Annons

Nya spionlagen en investering i säkerhet

Den här onsdagen ska riksdagen besluta om införandet av ett nytt brott: utlandsspioneri.

Foto:Olivier Matthys

Arbetet med den nya brottsrubriceringen inleddes 2016 och kommer nu i mål. Märkvärdigt nog kommer lagen att träda kraft lagom till att Sverige förhoppningsvis går med i Nato.

Det är vad det handlar om - Sveriges säkerhetspolitiska samarbete med andra länder. I dag är spioneri kriminaliserat enbart när de röjda uppgifterna skadar Sveriges säkerhet.

Men ansvarstagandet bör sträcka sig längre än så, Sverige måste skydda även sina internationella samarbeten mot spioner. Detta sker med den nya lagen.

Införandet av det nya brottet har kritiserats, eftersom det precis som andra liknande allvarliga brott inte endast kan finnas i brottsbalken utan också måste föras in i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen  – man ska naturligtvis inte kunna undvika straff genom att röjandet av de hemliga uppgifterna sker exempelvis i en tryckt skrift. Vid allvarliga brott som spioneri faller också källskyddet bort.

Men vad händer med journalisters möjligheter att avslöja missförhållanden, exempelvis övergrepp mot civila i andra länder? Kan det leda till självcensur?

Spioneri är redan i dag kriminaliserat. Det är inte tillåtet som journalist att avslöja försvarshemligheter. Spioneri gäller sedan tidigare – alltid – Sveriges relationer till utlandet, men i framtiden ska även internationella samarberten skyddas.

När man deltar i säkerhetspolitiska organisationer måste man kunna lita på att alla medlemsländer arbetar för just gemensam säkerhet. Natomedlemskapet ska inte för Sveriges del handla om att plocka russinen ur kakan, utan att aktivt vara med och skydda sina allierade från fientliga angrepp och aktioner, som spioneri.

Farhågorna om att den nya lagen skulle kunna missbrukas kan inte avfärdas, men lagen anger att man inte ska dömas om en gärning ”med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig”. 

Debatten har likheter med den betydligt större FRA-striden 2008. Då utmålades den nya lagen, som skulle ge FRA rätt att signalspana i kabeltrafiken genom Sverige, som ett allvarligt hot mot liberala värden.

I dag är det betydligt färre som ifrågasätter FRA:s arbetsverktyg. Omvärlden har förändrats drastiskt med ett anfallskrig i Sveriges närhet. Desinformation, hybridkrigföring, terroristhot är påtagliga realiteter.

De internationella organisationer som ska säkerställa Sveriges territoriella integritet och i förlängningen Sveriges demokrati behöver också skyddas mot angrepp. Det är ett svenskt intresse.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera