Annons

Och nu lite beröm till Stefan Löfven

Statsministrar har sina karaktärer. 

Foto:Jessica Gow/TT
Män av sin tid.
Män av sin tid.Foto:Jessica Gow/TT

Om statsminister Göran Persson sas det att han inför sina kolleger kunde hålla långa och lysande föreläsningar om "det politiska läget". Det kunde handla om allt möjligt, ofta om något i EU eller utvecklingen för oppositionen eller omvandlingen av cellulosafibern.

Briljant, sa man.

Om statsminister Fredrik Reinfeldt sas det att han var rolig och duktig på att få folk på gott humör. Korrekt men rolig. Till och med de allvarsamma folkpartisterna blev på gott humör, vilket var helt nödvändigt för att hålla ihop i åtta år.

Om statsminister Stefan Löfven sägs det att han har en första fråga när medarbetarna kommer med ett förslag. Medarbetarna vill ju vara duktiga och kreativa och slå världen med häpnad. Löfven frågar då "vad blir bättre med det här?" Om man kan förklara vad som blir bättre går ärendet vidare, annars inte.

Det är en bra fråga. Till och med en fråga som fler borde ställa sig, särskilt inom en politisk rörelse som i själ och hjärta är utopistisk.

Det är också en fråga som passar med Löfvens person. Hemligheten bakom den makalösa strategiska framgång han når när han på fredag väljs till statsminister är inte bara kallhamrad spelteori utan också en personlig egenskap. Löfven är modererande. Har en lugn utstrålning, samt handsydda kostymer. Får folk med sig. Till och med de allvarsamma folkpartisterna.

Läget för hans parti är kritiskt. Jimmie Åkesson har lyckats rikta ett dödligt hot mot hela konstruktionen för svensk arbetarrörelse. LO lutar numera åt SD, särskilt i de symboliskt tunga förbunden där Löfven har sitt ursprung. Därför gjorde S ett historiskt dåligt val. Löfven förlorade inte till ett uppflammande vänsterparti eller till en ung grön rörelse eller till locktonerna från medelklassens partier. Löfven förlorade till SD.

Det blir svårt att locka tillbaka LO-väljare med att tillsammans med de allvarsamma folkpartisterna spika dit en bortre parantes i a-kassan, luckra upp turordningsregler och öka migrationen.

Men den där frågan han har är bra. "Vad blir bättre av det här?" är en fråga som inte vinner några val och som inte topprenoverar landet men som skänker trygghet till statsministerns omgivning. Det kan behövas. Den här mandatperioden lär bli mer turbulent än den förra.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?