ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

När mammor tar makten betyder utbildning nästan allt

  • Foto: TT

Svenska kvinnor jobbar mest i världen. När de utbildar sig och sedan väljer partner därefter får det stora konsekvenser för barnen, och därmed för samhället.

Högläsning, skogsmulle, fotboll, dans eller scouter. Körschema, barnflickor, begränsad skärmtid. Familjemiddagar med diskussioner lika mycket om mammas jobb som pappas. Utvecklingssamtalet som måste flyttas för att pappa eller mamma ska hinna hem från jobbmötet eller resan. Och så den återkommande frågan; vad ska du bli när du blir stor?

Känns det igen? Begreppet power couples myntades i USA men är minst lika mycket ett svenskt fenomen. Svenska kvinnor jobbar mest i världen. När de utbildar sig och sedan väljer partner därefter får det stora konsekvenser för barnen, och därmed för samhället. Klyftorna ökar och män hamnar lätt på undantag eftersom kvinnor ofta har högre utbildning.

“Matches made in heaven”, äktenskapets renässans och en ny meritokrati som går i arv. I USA är diskussionen om välutbildade par i full gång. Två bra inkomster och låg skatt innebär att maktäktenskap är en lysande affär. Eftersom båda parter vet att utbildning lönar sig och de dessutom har gott om pengar satsar de mer än andra på barnens framtid.

Enligt tidningen Economist har amerikanska fyraåringar med två välutbildade föräldrar hört 32 miljoner fler ord än de med föräldrar som går på bidrag. Paren bosätter sig nära bra skolor. När det är dags för college är det välutbildade paret inte bara välinformerat. I USA lär välmeriterade högskolor ibland låta barn till tidigare studenter gå före i kön mot en donation.

Power couples skiljer sig mer sällan än andra, kanske för att de förstår varandra bättre eftersom de har liknande erfarenheter, men också för att äktenskapet framstår som så intressant, livsstils- och trygghetsmässigt, både för dem och för barnen. Utvecklingen är så tydlig att den intresserar både amerikanska politiker och forskare.

I Sverige är det fortfarande tyst om de mäktiga paren men de rycker fram för fullt. Gapet i arbetskraftsdeltagande mellan män och kvinnor är mindre än fem procent och kvinnor är sedan länge i majoritet på högre utbildningar. På Handelshögskolan är de numera över 40 procent (50 om man räknar in masterutbildningen). På teknikhögskolor är de uppe i nästan 30 procent.

På senare år har svenska kvinnors satsning på utbildning på allvar gjort avtryck i chefskadrar och inkomster. När det gäller jobb som finans-, personal- och kommunikationschefer är kvinnorna i majoritet, 60 procent. En finanschef tjänar i dag, enligt rekryterare, mellan 100.000 och 250.000 kronor i månaden, en personal- eller kommunikationsdirektör kommer snart upp i 100.000.

Framstegen syns i statistiken. De rikaste tio procenten, P90-100, brukar man tala om, och om ”the one percent”, de allra rikaste. I gruppen P90-99 har kvinnors andel mellan 1974 och 2013 ökat från 12 till 28 procent, i den översta procenten från 6 till 18, enligt en forskarrapport (SNS Analys 48).

Precis som i USA väljer dessa kvinnor ofta en högutbildad partner. Kaka söker maka. Läkarparet, advokatparet, konsultparet, eller han som jobbar i linjen och hon som är kommunikationschef, blir allt vanligare.

Men det finns två viktiga skillnader mellan Sverige och USA, höga skatter och gratis utbildning. I Sverige blir därför effekten av att ha två föräldrar som båda inser vikten av utbildning ännu tydligare. Det är inte dyra semestrar, språkkurser och allmän bekvämlighet som leder till Handelhögskolan eller KTH utan insikten om utbildningens avgörande betydelse för livsinkomsten. Utbildningen går inte att köpa.

Tidigare har det främst varit pappor som stått för goda råd om högre utbildningar och karriär. Numera är det allt oftare även mammor. När dessutom två föräldrar ofta pratar om detta sinsemellan blir det turboeffekt.

Att mammorna äntligen fullt ut fungerar som förebilder när det gäller högre utbildning och makt är också ett stort genombrott för jämställdheten. Troligen blir det till sist ketchupeffekt med både kvinnlig statsminister och många kvinnliga makthavare i näringslivet.

Men för inkomstklyftorna och för dem som inte pluggar hårt och satsar på utbildning bådar det sämre tider. Och socialister som hävdar att bara ekonomin förklarar orättvisor blir omoderna.

Finansminister Magdalena Andersson talade nyligen i SVT om de tre möjligheterna för politiker att jämna ut: Sysselsättning, omfördelning via välfärd och progressiva skatter. Men ökad jämställdhet och snabbt växande kunskapskrav tar mittenalternativet allt tydligare över. För när mammor tar makten betyder utbildning nästan allt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies