1515

Nya motmedel mot exceptionellt våld

LEDARE. Om rättsstaten ska klara sin uppgift måste den ha relevanta verktyg. Vi bör ta polisens nödrop på allvar.

Foto:Björn Larsson Rosvall /TT

I gryningen på tisdagen detonerade en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Göteborg. 16 personer fördes till sjukhus och fyra av dem ligger på intensivvården. 140 lägenheter är utrymda. 

Detta är ännu ett i raden av våldsdåd de senaste åren där vanliga medborgare är direkt drabbade. Den här gången verkar det inte vara gäng som ligger bakom sprängningen. Men det faktum att alla politiker som kommenterade händelsen, inklusive statsministern, utgick ifrån att det var ett gängrelaterat brott är ett tecken på hur vanliga de har blivit. 

Det grova gängvåldet har kommit att dominera vår föreställning om varifrån hoten kommer. Den föreställningen är ingen fantasi. Den är fast förankrad i statistik som visar att Sverige sticker ut internationellt med sitt stora antal skjutningar och sprängningar, som gängen ligger bakom.

Regeringen har under sina sju år vid makten kommit med en lång rad skärpningar för att underlätta för polisen att komma åt de grova gängbrotten. Det gäller exempelvis hemlig dataavläsning, längre straff för en rad brott, snabbare besked från domstolar när polisen vill avlyssna kriminella och utökade möjligheter att göra husrannsakan.

Allmänhetens stöd för dessa åtgärder är generellt starkt, och kriminalitet har stigit till den tredje viktigaste frågan på väljarnas topplista (efter invandring och vård).

Men det finns en sak som stöter på motstånd. Det är att ge polisen tillstånd att i kriminella miljöer avlyssna/göra dataavläsning utan en konkret misstanke om brott. 

Det är dock vad den franska polisen gjorde när den 2020 ledde sin framgångsrika insats mot Europas narkotikahandel genom att hacka den krypterade kommunikationsappen Encrochat. Det innebar ett banbrytande genombrott även för den svenska polisen, som fick ta del av materialet eftersom vår brottslighet är så omfattande. Men det var kontroversiellt att använda detta bevismaterial i svensk domstol, framför allt kämpade de åtalades försvarsadvokater emot.

Argumentet är den personliga integriteten. Det är en mycket viktig fråga, men den här gången finns två viktiga skäl till att kompromissa med den. Dels därför att integriteten hotas även av den ofrihet som gängens ökade makt innebär för många enskilda. Dels befinner vi oss i en exceptionell situation, där centrala delar av det svenska samhället är infiltrerat av gängen. För så är det.

Det framgår av den rapport som polisen publicerade i början av sommaren ”Lärdomar av Encrochat - analysprojekt Robinson”. Där konstateras att narkotikasmuggling bedrivs i ”industriell” skala i Sverige, minst 100 ton per år. Strukturerna har skapat ett eget samhälle, som liksom vårt ger incitament, belöning, fyller sociala och ekonomiska behov, och tillgodoser behov av säkerhet.

Penningtvätt är en central del i verksamheten eftersom de kriminella vill kunna använda vinsterna utanför sin egen värld. Successivt har många delar i samhället korrumperats, med mutor, hot och våld. Det gäller myndigheter och företag, som enskilda revisorer, banktjänstemän, valutaväxlare och fastighetsmäklare. 

Rapporten slår fast att preventiv avlyssning/avläsning av krypterad kommunikation är nödvändigt om man ska kunna upptäcka och förhindra grov brottslighet. Detta har även rikspolischef Anders Thornberg inskärpt. 

Rent konkret handlar det om att i hemlighet få installera mjuk- eller hårdvara i exempelvis en dator, mobiltelefon eller läsplatta och läsa av innehållet. Det kan handla om att installera en trojan för att läsa av meddelanden och avlyssna samtal i krypterade program och appar. Att skaffa sig tillgång till ett konto i sociala medier eller aktivera mikrofonen eller kameran i en misstänkts utrustning.

Man bör ta polisens upprepade nödrop på allvar. Sedan ett år pågår en utredning om utökad möjlighet till avlyssning, men den är inte klar förrän i mars 2022. Hur många unga pojkar som är lätta att ersätta har under den tiden tillkommit på bårhusen? 

Om vi inte tar de svåra besluten nu, kommer vi tvingas ta mycket svårare beslut, och ytterligare kompromissa med våra frihetliga värderingar, i framtiden.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?