”Statistiken visar: Sverige är Europas farligaste land”. Det är rubriken på en artikel i senaste numret av Tysklands största tidning Bild. Rubriken är väl underbygd med fakta från Brottsförebyggande Rådet. Artikeln är illustrerad med den blomhöljda minnesplatsen för den mördade, 19-åriga rapparen Einàr.
I Sverige mördas tolv personer på en miljon varje år. Motsvarande tal i Tyskland är 2,9, och EU-snittet är åtta. Ser vi till dem som skjuts ihjäl blir det värre, i Sverige är det fyra per en miljon invånare, medan EU-snittet är 1,6. Bland unga, mellan 20 och 29 år, så skjuts 0-4 personer per miljon och år ihjäl i EU, i Sverige är siffran hisnande 18.
Hur man än mäter sticker Sverige ut dramatiskt. Därför har Bild rätt. Danmark har sett detta, och tagit konsekvenserna. Den 14 augusti 2019 höll Danmarks statsminister Mette Frederiksen presskonferens och berättade att hon var tvungen att stänga gränsen mot Sverige för att skydda sitt land mot svenska gäng.
”Det ska inte vara så att man ska kunna resa från Sverige till Danmark och placera ut dynamit mitt i Köpenhamn”, sade hon efter att en ung svensk man gripits misstänkt för att ligga bakom ett sprängattentat mot danska skattemyndigheten. Sprängningen sågs inte som en isolerad händelse.
Länge fascinerades omvärlden av hur nordiska länder, med Sverige i spetsen, byggde sina välfärdsstater utan att (helt) krossa kapitalismen. Fenomenet fick namnet ”Den tredje vägens ekonomi”. Med en framgångsrik blandekonomi visade vi att jämlikhet var möjlig. Men bilden av det trygga Sverige har bleknat de senaste åren. Första gången utländska medier chockade rapporterade om våra förorter var 2015, då upplopp rasade och bilar brann i Husby. Sedan dess har både självbilden och omvärldens förväntningar justerats ned. Danmark har förlängt gränskontrollen mot Sverige till den 11 maj 2021 på grund av hotet från militanta islamister och organiserad brottslighet.
Sverige betraktas som intressant att investera i. Men om bilden av ett land som tappat kontrollen över gängen sätter sig kan det få ekonomiska konsekvenser. Det riskerar påverka både turism, utländska bolags möjligheter att placera personal här och möjligheten att rekrytera specialister. Skolorna är svaga på många håll, det är svårt att hitta en bostad och skattetrycket är högt. Det är kontraproduktivt att skylla på friskolorna, det som krävs är ett politiskt samarbete utan ideologiska skygglappar.
