1515

Norges svarta guld får de gröna se rött

LEDARE. Miljøpartiet De Grønnes krav på att lägga ned norsk oljeutvinning sätter press på de stora partierna.

Foto:Håkon Mosvold Larsen

Klimatfrågan tar allt större plats i det norska valet till Stortinget, som avgörs på måndag. Det fick stor uppmärksamhet i medierna häromdagen när Miljøpartiet de Grønne, som enligt opinionsmätningarna har rekordstödet av 5,5 procent av väljarna, ställde ultimatum. De stöder inte en potentiell regering ledd av det största oppositionspartiet Arbeiderpartiet om den inte lovar att sluta utvinna olja och gas senast 2035. Socialistisk Venstreparti, Rødt och Venstre har samma syn, men de villkorar inte sitt stöd. 

Det är ingen liten sak Miljøpartiet kräver, även om det är vår tids största fråga. För olja och gas står för 40 procent av Norges exportintäkter, 25 procent av BNP och runt 160 000 jobb.

Staten är huvudägare i börsnoterade Equinor (tidigare Statoil) och intäkterna därifrån förvaltas av oljefonden. De norska regeringarna får varje år ta ut lika mycket ur fonden som den avkastar, vilket i snitt är runt 3-4 procent. Både förra året och i år blev det runt 400 miljarder norska kronor till statskassan, vilket motsvarar runt 20 procent av budgeten. 

Dessa tillskott har både politikerna och medborgarna vant sig vid. Det gäller både höger och vänster. Fonden skulle förstås kunna fortsätta att ge god avkastning även om inga nya oljepengar tillkommer, men den skulle inte växa. Och bortfallet av olje- och gasexport måste ersättas om inte norrmännen ska bli fattigare. Detta vet de. De vet var deras välstånd kommer ifrån. Därför är en majoritet fortfarande positiv till utvinning av olja och gas. 

Omställningen från fossila bränslen är tuff för alla länder, men särskilt för oljeländer som Norge. De partier som kräver ett stopp för utvinningen måste också lägga fram en plan för hur övergången ska se ut. Det räcker inte att ta ansvar för klimatet, man måste samtidigt ta ansvar för ekonomin.

Övriga stora norska näringar som skog, fiske, sjöfart, turism och metallindustri kan säkert utvecklas. Det är bra att energibolagen själva diversifierar och utvecklar fossilfria energislag. De har tekniskt kunnande och ofta gott om kapital. Men tempot i den omställningen måste öka. 

Även i det kommande tyska valet till Förbundsdagen den 26 september är klimatfrågan stor. Exakt hur viktig medborgarna där och i Norge anser att den är kommer valresultaten att utvisa.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?