ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Norwegian visar varför en bättre ägarpolitik behövs

  • Foto: Johansen, Erik

LEDARE. Kinesiska staten, via några mellanled, är nu näst största ägare i flygbolaget Norwegian. När resultatet av nyemissionen summeras hamnade den största aktieposten hos irländska Aercap (15,9 procent). Nummer två är kinesiska BOC Aviation (12,7 procent).

Så nu är ett av Europas största flygbolag med Norden som hemmamarknad delägt av Kina. Framtiden för SAS största konkurrent kan därmed bestämmas i Shannon på Irlands västkust – och i Peking.

Debatten är genast i gång om Kinas uppköpspolitik, strategiska risker och känslig infrastruktur. Den uppstår varje gång en storaffär sker där kinesiska intressen ökar sitt inflytande.

Den här gången är det svårt att se det kinesiska deltagandet i nyemissionen som ett strategiskt steg. Givetvis vill leasingföretagen säkerställa sina fordringar. Det är en konsekvens av att flygbranschen på många håll har fått nya strukturer. Det har blivit allt mindre tydligt vad vissa flygbolag egentligen består av. Flygplanen är ägda av leasingbolag. Personalen kan komma från bemanningsbolag. Marktjänster sköts inte av egen personal utan upphandlas av externa bolag. Varumärket och strategiska samarbeten utgör kärnvärdet i ett lågprisbolag.

När ett sådant bolag drabbas av en kris är det kreditorerna som bestämmer.

Köpet i Norwegian är inte resultatet av ett kinesiskt maktpolitiskt övervägande, däremot kan beslutet att från början teckna leasingavtal med Norwegian ha varit det.

Generellt är kristider ett läge för opportunistiska investeringar. Man kan utgå från att kinesiska intressen kommer att hålla sig framme. Uppköp, räddningsaktioner, övertagande av kontrollposter kommer att trigga i gång en intensiv debatt om säkerhetsfarorna med kinesiska ägare.

Men det går knappast att hindra kinesiska köp i börsnoterade bolag. Om ett bolag har ett oavvisligt säkerhetsintresse bör dess ägande inte vara spritt på börsen. I varje fall är det för sent att reagera när en affär redan är ett faktum.

Det finns en större fråga, det svenska investeringsklimatet. Det har blivit mycket bättre sedan 1970-talets restriktioner och huvudlösa straffskatter. Men mycket återstår om man vill ge svenska investerare lika goda villkor som utländska. Ett system som beskattar framgång med 50 procent går inte att försvara om man vill att entreprenörer ska kunna växa och behålla ägandet i Sverige.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer