1515
Annons

Nedstängningar är dödliga och ineffektiva

Inför en eventuell ny våg av pandemin har regeringen gjort sig redo för att snabbt kunna stänga delar av samhället. 

Stängt klassrum. Att förstöra ungdomars utbildning och socialisering är hänsynslöst och kortsiktigt.
Stängt klassrum. Att förstöra ungdomars utbildning och socialisering är hänsynslöst och kortsiktigt.Foto:Fredrik Varfjell

Varuhus och gallerior och andra handelsplatser ska släckas ned, liksom frisör, friskvårdsanläggningar och restauranger. Man förbereder också förbud mot att vistas i till exempel parker om det finns risk för trängsel.

Opinionsläget är labilt. Auktoriteten hos den ansvariga myndigheten är urholkad, liksom hos regeringen. Samarbetspartiet C meddelade under helgen att man vill gå hårt fram och stänga ned mer.

Det ger ett sammanbitet intryck, men föreställningen om nedstängning som smittbekämpningsverktyg vilar på svag grund.

När överdödlighetsstatistiken för 2020 blev klar efter årsskiftet visade den att Sverige låg ganska bra till jämfört med de flesta europeiska länder. Sverige tillhör de tio länder med lägst överdödlighet. Statistiken visar inget samband mellan stora nedstängningar av samhället och låg överdödlighet.

Föreställningen om att det finns en snabb lösning i väntan på vaccin är också överdriven. Viruset tycks mycket vitalt och har redan muterat i ett antal varianter som redan naggat en del vaccin i kanten. De bästa står än så länge emot, men mycket tyder på att covid-19 under lång tid kommer att bli en av de ganska många smittor som mänskligheten lever med och vars effekter dämpas av vaccin. Att hota med lockdown varje vårvinter en ny mutation dyker upp och skälla på sportlovsresenärer är fåfängt.

Att hårt stänga ned samhället har stora sociala, ekonomiska och hälsomässiga kostnader. Att förstöra ungdomars utbildning och socialisering är hänsynslöst och kortsiktigt. Arbetslöshet, konkurser och fattigdom är dokumenterat hälsofarliga och dödliga. Att beröva människors rätt till rörelsefrihet, mötesfrihet och näringsfrihet är extrema frihetsinskränkningar.

Det klokaste nu är att med alla medel skynda på vaccineringen, hålla avstånd, tvätta händerna, invänta vårljuset och inte hetsa de nu ganska uttröttade politikerna till opportunism och auktoritära metoder.


Nato och EU enar de nordiska länderna

Sverige och Finland lämnar gemensamt in sin Natoansökan. Finlands president Sauli Niinistö är i Stockholm på statsbesök. Han reser sedan tillsammans med statsminister Magdalena Andersson till Washington för att överlägga med president Biden om det säkerhetspolitiska läget efter Natoansökan.

EN NY ERA DEN 17 MAJ. Finlands president Sauli Niinistö togs på tisdagen emot av kung Carl Gustaf, ett statsbesök som helt handlade om den svensk-finska Natoansökan. Nu kan säkerhetspolitiken bana väg för ett bättre nordiskt samarbete på fler områden.
EN NY ERA DEN 17 MAJ. Finlands president Sauli Niinistö togs på tisdagen emot av kung Carl Gustaf, ett statsbesök som helt handlade om den svensk-finska Natoansökan. Nu kan säkerhetspolitiken bana väg för ett bättre nordiskt samarbete på fler områden.

Tisdagen blev därmed ännu en historisk dag i politiken, inte bara för Sverige och Finland var för sig, utan för det nordiska samarbetet.

Det svenska och finska beslutet om Natoansökan helar Norden som politisk enhet. 

Hittills har tre nordiska länder varit medlemmar i Nato, två inte. Sedan snart 30 år har tre varit med i EU, två inte. Ett land använder euron, fyra inte (men danska kronan är knuten till euron). Två länder har hängavtal med EU, alltså EES, och är därmed en del av den inre marknaden, men de står utanför EU:s tullunion (som däremot Turkiet är anknutet till). Och Danmark och Sverige har genom åren tävlat i att skaffa sig undantag från EU-initiativ eller bromsa dem.

Nordiska rådet har aldrig lyckats åstadkomma någon betydande harmonisering av lagstiftningen (men har ett prestigefyllt litteraturpris). På en lång rad politikområden finns stora skillnader mellan de nordiska länderna – kriminalpolitik, skatter, migration, arbetsmarknadspolitik, socialförsäkringar och mycket mer. Den harmonisering som gjorts är i allmänhet föranledd av EU/EES-samarbetet. Samarbetet mellan regeringarna fungerar bara ibland, och när det verkligen är på allvar går alla sin egen väg, som under pandemin. Regeringarna klarar inte ens av att ha ett flygbolag tillsammans.

Norden har inte varit en politisk kraft, vare sig sinsemellan de fem länderna, eller som gemensam grupp av länder gentemot övriga världen.

Däremot är Norden en kulturell gemenskap som med rätta kan beskrivas som unik. Vi förstår varandras språk, vi lyssnar på varandras musik, vi gifter oss över gränserna och en halv miljon finländare sökte sig till Sverige under efterkrigstiden. De framsynta nordiska besluten, daterade i början av 1950-talet, handlade om just rörlighet för personer, en gemensam arbetsmarknad utan krav på arbetstillstånd och en passunion som ledde till öppna gränser redan för 70 år sedan.

I svenska högtidstal nämns att Sverige har haft fred i över 200 år, men sällan att det sista kriget innan denna långa period var ett svenskt fälttåg mot Norge. Det ledde fram till en norsk-svensk union, illa omtyckt av norrmännen. Några år dessförinnan hade Sverige förlorat den finska landsdelen.

Unionen med Norge upphörde 1905, bland annat efter en folkomröstning där 99,95 procent av norrmännen sa nej till unionen. Sverige har haft sina nuvarande gränser i endast 116 år. Och 1917, efter mer än 100 år som ryskt storfurstendöme, blev Finland självständigt.

Norge och Danmark har ockuperats. Finland har utsatts för sovjetiskt anfallskrig, 80.000 finländare stupade och Sovjetunionen/Ryssland fick behålla landområden efter krigsslutet.

Nordiska länder delar historia, men det är inte bara en historia i broderskap. Det finns ingenting som är inneboende magiskt i nordiskt samarbete, särskilt inte på det säkerhetspolitiska planet. Vi hamnade i helt skilda belägenheter under andra världskriget.

Det som förenar oss är dels den kulturella samhörigheten och dels det geografiska läget. Relationen till stora grannar har genom århundradena varit en avgörande parameter för nordiska länder. Och så är det även nu, där relationen till Ryssland har kommit att definiera och nu förhoppningsvis kan stärka det nordiska samarbetet.

EU-integrationen och den ekonomiska globaliseringen har fört Norden samman. Större processer i det globala ekonomiska utbytet och det världsomspännande vetenskapliga samarbetet har gett nordisk integration, men alltså som en del av något större. 

Detta kommer rimligen att hända även på det säkerhetspolitiska fältet. När väl alla fem länder blir fullvärdiga Natomedlemmar kommer det nordiska samarbetet också att intensifieras. 

Än en gång kommer omvärlden att ge en skjuts till Norden att komma samman – det ska välkomnas. Och samtidigt ska man komma ihåg att den mänskliga samhörigheten i Norden klarar vi själva. Det är den politiska vi behöver hjälp med.

Låt Natosamarbetet bli startskottet för ett tätare samarbete även på andra områden.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?