1515

Noteringen av Volvo Cars en seger för svensk kapitalism

Så är det äntligen dags. Volvo Cars ägare har kommit överens om en avsiktsförklaring om börsnotering. Det är ett glädjebesked, för Volvo Cars, för svenskt ägande och för Sverige.

JAG RULLAR VIDARE. Noteringen av Volvo Cars är ytterligare ett bevis för att svenska ägare numera orkar driva även långsiktigt svåra och mycket riskabla projekt.
JAG RULLAR VIDARE. Noteringen av Volvo Cars är ytterligare ett bevis för att svenska ägare numera orkar driva även långsiktigt svåra och mycket riskabla projekt.Foto:KARIN OLANDER / TT

Skillnaden för svenskt ägande nu och 1999, när bilarna såldes till amerikanska Ford, är himmelsvid. Då var svenskt ägande svagt, nymornat och kortsiktigt. I dag är det mångsidigt, frustande och till och med långsiktigt, en utveckling som knappt gick att föreställa sig för 20 år sedan.

Men det var inte i första hand svagt ägande som var orsaken till att bilarna den gången såldes. Och det är inte heller en traditionell bilaffär som nu noteras, utan snarare ett techbolag, en rullande dator på hjul, vilket Di skrev om på ledarplats i måndags. Volvo Cars är därmed lika svårt att värdera som alla andra förhoppningsbolag, en chansning helt enkelt, styrt av kineser dessutom, vars handlingsutrymme de senaste åren visat sig vara just så oförutsägbart som det brukar vara i en diktatur.

Den spännande sagan om det ena av svenskarnas älskade bilföretag rullar vidare, i ny, ultramodern, globaliserad version.

Kärleken tändes på 1950-talet när Sverige gick som tåget, politikerna subventionerade storföretag med hjälp av skattekrediter och till och med arbetare fick råd att köpa Volvo. Men eftersom ägandet samtidigt var högt beskattat och börsen ingen pålitlig finansieringskälla började svenska direktörer diversifiera för att skydda sig, inte minst oförglömlige Volvochefen PG Gyllenhammar. Han provade en rad verksamheter – norsk olja, läkemedel, till och med öl och sill ­– för att balansera bilresultaten som svängde upp och ned i takt med valutor, tyska konkurrenter och amerikanska bilköpare.

När det svenska ägandet avreglerades i början av 1990-talet och fonderna fick makten eftersom det knappt fanns några kapitalister blev det räfst och rättarting. Då skulle allt mätas, och försäkras på detaljnivå, varje kvartal, och Volvokonglomeratet koncentreras. Så stärktes kronan efter den djupa svenska 90-talskrisen och med ens syntes det tydligt hur dåligt de svenska bilarna stod sig mot BMW, Mercedes och de andra. Dags för försäljning till Ford.

I nästa kris var det kineserna som var tillräckligt kraftfulla, unga och hungriga för att ta den långsiktiga ägarrisken med elbilar och ny teknik. De räddade Volvobilarna 2010 och därmed en del av Göteborgs tillväxt.

Men det är inte den gamla nationalklenoden som nu återbördas utan en helt ny sorts och mycket mer högteknologisk affär. Projektet är minst sagt osäkert, två intervjuade experter menade i måndagens Di att Volvo redan är rejält frånåkt i elbilsmatchen.

Dessutom kommer majoriteten även fortsättningsvis ägas av kineserna. Det lär oroa inte minst utländska investerare. Efter Xi Jinpings kampanjer mot Ant Financial, Alibaba, Didi med flera under det gångna året framstår kinesiskt ägande som synnerligen chansartat och riskabelt.

Är Kinas diktator en gammaldags kommunist eller en variant av dagens pragmatiska populister? Ingen vet. I längden blir det svårt att dela en centraldator med en diktatur.

Utländska investerare betalar redan en tredjedel mindre för samma kinesiska aktier som fastlandskineser och gapet verkar öka. En viktig pusselbit är hur många aktier ägarna släpper ut, bara en liten tranch? Eller tillräckligt mycket för att skapa rejäl handel och inflytande?

Stor osäkerhet alltså. Bara en sak är helt visst, noteringen är en symboliskt viktig seger för svensk kapitalism, ytterligare ett bevis för att svenska ägare numera orkar driva även långsiktigt svåra och mycket riskabla projekt, både entreprenörer, riskkapitalister, nya rika och fondförvaltare.

Visst har de haft makalös draghjälp av den låga räntan, men följden är ett näringsliv som är betydligt mer innovativt, mångsidigt och stryktåligt än det var 1999 när vi sålde både bilar, läkemedelsjättar och Scania till utländska ägare.

Sverige står inte längre och faller med hur det går för Volvobilarna, och vi får äntligen rejäl avkastning på vår gamla fina svenska kompetens om globala affärer och ledarskap. Det är verkligen något att glädja sig åt.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Bygg för framtiden: Bygg för de äldre

”Vi vill motverka ensamhet”, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen.
”Vi vill motverka ensamhet”, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen.

Behovet av särskilda boenden och trygghetsboenden för äldre är fortsatt stort men att investera i dessa boenden kräver resurser som kommunerna inte alltid har. Här har Riksbyggen, som långsiktig samhällsbyggare, en lösning med deras koncept för kooperativ hyresrättsförening.

– Vi vill vara med och motverka ensamhet och se till att de sista åren i ens liv är så bra de kan bli. Därför krävs både boenden där man får en gemenskap, med gemensamma middagar och ett aktivt liv, och särskilda boenden dit man kommer en senare tid i livet om man behöver vård dygnet runt, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen. 

I Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2021, uppgav 68 kommuner att det finns ett underskott på särskilda boenden, 145 att de saknar trygghetsboenden och 55 önskar fler biståndsbedömda trygghetsboenden. 

Så kan Riksbyggens KHF-modell möta kommunernas behov

Trots det uttryckta behovet räcker många gånger inte kommunens resurser till. För att slippa investera kan kommuner i stället upphandla samarbetspartner som har kompetens och erfarenhet av att tillsammans med kommunen beskriva behoven, bygga och förvalta.  Med Riksbyggens koncept för en kooperativ hyresrättsförening (KHF) stiftas en förening gemensamt av kommunen och Riksbyggen. Föreningen finansierar bygget och hyran täcker kostnaderna. 

– Förenklat är KHF ett mellanting mellan att kommunen äger fastigheten själv och att de hyr lokaler av en privat fastighetsägare.  Föreningen har inget vinstintresse och Riksbyggen jobbar långsiktigt med kommunen för att möta behoven. Samma förening kan växa med fler boenden inom kommungränsen och kan därmed över tid tillgodose en förändrad behovsbild, säger Yvonne Westerlund. 

Riksbyggen har arbetat med samverkan i KHF-form sedan 1992 och samarbetar i dag med 35 kommuner. Bland annat med Lysekils kommun där Fiskebäck äldreboende utsågs till årets vård- och omsorgsboende 2021. 

Flaggskeppet: Innovationsprojekt för välfärdsteknik

Tillsammans med forskningsinstitutet RISE samt Haparanda- och Hudiksvall kommun har Riksbyggen nu inlett ett två-årigt projekt om framtidens boende för äldre. 

– Det här är ett strategiskt innovationsprogram inom ramen för IoT Sverige; en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Syftet är att se hur vi kan använda fastigheter som nav för att samla in data som skapar värde utifrån såväl resursoptimering som bättre hälsa. Med äldreboendet Flaggskeppet vill vi fördjupa oss i hur man kan bygga framtidens äldreboende för att bidra till en ökad livskvalitet för de boende, avslutar Yvonne Westerlund.

Om Riksbyggen
Riksbyggen startades 1940 och har sedan 1992 arbetat med sin KHF-modell. Idag samarbetar Riksbyggen med 35 kommuner i hela Sverige med totalt 4000 bostäder. De erbjuder en unik helhetslösning och arbetar från behov till väl underhållna fastigheter med fokus på livet i huset. 

Läs mer på riksbyggen.se/kommun/bostader-for-aldre/

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?