? Är det ens meningsfullt?

Ett land har enligt FN-stadgan rätt och plikt att försvara och kontrollera sitt territorium. Alla partier i riksdagen vill att Sverige ska ha ett försvar. Annars vore vi vidöppna för att invaderas av främmande makt. Inget litet enskilt land kan ensamt producera allt försvarsmateriel det behöver. Det är varken praktiskt eller ekonomiskt möjligt i en så komplex industri. Alltså behövs investeringar från de internationella kapitalmarknaderna.

De som driver linjen att fonder inte ska äga aktier i försvarsindustrin borde avkrävas en förklaring, vad blir konsekvenserna, vad är alternativet? Förstatligande skulle inte lösa den moraliska frågan. Användningen vore densamma, och utan export skulle det bli dyrare när hela kostnaden landade på staterna. Samtidigt skulle mindre länder som Sverige bli tekniskt frånsprungna.

När det gäller hållbarhetsargumentet kan försvarsindustrin inte heller jämföras med tobak och gambling som de klumpas ihop med, eftersom dessa sektorer inte har något högre syfte. Naturligtvis är vapen skadliga. Men de är än mer skadliga om bara den part som hotar andra har dem. 

EU-länderna behöver försvarsbolagen för att kunna försvara sig och bevara sin frihet. Och Europas försvarsföretag och deras underleverantörer behöver finansmarknaden för att kunna finansiera sig. Därför bör svartlistningen av försvarsmaterielsektorn upphöra.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från HashiCorp SwedenAnnons

Identitetsbaserade säkerhetslösningar - vitalt på hybrida arbetsplatser

En ständigt föränderlig marknad innebär högre krav och fler utmaningar för företag. När hybrida arbetslösningar samtidigt blir vanligare riskerar många företag med traditionella arbetsplatslösningar att få både mindre effektiva anställda och mindre säkra datalösningar och infrastrukturer.

För många företag blev skiftet till distansarbete abrupt under pandemin, och en mer komplex arbetssituation följde utvecklingen. En stor del av denna komplexitet kom till följd av att varken teknologin eller infrastrukturen som används är skapad för att användas på distans. Inte bara är detta problematiskt ur ett integrationsperspektiv, utan även ur ett säkerhetsperspektiv. Att använda omoderna lösningar som inte längre är anpassade efter verkligheten resulterar i sämre användarupplevelser, lägre produktivitet och ökar risken för dataintrång. 

Sarah Polan, EMEA CTO på HashiCorp, känner väl till de problem som kommer till följd av hybrida arbetsplatser och kraven det medför på en ny modell för bakomliggande infrastruktur. 

–  HashiCorp började som en hybrid arbetsplats och har hanterat allt vad det innebär. Vi har själva gått igenom de svårigheter som kommer med denna typ av arbetsplats – och vet därför vad som krävs för att tackla dem. Vi vet hur man optimerar arbetsflödet och hur man ska tänka för att säkerställa både säkerhetsperspektivet, effektiviteten och flexibiliteten, säger hon och fortsätter:

– När företag började arbeta mer på distans handlade det mycket om att snabbt skala upp befintliga lösningar såsom interna plattformar och mjukvaror för att möjliggöra fortsatt produktion. Nu krävs dock mer raffinerade system som är anpassade efter de förändrade   behov som företagen har, samtidigt som vikten av att lägga grunden med en välfungerande, säker infrastruktur blivit vital på hybrida arbetsplatser.

Att säkra sin digitala infrastruktur 

I takt med att skiftet har även behovet av förändring och modernisering av IT-säkerhetslösningarna ökat. 

HashiCorps lösning Zero Trust fungerar både på traditionella arbetsplatser och i nya, molnbaserade miljöer. Konceptet är utvecklat för att passa en dynamisk och modern arbetsplats, och genom att implementera denna typ av infrastruktur med arbetsflöden och digitala tjänster kan företag säkerställa den säkerhet som krävs. Konceptet är baserat på unika identiteter, både gällande användare, applikationer, tjänster och teknologi, samt hur dessa interagerar med varandra. I stället för att länka en identitet till en IP-adress blir varje enhet tilldelad en egen, unik identitet. Detta gör det lättare att implementera ömsesidig autentisering och upptäcka om någon obehörig försöker ta sig in i någon del av systemet. 

Även om säkerheten är en stor aspekt i HashiCorps koncept är det sömlösa arbetsflödet av lika stor vikt. Att ha användarvänliga system som interagerar med varandra utan extra manuellt arbete har visat sig vitalt för att företag ska skala upp, särskilt på en hybrid arbetsplats. 

– Om man fortsätter hantera processer manuellt kan man omöjligen följa med i den komplexa och dynamiska värld som det nya sättet att arbeta på omfattar. Om man inte kan erbjuda användarvänliga, skalbara och digitala säkerhetslösningar begränsas medarbetarna av teknologin. Detta både motverkar effektiviteten och äventyrar säkerheten – vilket kan ha förödande konsekvenser för tillväxten av företaget, avslutar Sarah.

Läs mer om HashiCorp här! 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HashiCorp Sweden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera