Norrland kan inte lösa elbrist i söder

LEDARE. På måndagen presenterade gruvjätten LKAB en strategi för den största omställningen i bolagets sekellånga historia. De kommande 20 åren ska uppåt 400 miljarder kronor investeras för att ställa om produktionen. Järnmalmspellets ersätts med koldioxidfri järnsvamp, tillverkad genom vätgasteknik.

OMSTÄLLNING. LKAB:s omställning i produktionen beräknas minska utsläppen hos bolagets kunder med 35 miljoner ton årligen.
OMSTÄLLNING. LKAB:s omställning i produktionen beräknas minska utsläppen hos bolagets kunder med 35 miljoner ton årligen.Foto:Fredrik Sandberg/TT

LKAB:s utvinning och förädling i Malmfälten gör det till en av Sveriges största utsläppskällor. De kommande förändringarna beräknas minska utsläppen hos bolagets kunder med 35 miljoner ton årligen. Det är ett föredömligt exempel på hur industrin ställer om. Men LKAB är långt ifrån ensamt. Runt om i det norrländska landskapet växer gröna näringar fram.

I slutet av augusti startade Hybrits pilotanläggning för fossilfritt stål i Luleå. Tekniken minner om den som LKAB nu sätter sin tillit till. Redan år 2025 väntas en kommersiell anläggning stå klar i antingen Luleå eller Gällivare. Det har potential att revolutionera stålindustrin som står för 7 procent av de globala utsläppen. Bara i Sverige kan metoden minska utsläppen med 10 procent.

Ett tiotal mil söderut längs med Bottenviken pågår bygget av Europas största batterifabrik. Northvolt Ett kommer att ha en viktig roll för att elektrifiera fordonsflottan. Anläggningen i Bergsbyn norr om Skellefteälven väntas bli större än Gamla stan i Stockholm, och ska uteslutande försörjas med el från dammar och vindturbiner.

Projekten är på många sätt avgörande för den gröna omställningen. Dessvärre är de inte utan utmaningar. En gemensam sådan är att det kommer att krävas enorma och tillförlitliga mängder av energi.

Enligt LKAB kommer den nya tekniken att kräva motsvarande en tredjedel av den el som produceras i dag. Elförbrukningen i Northvolts fabrik väntas motsvara 1 till 2 procent av landets nuvarande elkonsumtion. Vid full kapacitet beräknas Hybrit kräva 10 procent av Sveriges elförbrukning, i storlek med hur mycket hela Luleälven producerar.

Samtidigt har det svenska elsystemet gång efter annan visat sig vara opålitligt och otillräckligt. I september slog Region Skåne återigen larm om kapacitetsbrist i de sydsvenska elnäten. I fredags var elpriset i södra Sverige mer än 1 600 procent dyrare än i landets nordliga delar. Vindkraften i söder är låg och kärnkraften går på sparlåga.

Elbristen kommer sannolikt att bli värre innan det blir bättre. I sin prognos för årets vinter varnar Svenska Kraftnät för att elunderskottet ökar till följd av den permanenta nedstängningen av Ringhals 1 vid årsskiftet. På Di debatt (21/11) meddelade Moderaterna att de kommer att presentera ett förslag i riksdagen om att behålla Ringhals 1 i drift. Sådana försök har gjorts, och fallit, tidigare. Trots skriande behov.

Det är inte bara en politisk majoritet som hejar på nedläggningen av kärnkraftsreaktorer. Vattenfalls vd Anna Borg är av liknande åsikt. Om Ringhals 1 och 2 har hon tidigare sagt att det är ”helt rätt beslut att stänga reaktorerna”. I Ekots lördagsintervju (21/11) utvecklar hon resonemanget. Det finns ingen elbrist, bara överföringsbrist. För att säkra energiförsörjningen måste man bygga för framtiden i stället för att förlita sig på gårdagens lösningar, meddelar hon.

Det är en inställning som man snabbt bör göra upp med i energipolitiken. Inte bara för att utbyggnad av elnätet tar tid, utan för att det inte kommer att finnas någon el att exportera i framtiden. Den gröna industriomvandlingen i norr slukar det överskott som i dag finns. Enligt Region Norrbotten och Västerbotten kommer områdets ökade effektbehov inom ett decennium att motsvara effektbehovet i hela Storgöteborg.

Den som vill öka elöverföringen från norr till söder motarbetar aktivt omställningen i bolag som LKAB, Hybrit och Northvolt. Politiska lösningar som hanterar regional elbrist utan att skada klimatarbetet någon annanstans är det minsta som kan begäras. Den som motsätter sig kärnkraft tvingas svara på hur en lösning för elbristen ska se ut.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Euro AccidentAnnons

Ohälsa – påtaglig risk för företag

Långtidsfrånvarande medarbetare är en påtaglig hållbarhetsrisk för de flesta företag. Därför erbjuder försäkringsbolaget Euro Accident även ett rehabiliteringsstöd i sin företagsbetalda sjukförsäkring. Ett stöd som hjälper åtta av tio att kunna fortsätta arbeta.

Hållbarhetsfrågan med sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter spelar en allt större roll för företag. Därmed har det också blivit viktigt för företag att förstå, identifiera och hantera sådana risker, vid sidan om till exempel affärsrisker och finansiella risker.

En av de viktigaste, men ofta förbisedda, hållbarhetsfrågorna handlar om hållbara medarbetare, alltså de egna medarbetarnas hälsa och välmående. Förutom de mänskliga sidorna så är kostnaderna för ohälsa höga i form av ökad sjukfrånvaro, högre personalomsättning och lägre produktivitet.

En modern sjukförsäkring

Att en medarbetare blir långtidsfrånvarande är emellertid en risk som du till viss del kan försäkra dig mot. Några som erbjuder en sådan försäkring är försäkringsbolaget Euro Accident Livförsäkring.

- Risken för sjukskrivning är högst påtaglig i dagens arbetsliv med många som blir långtidssjuka av stress och utmattning. Därför har vi skapat en modern sjukförsäkring som är bra både för medarbetaren som är försäkrad och för arbetsgivaren som betalar försäkringen, säger Jörgen Örnebrand, produktchef Tjänstepension, på Euro Accident Livförsäkring AB.

Vid risk för sjukskrivning

Förutom den ekonomiska ersättningen vid långtidsfrånvaro så ingår även ett rehabiliteringsstöd i Euro Accidents försäkring.

Rehabiliteringsstödet kan aktiveras redan vid första tecken på att en medarbetare riskerar att bli långtidssjukskriven eller för att hjälpa medarbetare att komma tillbaka i arbete igen. Efter en webbanmälan från närmaste chef samordnar en av Euro Accidents egna rehabiliteringskoordinatorer hela ärendet och ser till att rätt insatser kopplas in.

Goda chanser att hjälpa

Åtta av tio försäkrade som kommer in i Euro Accidents rehabiliteringsprocess genom sin sjukförsäkring blir inte långtidsfrånvarande.

- Om vi bara får möjlighet att starta processen tidigt så har vi en bra chans att komma in med rätt åtgärder innan det går för långt, säger Jörgen Örnebrand.

Det är inte alltid som rehabiliteringsstödet i försäkringen behöver aktiveras. Ibland kan det räcka långt med att medarbetaren själv tar ett eller flera samtal med psykolog, ekonom, jurist, ergonom eller hälsocoach genom samtalsstödet som också är en del av försäkringen.

- Samtalsstödet kan ge rådgivning och hjälp att komma vidare oavsett om det gäller privata eller arbetsrelaterade frågor. Det viktiga är att ta hjälp innan små problem växer sig stora, säger Jörgen Örnebrand.

Helförsäkring för trygga och friska medarbetare

Det här ingår i Euro Accidents Sjukförsäkring PlanSjuk som tecknas av företag för deras medarbetare:

- Samtalsstöd av psykolog, ekonom, jurist, ergonom och hälsocoach

- Chefs- och HR-stöd

- Rehabiliteringsstöd

- Ekonomisk ersättning för inkomstbortfall

Läs mer om Sjukförsäkring PlanSjuk  

Läs mer om Euro Accident

 

Mer från Euro Accident

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Euro Accident och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?