1515
Annons

Ny start för Sverige

Efter tre omgångar med Anders Holmbergs utmärkta ”30 minuter” i SVT börjar ett allt tydligare borgerligt regeringsalternativ att ta form.

Först ut var moderatledaren Ulf Kristersson, veckan därefter Annie Lööf och i onsdags Nyamko Sabuni. Regeringsfrågan stod i fokus för alla intervjuerna. Den är tydligt fortsatt central i svensk politik och kommer att vara viktig i valet nästa år.

Alla tre partiledare gav ett slags besked. M-ledaren är tydligast och vet vad han vill. Han avser i likhet med sina nordiska partikollegor att prova en regeringsbildning som kräver även det nationalistiska partiets stöd, i Sveriges fall SD. Den motivering han hela tiden upprepar är att han därmed kan få igenom en politik som bättre löser de samhällsproblem han uppfattar som mest akuta. Han anser att de är viktigare att lösa än att isolera SD.

C-ledaren värjer sig med kraft mot att ta stöd från såväl SD som V, men är mjukare i avståndstagandet mot V, vilket märktes än mer i fredagens intervjuer med henne. Rimligen står hon fast vid isoleringslinjen mot SD även före och efter valet, men inte lika hårt mot V. Om hon får chansen kommer hon troligen att fortsätta i någon typ av januariliknande samarbete med S.

L-ledaren, som gjorde sitt bästa framträdande hittills, vill tydligt ut ur januariavtalet och anser att isoleringsstrategin mot SD inte har lyckats. Vilken strategi hon vill ha i stället ska partiet i närtid ge besked om. L:s tvekan ställer hela regeringsfrågan på sin spets och tilldrar sig ett mycket stort intresse.

En skarp fråga för L:s ledning är om man kan ingå i en M-ledd regering. En avsiktsförklaring om att vilja regera med M skulle ge förtroende för att en röst på L är en röst på en borgerlig statsminister. L bör ta den chansen för att vitalisera sig själv och det borgerliga samarbetet.

Om man tar Ulf Kristersson på orden och renodlar de frågor han vill arbeta med i en ny regering framträder fem större frågekomplex som också L prioriterar: försvar för marknadsekonomi och äganderätt, inre och yttre säkerhet, migration, klimat och skola. Runt dessa frågor kretsar moderaternas oppositionspolitik och här har partiet sakpolitiskt stöd av en bred riksdagsmajoritet, om man inkluderar SD.

M, L och KD (och C) är överens om att privat äganderätt, fritt företagande, fri handel och arbetslinjen är grunden för vårt samhälle. De har stöd av SD. Vänsterblocket tycker annorlunda. S har ett grundläggande motstånd mot ägande och marknad, tydligt inskrivet i partiprogrammet och framträdande hos partiaktivisterna. S är ett ekonomisktpolitiskt vänsterparti, vilket ofta glöms bort av januariavtalsentusiaster.

Den andra stora sakfrågan är höjd säkerhet. Sverige behöver dramatiskt stärka polisen, göra upp med dominerande flumvänsterprinciper i brottsbalken och rusta upp försvaret. Även här finns en grundläggande samsyn mellan M, L och KD (och C). Utan de partiernas enighet plus SD:s stöd hade Sverige inte tagit höstens historiska försvarsbeslut. Vänsterblocket tycker annorlunda, vilket är lätt att glömma bort när Hultqvist och Damberg bröstar upp sig. S ville inte och vill inte betala för försvaret och S, MP och V har en annan syn på brott och straff och nya tekniker som kameraövervakning.

SD har en helt egen syn på migrationspolitiken men hos M, KD och L har det skett ett skifte efter migrationskrisen. Man kan säga att volymfrågan har slagit igenom. Sverige måste ha en lägre flyktinginvandring. Vänsterblocket plus C visar gång på gång att de tycker annorlunda och MP:s egen syn på frågan har mycket stor genomslagskraft.

Klimat kanske inte uppfattas som blockskiljande, men en central följdfråga är det. Hur Sverige än vänder och vrider sig kommer fossilfrihet i transport och industri att kräva större produktion av el. Sol och vind är konkurrenskraftiga tekniker men ingen ansvarig svensk regering kan räkna bort kärnkraftens roll. M, L, KD och SD vill bevara och utveckla svensk kärnkraft. Vänsterblocket plus C tycker annorlunda och MP-politiker hoppar jämfota av glädje när fungerande reaktorer stängs av, mitt i en klimatkris.

Slutligen är skolan en mycket mer blockskiljande fråga än vad som ofta syns. M, KD, L och C plus SD vill prioritera kunskaper i skolan, att betyg ska ges tidigt och att klassrummen ska präglas av ordning och reda. Vänsterpartierna har en annan syn och prioriterar jämlikheten. Deras viktigaste projekt inför nästa års val är att slå sönder välfungerande friskolor eftersom de anses hota jämlikheten i skolan. Här krävs ett fortsatt motstånd.

Om man tycker att dessa frågor är viktiga och ser helt rationellt på ett regeringssamarbete har M-ledaren rätt i att han bättre än Löfven kan föra Sverige framåt. Det alternativet borde vara givet för L och locka tillbaka tidigare L-väljare.

SD har inte fullt ut gjort upp med sin historia, det har interna problem och en ibland frånstötande flammande radikal nationalism. M-ledaren har rätt i att SD har genomgått en avradikalisering i riksdagsarbetet men det är oprövad mark att regera med stöd av dem. 

Men att därför i val efter val ge bort makten till S är att försvaga svensk demokrati och svensk borgerlighet. Demokratin behöver starka regeringsalternativ som kretsar kring viktiga frågor och en enad borgerlighet behövs för att stå emot en latent socialiseringsvänster.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper Sveriges science parks företag att vara relevanta på sikt

Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.

– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP 

När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.

– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Hållbar produktion

Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.

– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:

– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.

Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.
Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.

Nationella och internationella samarbeten

I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.

– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.

Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera