1515

Ny arvsskatt bisarr idé

Det har kommit en forskarrapport om arvsskatten. Den är gjord inom ramen för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som är knuten till regeringskansliet men arbetar oberoende.

I inledningen anger forskarna varför de skriver en rapport om just arvsskatten. Det började med att ESO för några år sedan bad ekonomen Klas Eklund att utforma ett förslag till stor skattereform. I förslaget, som kom i höstas, sa Klas Eklund nej till en ny arvsskatt.

ESO tyckte att det var synd att arvsskatten inte belystes tillräckligt och som ett slags bakläxa till Klas Eklund gjorde man därför en separat forskarrapport om saken, som alltså presenterades på onsdagen. Den är skriven av två nationalekonomer i Uppsala, Mikael Elinder och Oscar Erixson.

I en nyckelmening skriver de:

”Varför så många är emot arvsskatt trots att endast ett fåtal betalar den, och många fler sannolikt får ta del av skatteintäkterna, är något av ett mysterium för forskare som intresserat sig för frågan.”

Denna utgångspunkt är bisarr. Varför skulle man bara kunna vara emot skatter som man själv betalar? Vad avslöjar detta för syn på människor och på kunskap? Utgår forskarna från att svenska folket är en samling egoister som bara vill slippa betala skatt själva men gärna vill att grannen gör det?

Om forskarna på allvar har inställningen att det bara är den som betalar en skatt som berörs av den så är faktiskt arvsskatten något av det bästa beviset på motsatsen.

I årtionden ägnade sig stora delar av svenska folket åt att planera för att undvika arvsskatt. Man gav bort hus till barnen i förväg. Man tecknade dyra kapitalförsäkringar för att undkomma skatt. Man gjorde arvsavståenden efter dödsfallet för att slippa arvsskatt. 

Det var lätt, men kostsamt, att planera bort arvsskatten. De som drabbades hårdast av arvsskatten var de som tog emot modesta arv. I fall med större kvarlåtenskap lönade det sig att skatteplanera. Detta under förutsättning att man inte råkade dö innan man planerat färdigt.

Arvsskatten slog alltså hårdast mot vanligt folk och när människor dog i förtid.

Den värsta effekten gällde familjeföretag som fick svårt att genomföra generationsväxling. Här har dock rapportförfattarna en lösning i sin skiss till ny arvsskatt. Om arvingarna inte har likvida medel att betala arvsskatten med kan man lämna in en del av familjeföretagets aktier som pant till staten. Det är väl det som kallas konfiskation? Kanske inte konstigt att rapportförfattarna i förordet tackar den franske vänsterekonomen Thomas Piketty för generösa kommentarer genom åren.

Forskarna skriver också att arvsskatten är starkt polariserande, och att debatten äger rum i ideologiskt homogena miljöer. Men i svensk politik är den inte polariserande. Det var en enig riksdag, från Moderaterna till Vänsterpartiet, som avskaffade arvsskatten 2004.

Endast för skrivbordsforskare kan detta vara ”ett mysterium”. 


Innehåll från TakedaAnnons

Covid tydliggör vårdens reformbehov

Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.
Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.

Under pandemin har det svenska vårdsystemet på många sätt svarat upp väl mot de utmaningar det ställts inför. Samtidigt blev strukturella brister tydligare. Nu behövs ett ”nytt vårdtänk” där vårdens parter samarbetar för ett hållbart system med patienten i centrum.

Läkemedelsbolaget Takeda arbetar i Sverige framförallt med sällsynta sjukdomar, gastroenterologi, neurovetenskap och onkologi. För ett par år sedan presenterade Takeda sin vision ”Hållbar vård i partnerskap”. Målet är att förbättra patienternas livskvalitet och patientmedverkan genom sektoröverskridande samarbeten mellan privat och offentlig sektor, implementeringen av modern teknik som distansmonitorering och datadriven diagnostik och vård. Under pandemin har man på Takeda sett hur de omdaningsbehov inom vården som belystes i deras vision blivit ännu tydligare.

– Tyvärr har pandemin inneburit att vårdsystemet hamnat efter med diagnostisering av framförallt cancer samt kroniska och sällsynta sjukdomar. För många kommer sjukdomen att upptäckas försent och bli svårbehandlad. I vår vision pekar vi tydligt på behovet av en omfokusering mot innovativa digitala lösningar som möjliggör tidiga diagnoser och därmed en tidigt insatt vård för patientens bästa, säger Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.

– Särskilt akut är situationen för de 400 000 personer i Sverige som idag lever med sällsynta sjukdomar och redan nu väntar åratal på diagnos. För dessa personer finns dessutom ett stort behov av en snabbare och mer jämlik tillgång till nya innovativa och mer precisa läkemedel. Den nyligen presenterade WAIT-rapporten från EFPIA visar att Sverige ligger långt ifrån toppen när det gäller tillgänglighet av nya innovativa läkemedel för denna grupp. För att lösa detta krävs en öppen dialog rörande dagens ersättningsmodeller, vilka i större utsträckning bör baseras på värdet läkemedlet tillför enskilda patienter och dess anhöriga, fortsätter han.

Takeda vill med sin vision driva på en förändring av vårdsystemet.

Läs mer om det nya vårdtänket i Sverige här.

– Läkemedelsbolag har ett mycket speciellt och stort ansvar. Vi måste tänka bortom de läkemedel vi tillverkar och samarbeta brett med alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssystemet för att utveckla nya lösningar som bidrar till en framtida hållbar vård. Vi välkomnar alla att diskutera och delta i vårt visionsarbete framåt, avslutar Vatroslav Mateljic.

Om :

Takeda är ett globalt läkemedels- och biofarmaceutiskt bolag från Japan som har funnits i 240 år. I Sverige fokuserar Takeda framförallt på sällsynta sjukdomar, neurovetenskap, gastroenterologi och onkologi.

 Läs mer om Takeda här.

 

Mer från Takeda

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Takeda och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?