ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Näringslivet bör höja rösten för Nato-medlemskap

  • 70 år av frihet.

I dag firar de europeiska demokratiernas försvarsallians 70 år. Det finns många skäl att fira. 

På ett i försvarssammanhang unikt sätt har Nato lyckats med allt man har föresatt sig: stabilisera de tidigare tyskockuperade länderna direkt efter kriget, integrera Västtyskland och de nya demokratierna i Sydeuropa, behålla och förädla USA:s närvaro, möta hotet från Sovjetunionen och sedan efter kalla krigets slut väva in hela Centraleuropa och stora delar av Östeuropa. Därtill lyckades alliansen förnya sig och möta nya hot som inbördeskrig och internationell terrorism.

En annan i försvarssammanhang central omständighet är att Natos hårda kärna, den 5:e paragrafen, aldrig har använts. Den utlöstes en gång, efter 11/9, men USA tackade nej och gick med britterna.

I övrigt har Nato-medlemskapet skyddat sina medlemmar. Det är en fantastisk gärning.

Alliansens styrka visas också när det viktigaste ankarlandet, USA, har fått en så impressionistisk president. Mycket kan tyckas oförutsägbart men Nato och USA:s roll i Nato har fungerat väl när Ryssland kom tillbaka som ett säkerhetspolitiskt hot i Europa. Med Nato som ram har USA stärkt sina styrkor och hälften av Natos medlemmar har bidragit med trupp i Baltikum och Polen.

Starka institutioner har ofta en moraliskt kristallklar kärna, begriplig för alla. Natos ”en för alla, alla för en” förstår varje beslutsfattare och varje soldat. Den är också utvecklingsbar. Ann-Sofie Dahl skriver i sin nya bok om Nato om de baltiska staternas väg till medlemskap. Många var tveksamma med hänvisning till Moskva, men USA ansåg till slut att på lång sikt måste relationen till Ryssland vila på alla staters rätt att själva välja väg. Om balterna vill vara med är de välkomna.

Sverige är beroende av Nato för sin säkerhet och har byggt ett nära samarbete. Medlemskap är ett naturligt nästa steg och fler borde höja rösten, bland andra näringslivet. En tredjedel av de svenska direktinvesteringarna i utlandet ligger i Polen, Baltikum, Finland, Norge och Danmark. Investeringarna i de nya Nato-länderna på andra sidan Östersjön är dubbelt så stora som i Kina. En säkerhetspolitisk kris i vår del av Europa vore förödande för ekonomin. En minimering av geopolitiska risker borde vara en självklarhet.

En klubb som man är så beroende av bör man vara medlem i.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer