Annons

Nästa kapitel i mänsklighetens jakt på rymden

LEDARE. Natten till måndag återvände de två amerikanska astronauterna Douglas Hurley och Robert Behnken till jorden. De hade tillbringat två månader på den internationella rymdstationen, ISS, och genomfört uppdrag där. Hemresan avslutades med en vattenlandning i den Mexikanska golfen utanför Floridas kust, den första vattenlandningen för en amerikansk rymdfarkost sedan 1975. Det som gjorde denna resa historisk var dock att den genomfördes av ett privat bolag – Elon Musks SpaceX.

VATTENLANDNING. De amerikanska astronauterna återvänder till jorden och genomför den första vattenlandningen av en amerikansk rymdfarkost sedan 1975.
VATTENLANDNING. De amerikanska astronauterna återvänder till jorden och genomför den första vattenlandningen av en amerikansk rymdfarkost sedan 1975.Foto:Bill Ingalls

Resan avslutade också USA:s beroende av Rysslands rymdprogram. Sedan 2011 har amerikanska astronauter varit beroende av ryska farkoster för att ta sig ut i rymden på uppdrag. Det året hade NASA:s rymdfarkostprogram lagts ned och definitivt avslutat rymdkapplöpningen, som i och för sig sedan några decennier ställt om från tävling till lagspel. Loppet mellan Sovjetunionen och USA om herravälde över rymden, och om att demonstrera tekniska framgångar och dominans, slutade i ett rysk-amerikanskt rymdsamarbete.

Rymdprojektet hade däremot börjat i en vilja till att skapa historia, i teknikoptimism och framtidstro. Ett visionärt ledarskap hade banat vägen. President John F. Kennedy hade lyft blicken mot himlen och siktat mot stjärnorna. Han formulerade stora drömmar om att utforska rymden och månen. Inte för att det är enkelt utan för att det är svårt, som Kennedy sa i ett tal vid Rice University i Houston, Texas den 12 september 1962.

Vi står nu mitt i en tid då nya drömmar om rymden håller på att ta sin form och möjliggöras. Den SpaceX-resa som under söndagen avslutades var förvisso upphandlad av NASA, men den är en del av något större. Techentreprenören Elon Musk och företaget SpaceX har ambitiösa planer om att redan inom två år skicka en obemannad lastfarkost till Mars och att ytterligare två år senare skicka en farkost med både last och besättning. Till 2050 vill de ha transporterat över en miljon människor från jorden till Mars.

I en debattartikel på CNN:s webbplats den 12 oktober 2016 satte president Barack Obama ut målet för nästa kapitel i den amerikanska rymdhistorien – att till 2030 ha skickat människor fram och tillbaka till Mars, med den långsiktiga målsättningen om att en dag kunna stanna på planeten en längre tid. Riktningen är utpekad, kapital finns och tekniken väntar på att utvecklas. Vi står inför en ny rymdkapplöpning.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?