1515
Annons

Netflix har visat första avsnittet av framtiden

Det var lika dramatiskt som i en strömningsserie. Först utdragen och växande oro. Sedan boom, en chock.

DJUP. Hur djupt fallet för Netflix blir är lika svårt att klura ut som slutet i en bra tv-serie. En av nedgången är nödvändig tillnyktring, allt var ju inte rätt.
DJUP. Hur djupt fallet för Netflix blir är lika svårt att klura ut som slutet i en bra tv-serie. En av nedgången är nödvändig tillnyktring, allt var ju inte rätt.Foto:Jae C. Hong

Netflixaktien har fallit ända sedan i november, i tisdags var hälften av värdet borta. I onsdags kom nya besked. Och med ens föll aktien 37 procent till, när det visade sig att antalet prenumeranter krymper och att ledningen i den nyskapande framgångssagan ska börja spara och till och med testa annonser, som gammalmedia. Ridå. En rad andra strömningsaktier drogs med i fallet. En epok av covid-tittande och goda hushållsfinanser är över.

Men det handlar inte bara om vanor och privatekonomi. Raset är tecken på något mycket större som pågår i ekonomin just nu. Den förändringen kan bli rejält turbulent och omvälvande. Om inte politiker, väljare och kommentatorer sätter sig in i orsakerna kan skadorna bli stora. Det kan till och med gå ut över demokratin, den vi just nu kämpar för att rädda i Ukraina.

Ekonomi och näringsliv har precis som när det gäller värderingen av Netflix alltid handlat om förväntningar. Det vet varenda företagare och placerare. Hur stora blir intäkterna nästa år? Klarar vi oss? Hur mycket kommer det bolag som jag har aktier i orka att dela ut kommande år, och nästa och nästa? Framtiden har alltid varit oviss eller snarare, under ständig tillblivelse.

Det nya är vilka hävstänger som de senaste decennierna satts under bedömningarna och drömmarna. Framtidshantering kan gå över i framtidsdyrkan.

Den viktigaste ekonomiska hävstången är förstås räntan. Satsa 100 kronor i eget kapital och låna 900. Blir det vinst med tio procent, så har du plötsligt 200 kronor i eget kapital, dubbelt upp. Det vet varenda riskkapitalist efter 30 år av fallande räntor. Men effekten blir ju lika stor åt andra hållet, vilket både riskkapitalister och bostadsköpare lär upptäcka de kommande åren.

På en global kapitalmarknad med snabb teknisk utveckling finns dock många fler hävstänger. Utvecklingen de senaste 30 åren visar det. Teknikförväntningar och globalisering har fungerat på liknande sätt som räntan.

Det började på 1990-talet, och det är ingen tillfällighet att rasen i Netflix och andra teknikaktier påminner om när it-bubblan sprack i början av 2000-talet. Den som var med minns - Framtidsfabriken med it-evangelisten Birgersson i fleecetröja och jätten Ericssons kursdiagram där kurvan försvann upp mot himlen. Räntan hade redan börjat falla, och det snabbt växande pensionskapitalet jaga avkastning globalt, som en hungrig vargflock.

Avkylningen tog flera år den gången, svenska it-aktier föll sammantaget med över 90 procent. Men frukterna av den IT-satsningen njuter vi i dag.

Nästa gång, fem-sex år före 2008, kom en ytterligare urkraft, billig kinesisk arbetskraft. Inflationen tycktes utrotad och när smällen kom vräkte kinesiska makthavare in stödpengar och räntan sänktes igen, inte konstigt att börserna repade sig oväntat snabbt.

Med den senaste epoken tillkom indexförvaltning och nya stora tekniska genombrott som smarta telefoner och elbilar. Inte bara teknikaktier har rusat utan allt som gynnats av hävstänger – serieförvärvare såväl som avknoppare. Till och med förhoppningarna om demokrati har fungerat som kursdrivare.

Det är därför som chocken blir så stor när alla krafter plötsligt och samtidigt verkar åt fel håll - kriget, räntan, globaliseringen och samarbetena. Till och med teknikutveckling och konsten kan bli lidande när finansieringen fördyras och strömningstjänster ska spara pengar. På börserna har framtidsaktierna börjat falla.

Hur djupt fallet blir är lika svårt att klura ut som slutet i en bra Netflixserie. En del av nedgången är nödvändig tillnyktring, allt var ju inte rätt.

Men det finns ett par lärdomar att dra av utvecklingen de senaste decennierna. En är att många fler både tjänar och förlorar på de stora svängningarna, eftersom det är pensionskapitalet som ligger bakom.

En annan är att det brukar ordna sig. Världen har blivit bättre, färre är fattiga och vi vet mer, mycket mer. När förväntningsbolag går under kommer nya i stället. Att inte alls våga satsa på framtiden vore mycket sämre.

Men den viktigaste lärdomen är att försöka förstå hävstängerna och svängningarna. Utan den kunskapen går utvecklingen knappt att diskutera.fredag 22/4

Netflix har visat första

avsnittet av framtiden

Det var lika dramatiskt som i en strömningsserie. Först utdragen och växande oro. Sedan boom, en chock.

Netflixaktien har fallit ända sedan i november, i tisdags var hälften av värdet borta. I onsdags kom nya besked. Och med ens föll aktien 37 procent till, när det visade sig att antalet prenumeranter krymper och att ledningen i den nyskapande framgångssagan ska börja spara och till och med testa annonser, som gammalmedia. Ridå. En rad andra strömningsaktier drogs med i fallet. En epok av covid-tittande och goda hushållsfinanser är över.

Men det handlar inte bara om vanor och privatekonomi. Raset är tecken på något mycket större som pågår i ekonomin just nu. Den förändringen kan bli rejält turbulent och omvälvande. Om inte politiker, väljare och kommentatorer sätter sig in i orsakerna kan skadorna bli stora. Det kan till och med gå ut över demokratin, den vi just nu kämpar för att rädda i Ukraina.

Ekonomi och näringsliv har precis som när det gäller värderingen av Netflix alltid handlat om förväntningar. Det vet varenda företagare och placerare. Hur stora blir intäkterna nästa år? Klarar vi oss? Hur mycket kommer det bolag som jag har aktier i orka att dela ut kommande år, och nästa och nästa? Framtiden har alltid varit oviss eller snarare, under ständig tillblivelse.

Det nya är vilka hävstänger som de senaste decennierna satts under bedömningarna och drömmarna. Framtidshantering kan gå över i framtidsdyrkan.

Den viktigaste ekonomiska hävstången är förstås räntan. Satsa 100 kronor i eget kapital och låna 900. Blir det vinst med tio procent, så har du plötsligt 200 kronor i eget kapital, dubbelt upp. Det vet varenda riskkapitalist efter 30 år av fallande räntor. Men effekten blir ju lika stor åt andra hållet, vilket både riskkapitalister och bostadsköpare lär upptäcka de kommande åren.

På en global kapitalmarknad med snabb teknisk utveckling finns dock många fler hävstänger. Utvecklingen de senaste 30 åren visar det. Teknikförväntningar och globalisering har fungerat på liknande sätt som räntan.

Det började på 1990-talet, och det är ingen tillfällighet att rasen i Netflix och andra teknikaktier påminner om när it-bubblan sprack i början av 2000-talet. Den som var med minns - Framtidsfabriken med it-evangelisten Birgersson i fleecetröja och jätten Ericssons kursdiagram där kurvan försvann upp mot himlen. Räntan hade redan börjat falla, och det snabbt växande pensionskapitalet jaga avkastning globalt, som en hungrig vargflock.

Avkylningen tog flera år den gången, svenska it-aktier föll sammantaget med över 90 procent. Men frukterna av den IT-satsningen njuter vi i dag.

Nästa gång, fem-sex år före 2008, kom en ytterligare urkraft, billig kinesisk arbetskraft. Inflationen tycktes utrotad och när smällen kom vräkte kinesiska makthavare in stödpengar och räntan sänktes igen, inte konstigt att börserna repade sig oväntat snabbt.

Med den senaste epoken tillkom indexförvaltning och nya stora tekniska genombrott som smarta telefoner och elbilar. Inte bara teknikaktier har rusat utan allt som gynnats av hävstänger – serieförvärvare såväl som avknoppare. Till och med förhoppningarna om demokrati har fungerat som kursdrivare.

Det är därför som chocken blir så stor när alla krafter plötsligt och samtidigt verkar åt fel håll - kriget, räntan, globaliseringen och samarbetena. Till och med teknikutveckling och konsten kan bli lidande när finansieringen fördyras och strömningstjänster ska spara pengar. På börserna har framtidsaktierna börjat falla.

Hur djupt fallet blir är lika svårt att klura ut som slutet i en bra Netflixserie. En del av nedgången är nödvändig tillnyktring, allt var ju inte rätt.

Men det finns ett par lärdomar att dra av utvecklingen de senaste decennierna. En är att många fler både tjänar och förlorar på de stora svängningarna, eftersom det är pensionskapitalet som ligger bakom.

En annan är att det brukar ordna sig. Världen har blivit bättre, färre är fattiga och vi vet mer, mycket mer. När förväntningsbolag går under kommer nya i stället. Att inte alls våga satsa på framtiden vore mycket sämre.

Men den viktigaste lärdomen är att försöka förstå hävstängerna och svängningarna. Utan den kunskapen går utvecklingen knappt att diskutera.


Innehåll från EKNAnnons

Så arbetar underleverantören med statliga EKN för bättre finansiering

KB Components firar 75 år i år och är underleverantör till stora industribolag som Scania, Thule och Volvo Cars. Även underleverantörer till svenska exportföretag kan få tillgång till EKN:s exportgarantier – som bland annat kan göra det lättare att få bankfinansiering.

Läs mer om hur företag med indirekt export kan dra nytta av EKN:s garantier

Med tillverkning i såväl Örkelljunga som Gislaved, Kanada och Kina har KB Components växt till ett stort svenskt industriföretag på egna meriter. 

– Vi tillverkar hjulhus till bilar, bromssystem till lastvagnar, blandare till kök och badrum och mycket annat. Bland våra kunder finns stora svenska bolag som Volvo Cars, FM Mattsson, Haldex och Scania. Vi har dessutom kunder i utlandet som till exempel elbilstillverkaren Rivian, berättar Stefan Andersson som är vd på KB Components. 

Tillväxt kräver bra krediter

KB Components har växt snabbt de senaste åren. Bland annat har de öppnat fabriker i både Kanada, Kina och Mexiko, och gjort förvärv i Slovakien. Men att växa kräver kapital.

– Bra möjlighet till finansiering är viktig, och villkoren för finansieringen likaså. Vi jobbar med olika banker för våra finansieringsbehov, och även med utländska där vi har verksamhet. Vi har också samarbetat med både Svensk Exportkredit och EKN för att tillsammans med bankerna göra finansieringen enklare, säger Stefan Andersson.

EKN har som uppdrag att stödja svensk export och svenska exportföretag, bland annat genom olika former av bankgarantier. Även underleverantörer till exportbolag, utan egen export, kan ta hjälp av EKN eftersom de också bidrar till svensk export. KB Components har både egen export och levererar till exportföretag. Genom EKN har företaget en rörelsekreditgaranti om 60 miljoner kronor för ett banklån. 

– Det är en kreditgaranti vi har haft i omgångar, och banken föreslog det för oss som ett sätt att stärka sina egna säkerheter i finansieringen. För oss har det varit väldigt okomplicerat och EKN och banken har samarbetat för att göra processen så enkel som möjligt för oss.

Läs mer om hur underleverantörer till exportföretag kan använda EKN:s garantier

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?