Annons

Nobelprisets anseende överlever skandalerna

I dag torsdag skulle Svenska Akademien ha delat ut Nobelpriset i litteratur. Men utdelningen har ställts in efter misstänkt ekonomisk brottslighet i en närstående organisation, Forum, i förtid läckta uppgifter om Nobelpristagare och sexualbrott med koppling till Akademiens verksamhet och lokaler.

Foto:Jonas Ekströmer/TT

Tidigare i veckan dömdes Forums ena ägare, "kulturprofilen", till två års fängelse för våldtäkt. Allt detta har skadat varumärket Nobel, och Sverige.

Svenska Akademien riskerar därför att förlora sitt viktigaste uppdrag, att dela ut Nobelpriset i litteratur. Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten, tidigare riksbankschef, är en lågmäld man. Men han är konsekvent tydlig i sin kritik mot institutionen. "Det hade inte behövt hända." Det är inte bara tomma hot när han säger att det kan bli aktuellt att låta någon annan institution dela ut litteraturpriset. Nobelstiftelsen har redan föreslagit att priset ska delas ut av en fristående kommitté, men det har Akademien sagt nej till. 

Detta trots att ledamöterna har visat sig oförmögna att hantera intressekonflikter, stoppa informationsläckage om pristagare och att förstå skillnaden mellan en gentleman och en våldsverkare. Vidare har de visat sig odugliga som krishanterare. 

Värst av allt, de har satt sina egna intressen som individer framför uppdraget för Nobelstiftelsen. De har åsidosatt såväl lojalitetsplikten som tystnadsplikten i stadgarna, och slagits inför öppen ridå. Däri ligger den största synden. Misstag kan alla begå, men den som inte ens när röken lagt sig förstår sin roll i en välrenommerad organisation, och historien, är inte värdig att verka i Gustav III:s och Alfred Nobels namn.

Lars Heikensten säger (SvD 29/9) att Karolinska institutet (KI) skötte skandalen kring den ifrågasatta forskaren Macchiarini bättre. Han har rätt i att när KI till sist agerade skedde det resolut. De som fick lämna sina poster gjorde det tyst och snyggt. Därmed kunde KI lägga saken bakom sig. Dit har Akademien inte nått.

Men Nobelstiftelsens företrädare bör hålla huvudet högt. Stiftelsen har ett viktigt uppdrag i grundarens och samhällets tjänst. Nobelprisen är av omistlig betydelse för att förklara och sprida vetenskapliga framsteg. Denna vecka har prisen i fysik, medicin och kemi tillkännagivits. 

Fysikpristagarna har skapat en optisk pincett, som kan gripa tag i partiklar på atomnivå och även ta tag i levande celler, samt laserpulser som fungerar som knivar vid ögonoperationer. Medicinpristagarna har gjort framsteg inom bekämpningen av cancer. Kemipristagarna har tillverkat konstgjorda enzymer för att bryta ned växtfibrer till biobränsle, samt antikroppar som används som medicin mot bland annat cancer och autoimmuna sjukdomar.

Dessa upptäckter förbättrar människors liv och miljö och skapar förutsättningar för ytterligare användningsområden. Forskning är en utpräglat internationell verksamhet som bygger på samarbete över gränserna. Den är mer meritokratisk än många andra miljöer, och framgång bygger på uthållighet.

Men livet som forskare är inte särskilt glamoröst, trots att resultatet ibland får avgörande betydelse för mänskligheten. Där finns inga snabba kickar, inga snabba cash. Därför behöver vetenskapen Nobelpriset, även om en och annan pristagare tycker att det kommer för sent för att de ska kunna njuta av det. Men det är en felsyn. Priset kommer av naturliga skäl sent, därför att det tar tid, ibland decennier, innan en upptäckt på grundforskningsnivå kan tillämpas praktiskt. Dessutom är Nobelpriset inget stipendium, utan ett pris i forskningens tjänst.

Alfred Nobel var en resande uppfinnare och industrialist, som skänkte sin förmögenhet till eftervärlden för att den skulle göra största möjliga nytta för mänskligheten. Det vore hedervärt om fler i dag tänkte som han gjorde. Det är en dygd att höja sig över sina egna behov. Och om utsikten över ett nytt gyllene Nobelhus på Blasieholmen stör går det bra att flytta.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från ItrimAnnons

Kost, träning och återhämtning är byggstenar i hållbara levnadsvanor

Hållbarhet som koncept är stort i Sverige, och många gör allt de kan för att säkerställa en trygg framtid för kommande generationer. Men att upprätthålla ett hållbart leverne för oss själva anser Anders Söderlund, vd på Itrim, alltför ofta åsidosätts.

– Hållbarhet går längre än att panta burkar och återvinna papper. Vi behöver skapa ett hållbart levnadssätt för oss själva för att må bra. 

Enligt Brundtlandskommissionen beskrivs hållbarhet som hur man kan leva för att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Denna beskrivning anser Anders stämma bra överens med synen vi bör ha på vårt eget välmående. 

– Om vi inte tar hand om oss själva dagligen, både fysiskt och psykiskt, riskerar vi att inte kunna leva våra liv fullt ut och tillgodose våra egna behov genom hela livet.

Hållbara och individuella levnadsvanor

Samhället är i en hållbarhetskris vad avser klimat och biologisk mångfald. På samma vis har vi en hälsokris där vi äter fel, rör oss allt mindre och gradvis blir mer överviktiga. Det är inte hållbart betonar Anders. Vi behöver ändra detta och uppnå hållbara levnadsvanor.

I 20 år har Itrim byggt framgångsrika, forskningsbaserade koncept som hjälpt medlemmar att både etablera och bibehålla hållbara vanor inom kost, träning och återhämtning. Med ett brett utbud av tjänster hjälper de både individer och organisationer att nå de mål som kan säkerställa en bättre framtid – på individnivå. 

– Vi märker att många vill uppnå både snabba och hållbara resultat. Detta har tidigare setts som motsatsförhållanden, men våra individanpassade upplägg säkerställer att de resultat som snabbt uppnås faktiskt kan bibehållas i längden, säger Anders och fortsätter:

– Vi är så säkra på våra koncept att vi erbjuder en viktminskningsgaranti. Detta innebär att vi garanterar att du når ditt viktmål, men om du mot förmodan inte skulle göra det får du pengarna tillbaka. 

Stresshantering i vardagen

Itrim utvecklas ständigt efter behovet på marknaden. 

– Vi arbetar kontinuerligt med att möta de behov som vi märker finns både på marknaden i stort, och hos våra redan existerande medlemmar. Med en ökad förståelse för vikten av att inte stressa skapade vi exempelvis konceptet Balance som fokuserar på stresshantering och mindfulness i vardagen, fortsätter Anders.

Vikten av stresshantering har visat sig vital när det kommer till hållbarhet inom större organisationer. Då stress är naturligt, och ibland nödvändigt, i ett modernt samhälle är det inte alltid det finns möjlighet för återhämtning. Detta i sin tur har resulterat i att stress blivit ett folkhälsoproblem – som kan motverkas med hjälp av övningar.  

– Att träna både fysiskt och psykiskt tillsammans skapar en gemenskap som alla gynnas av, därför uppmanar vi fler organisationer att sluta upp i kampen mot en hållbar vardag, avslutar Anders. 

Bli medlem här!

Läs mer om Itrim Balance här! 

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Itrim och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera