1515
Annons

Nya permitteringen inte generös nog

LEDARE. De åtgärder som regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagsmorgonen måste betecknas som kraftfulla. Det är bra att de görs retroaktiva. Sveriges företag behöver likviditetsstöd nu, och inte först om två månader. 

ALLVARSAM KVARTETT. Per Bolund (MP), Mats Persson (L), Magdalena Andersson (S) och Emil Källström (C) presenterade ett krispaket på måndagsmorgonen. Men förslaget om permittering av anställda måste göras mer omfattande.
ALLVARSAM KVARTETT. Per Bolund (MP), Mats Persson (L), Magdalena Andersson (S) och Emil Källström (C) presenterade ett krispaket på måndagsmorgonen. Men förslaget om permittering av anställda måste göras mer omfattande.Foto:Jessica Gow/TT

Riksbankens och Finansinspektionens besked i fredags om att lätta på låneregler är inte heller tillräckligt träffsäkert eftersom det fortfarande är bankerna som måste ta kreditrisken.

Krispaketet innebär samtidigt att politikerna äntligen bryter med den gällande finanspolitiska doktrinen, där överskottsmålet har blivit allt svårare att försvara. Nu kan man givetvis invända att det är tack vare att Sverige har haft en så sträng finanspolitisk disciplin som det är möjligt att lägga ett så stort krispaket. Men när företag tidigare har drabbats hårt av branschkriser eller regler som har slagit fel har det suttit långt inne att hjälpa till från statsmakternas sida. Alla åtgärder, även de som har en uppenbar positiv effekt, har fått prövas mot budgetreglerna och därför oftast inte genomförts.

Detta trots att staten har en ytterst gynnsam lånesituation där det har varit gratis att låna, och att man inte har varit i närheten av det finanspolitiska kaos som rådde under första hälften av 1990-talet.

Det är kusligt att höra vittnesmål från företagare i de tydligast drabbade branscherna. Efterfrågan är noll och all personal har skickats hem. Dessa företag behöver omedelbar hjälp. Det är bra att regeringen har insikt om det och att bestämmelserna gäller från denna måndag.

Nu lägger regeringen upp ett väl tilltaget paket, och nu är det angeläget att alla behövande företag kan ta del av det.

Förslaget om permitteringslön är inte lika smidigt som det norska. Permitteringslösningen ska hanteras inom reglerna om korttidsarbete, som nu tidigareläggs och som subventioneras mer än som var tänkt.

Sjuklöneansvaret slopas under april och maj, och staten står för ersättningen för alla de fjorton första dagarna.

Den likviditetshjälp som nu införs via skattekontot är tillgänglig för alla. Det är ett enkelt sätt att låna statliga pengar till företag som dessutom ställs i proportion till deras storlek eftersom det gäller personalskatter, arbetsgivaravgifter och moms. Systemet användes under finanskrisen 2008–2009.

De 300 miljarder kronor som skattekontoförslaget maximalt kan omfatta är i praktiken lån. Det bör inte påverkar budgetsaldot. Därför har staten råd att göra mer.

Permitteringsförslaget är för snålt. För åtskilliga företag är det inte aktuellt att dra ned på anställdas arbetstid, utan att de inte har något arbete alls att erbjuda. Men förslaget innebär att den statliga subventionen endast kan bli 50 procent. Det enda alternativet för dessa är med dagens regelverk en regelrätt uppsägning på grund av arbetsbrist. Det leder dels till att flera månaders uppsägningslön måste betalas ut, dels till att banden till de anställda klipps helt. Den temporära lättnaden, som ordet permittering signalerar, finns inte tillgänglig i fall där kundernas efterfrågan är noll.

Vid en uppsägning är det ändå staten som betalar, via a-kassan, och det borde gå att hitta en tillfällig lösning där detta system går in tidigare.

Besöksnäringen och transportsektorn drabbas hårt. Mest dramatiskt är kanske SAS beslut att varsla 90 procent av personalstyrkan. Även Norwegian och Finnair har fattat liknande beslut. De behöver hjälp.

För SAS del är läget speciellt eftersom svenska staten äger 14,8 procent av aktierna. Danska staten äger nästan lika mycket. Wallenbergsfären äger 6,5 procent. Det har inte funnits tillräckliga skäl till att staten ska äga ett flygbolag. Och för norska statens del ledde det till att dess post såldes förrförra året.

Men nu finns den svenska posten kvar och då bör staten iaktta sitt ägaransvar. Om SAS behöver ett aktieägartillskott bör staten överväga att medverka. Flygbranschen är en angelägen infrastruktur och nödvändig för att näringslivet ska fungera.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?