1515
Annons

Obegripligt och skadligt att stänga gränser

Svenska folket har fått finna sig i snabba kast när det gäller coronaåtgärder. Det som var en otänkbar eller ineffektiv åtgärd i går eller förrgår är plötsligt högsta visdom. 

Foto:Ulf Palm/TT

Men medborgarna har åtminstone förstått vad som är målsättningen – att platta ut smittkurvan och skydda riskgrupperna.

Allmänheten tar också ett stort ansvar med vardagliga försiktighetsåtgärder. I andra vågskålen ligger de negativa effekterna. Tvärstopp i ekonomin, arbetslöshet och konkurser.

Men det finns en åtgärd som land efter land tar till som måste betraktas som meningslös för smittspridningen i detta skede – att stänga gränser. Den här veckan har hela EU stängt sina yttre gränser. Personer som inte är EU-medborgare ska, med några undantag, helt enkelt inte få resa in. Tidigare har USA fattat ett liknande beslut. Grannländerna Danmark och Norge likaså.

Nu står polisen på Svinesundsbron och sorterar mellan bilar som får köra in i Norge respektive inte får det. Är det rätt användning av polisresurser? Är en riksgräns alls relevant i sammanhanget?

Alla länder har drabbats av coronaviruset. Hur man skulle begränsa smittan just genom att patrullera gränsen är oklart. Man skulle lika gärna kunna hindra människor från att resa från Göteborg till Stockholm.

De stängda gränserna ger inte flygbolagen något val. Det är inte ens meningsfullt att upprätthålla en sparlågetrafik.

Gränsbesluten och påföljande flygstopp är förmodligen det mest drastiska av coronaåtgärderna, om man resonerar i ekonomiska termer. Det är också ett problematiskt beslut eftersom det underkänner de medborgerliga försiktighetsåtgärderna som handtvätt, att hålla avstånd och att hålla sig hemma när man är krasslig. Utrikesflyg och gränser har per definition klassats som farliga.

Åtgärden är också besvärande eftersom den signalerar att smitta är något som kommer utifrån, ”foreign virus”, som Donald Trump sa. Att stigmatisera utlänningar för att dölja de egna bristfälliga åtgärderna är stötande.

Det finns en förmildrande omständighet med EU:s beslut om stängda gränser. Eftersom åtgärden har beslutats på ett avstånd från medborgarna (Bryssel) kan det också bli lättare att öppna gränserna och släppa på flygtrafiken igen. Ett sådant beslut kan tas centralt och ingen nationell regering behöver riskera kritik för att man är först med att återgå till ett normalläge.


Hög tid att ta Klarna på allvar

Länge var allt ”smooth” med Klarna. Att betala var smooth, att shoppa var smooth. Hela Klarna var smooth. Smidigt, enkelt, snyggt och lite skojigt – en skarp kontrast till de tråkiga traditionella bankerna. 

INTE BARA SMOOTH. Att FI tar riskerna med Klarnas verksamhet på allvar är bra.
INTE BARA SMOOTH. Att FI tar riskerna med Klarnas verksamhet på allvar är bra.Foto:Carl-Olof Zimmerman

Klarna är tveklöst en fantastisk framgång. Vd:n och medgrundaren Sebastian Siemiatkowski har revolutionerat betalningarna inom e-handel. I stället för att fippla med bankkort och cvc-koder behöver kunden bara trycka ”köp” och legitimera sig med bank-id.

Hur smooth som helst.

Klarna har haft en stor betydelse för digitaliseringen av den traditionella banksektorn. Utan Klarnas framfart hade säkert bankerna inte varit så snabba på att ta fram nya tjänster med användarvänliga gränssnitt. Klarna är också ett av skälen till att Stockholm är ett av världens mest intressanta fintech-kluster.

Klarnas framgångar har lockat kapital. Investerarna har stått på kö. När Softbank klev in som delägare i fjol värderades Klarna till 390 miljarder kronor, i klass med Nordens största bank, Nordea. Det är klart att bankdirektörerna var avundsjuka.

Men nu har värderingsyran lagt sig. Enligt uppgift till Di har Klarnas värdering sjunkit till 300 miljarder, fortfarande högt men lägre än i fjol. Under första kvartalet hade Klarna rörelseintäkter på 3,6 miljarder kronor. Förlusten blev 2,5 miljarder, varav kreditförlusterna utgjorde 1,2 miljarder. Nu måste bolaget spara. 10 procent av personalstyrkan, 700 tjänster, ska bort.  

Klarnas snabba expansion har väckt Finansinspektionens intresse. Di avslöjade i höstas att Klarna fått ett nytt och väsentligt högre kapitalkrav från tillsynsmyndigheten. Klarna protesterar och har överklagat FI:s beslut. I ett yttrande till förvaltningsrätten upprepar nu FI sitt motiv till att kraven på Klarna måste skärpas. 

”Risknivån i den bankrörelse som Klarna driver är hög… Klarnas utpräglade tillväxtstrategi har sedan 2019 medfört återkommande årliga förluster”, skriver FI och hänvisar till att kreditförlusterna för banken stigit till 7,3 procent av utlåningen. 

FI:s agerande är klokt. Klarna är en bank. Och banker kräver tillsyn. Klarna är i kraft av sin storlek, sin växande ut- och inlåning till allmänheten, en aktör vars väl och ve är av vikt för samhället i stort. Det är dags att ta Klarna på allvar – för en bank kan allt inte vara smooth.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?