1515

Nobelprisets anseende överlever skandalerna

I dag torsdag skulle Svenska Akademien ha delat ut Nobelpriset i litteratur. Men utdelningen har ställts in efter misstänkt ekonomisk brottslighet i en närstående organisation, Forum, i förtid läckta uppgifter om Nobelpristagare och sexualbrott med koppling till Akademiens verksamhet och lokaler.

Foto:Jonas Ekströmer/TT

Tidigare i veckan dömdes Forums ena ägare, "kulturprofilen", till två års fängelse för våldtäkt. Allt detta har skadat varumärket Nobel, och Sverige.

Svenska Akademien riskerar därför att förlora sitt viktigaste uppdrag, att dela ut Nobelpriset i litteratur. Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten, tidigare riksbankschef, är en lågmäld man. Men han är konsekvent tydlig i sin kritik mot institutionen. "Det hade inte behövt hända." Det är inte bara tomma hot när han säger att det kan bli aktuellt att låta någon annan institution dela ut litteraturpriset. Nobelstiftelsen har redan föreslagit att priset ska delas ut av en fristående kommitté, men det har Akademien sagt nej till. 

Detta trots att ledamöterna har visat sig oförmögna att hantera intressekonflikter, stoppa informationsläckage om pristagare och att förstå skillnaden mellan en gentleman och en våldsverkare. Vidare har de visat sig odugliga som krishanterare. 

Värst av allt, de har satt sina egna intressen som individer framför uppdraget för Nobelstiftelsen. De har åsidosatt såväl lojalitetsplikten som tystnadsplikten i stadgarna, och slagits inför öppen ridå. Däri ligger den största synden. Misstag kan alla begå, men den som inte ens när röken lagt sig förstår sin roll i en välrenommerad organisation, och historien, är inte värdig att verka i Gustav III:s och Alfred Nobels namn.

Lars Heikensten säger (SvD 29/9) att Karolinska institutet (KI) skötte skandalen kring den ifrågasatta forskaren Macchiarini bättre. Han har rätt i att när KI till sist agerade skedde det resolut. De som fick lämna sina poster gjorde det tyst och snyggt. Därmed kunde KI lägga saken bakom sig. Dit har Akademien inte nått.

Men Nobelstiftelsens företrädare bör hålla huvudet högt. Stiftelsen har ett viktigt uppdrag i grundarens och samhällets tjänst. Nobelprisen är av omistlig betydelse för att förklara och sprida vetenskapliga framsteg. Denna vecka har prisen i fysik, medicin och kemi tillkännagivits. 

Fysikpristagarna har skapat en optisk pincett, som kan gripa tag i partiklar på atomnivå och även ta tag i levande celler, samt laserpulser som fungerar som knivar vid ögonoperationer. Medicinpristagarna har gjort framsteg inom bekämpningen av cancer. Kemipristagarna har tillverkat konstgjorda enzymer för att bryta ned växtfibrer till biobränsle, samt antikroppar som används som medicin mot bland annat cancer och autoimmuna sjukdomar.

Dessa upptäckter förbättrar människors liv och miljö och skapar förutsättningar för ytterligare användningsområden. Forskning är en utpräglat internationell verksamhet som bygger på samarbete över gränserna. Den är mer meritokratisk än många andra miljöer, och framgång bygger på uthållighet.

Men livet som forskare är inte särskilt glamoröst, trots att resultatet ibland får avgörande betydelse för mänskligheten. Där finns inga snabba kickar, inga snabba cash. Därför behöver vetenskapen Nobelpriset, även om en och annan pristagare tycker att det kommer för sent för att de ska kunna njuta av det. Men det är en felsyn. Priset kommer av naturliga skäl sent, därför att det tar tid, ibland decennier, innan en upptäckt på grundforskningsnivå kan tillämpas praktiskt. Dessutom är Nobelpriset inget stipendium, utan ett pris i forskningens tjänst.

Alfred Nobel var en resande uppfinnare och industrialist, som skänkte sin förmögenhet till eftervärlden för att den skulle göra största möjliga nytta för mänskligheten. Det vore hedervärt om fler i dag tänkte som han gjorde. Det är en dygd att höja sig över sina egna behov. Och om utsikten över ett nytt gyllene Nobelhus på Blasieholmen stör går det bra att flytta.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?