ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Näringslivet måste ta ställning i Kinafrågan

  • DISKUSSIONSLEDARE? Investors ordförande Jacob Wallenberg borde driva debatt om hur svenska företag ska förhålla sig till repressiva regimer sedan företagandet blivit alltmer sammanvävt och globalt. Foto: Joakim Goksör/TT, Joakim Goksör

Handelskriget mellan Kina och USA får börserna att åka jojo. Kommer striden att trappas upp? Hur hårt slår den i så fall mot efterfrågan i världen? Och hur kommer det att gå med kärnfrågan, det vill säga om Kina utnyttjar företagsspionage för att svinga sig upp i värdekedjan och bli en högteknologisk kunskapsekonomi? Större, mäktigare och därmed potentiellt farligare. 

Placerarna kastas mellan optimism och pessimism.

Samtidigt överväger regeringar och säkerhetstjänster runt om i världen hur de ska hantera Huawei, det konkreta och aktuella exemplet. Risken är ju att Beijing använder Huaweis kommunikationsteknik för att spionera på oss, eller för att utöva utpressning i framtiden. Det är genom 5g-näten som självkörande bilar och alla de andra automatiserade systemen ska styras. Norska regeringen funderar som bäst på hur den ska göra. I Sverige utreds frågan.

Kort sagt, Kina står mer än någon gång tidigare i historien i centrum för både kort- och långsiktiga bedömningar; politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska. Och det beror inte främst på Kinas storlek utan på det som Huawei representerar, den allt tätare sammanflätningen av världens näringsliv med Kinas auktoritära ideologi.

Den tekniska utvecklingen i världen har möjliggjort en långtgående specialisering. Globala företag som Huawei ingår numera i långa kedjor av leverantörer där var och en gör det som de kan bäst. På de platser där deras verksamhet råkat växa fram.

Specialiseringen har spelat stor roll för både Kinas och övriga världens snabba välståndsökning. Men den har också gjort politiken mer känslig. Hur hanterar man säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter i en värld där länder inte bara säljer till varandra utan också är sammanlänkade via stora företagsprojekt? Att kineser äger Volvo som vill utveckla och sälja elektriska bilar på den kinesiska massmarknaden är ett av de lyckade exemplen. Huawei är ett av de problematiska.

Exportnationen Sverige har lång tradition av att arbeta i diktaturer och svaga demokratier, en följd av att vår hemmamarknad är så liten. Svenska ingenjörer har varit experter på offerter till korrupta, statliga beställare och främmande miljöer. Tids nog skulle jobb och växande välstånd leda till demokrati för alla, så även i Kina.

Men i takt med att transparensen i världen förbättrats har kraven på mänskliga rättigheter ökat. Både företag och fonder tvingas ta hänsyn till att kunder och sparare är allt bättre informerade. De måste tänka på varumärket. Vem vill handla från eller arbeta hos en medlöpare till korrupta regimer? Aldrig mer Uzbekistan, sa Teliachefen Johan Dennelind i Di nyligen apropå hur han tvingats försvara bolagets mutaffärer.

Om Donald Trump trappar upp handelskriget med Kina kommer EU och därmed Sverige att tvingas delta. Annars lär det bli amerikanska tullar på europeiska bilar. I den diskussionen gäller det att ha genomtänkta linjer, som tar hänsyn till både globala värdekedjor, tillväxtens betydelse för demokratisering samt konsumenters och sparares preferenser. Ingen enkel strategi att ta fram.

Protektionistiska strömningar kan lätt ta över, eller allmän oro för demokratin på grund av ökad populism i Europa och USA. Risken finns att företag spelar med, opportunistiskt för att slippa konkurrens.

Generell screening av affärers säkerhet, som diskuterats på EU-nivå, är ett klumpigt verktyg. Bättre i så fall med ökade resurser till nationella säkerhetsmyndigheter runt om i Europa.

När det gäller det övriga regelverket vore det bästa om politiker, ägare och företagsledare diskuterar sig fram till ett rimligt förhållningssätt, ungefär som när det gäller andra hållbarhetsfrågor.

Så sker redan på andra håll när det gäller politiken. Australien, med nära kopplingar till Kina, är ett exempel. Där har regeringen presenterat principer om redovisande av kopplingar till främmande nation, kriminalisering av aktiviteter av den sort som Muellerutredningen i USA granskar med mera, samt en ny säkerhetsmyndighet.

Svenskt näringsliv bör ta initiativ till något liknande, det vill säga principer för hur man deltar i globala värdekedjor utan att förstöra sitt varumärke, trots att många länder inte är demokratiska. Ägandet, den verkliga makten, bör man dra en gräns där? Öppnar försäljningen av aktieposten i AB Volvo till Geely för diktatoriska påtryckningar i Göteborgs näringsliv i framtiden?

Argumenterar man sansat och logiskt går det att sjösätta en ny doktrin, spelregler för att svenska exportaffärer ska kunna främja umgänge och kunskapsöverföring i världen och därmed bädda för ökad demokrati.

Det gäller att ha klarare regler och principer att luta sig mot om politiska krafter börjar undergräva den liberala världsordningen för handel.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies