1515
Annons

Naivt att tro att S ska reformera arbetsrätten

LEDARE. En reformerad arbetsrätt var en viktig del i januariöverenskommelsen för C och L, men arbetsmarknadsminister Eva Nordmark valde att avfärda måndagens utredningsförslag.

SKA AVTAL HÅLLAS? Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister och fackbas fram till i fjol, underkänner regeringens utredning. Därmed minskar hon i ett slag trycket på arbetsmarknadens parter.
SKA AVTAL HÅLLAS? Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister och fackbas fram till i fjol, underkänner regeringens utredning. Därmed minskar hon i ett slag trycket på arbetsmarknadens parter.Foto:Ali Lorestani

Hennes argument är att det innebär ”kraftig slagsida till arbetsgivarnas fördel”. Därmed anknyter hon till en formulering i januariöverenskommelsen om att ”en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter” ska upprätthållas.

Eva Nordmarks uttalande saboterar punkt 20 i januariöverenskommelsen. Den byggde på att en utredning, med tydliga direktiv och snäv tidtabell, skulle utarbeta förslag till en liberalisering av arbetsmarknaden, kombinerat med bättre omställningsåtgärder. Utredningen skulle fungera som en påtryckning gentemot arbetsmarknadens parter så att de skulle komma fram till en frivillig lösning.

Detta lagstiftningshot måste ha ett visst mått av trovärdighet, och detta rasar genast när Socialdemokraterna säger att förslaget inte bör genomföras. Måndagens förslag är det enda som existerar och om det inte är aktuellt så har hela upplägget fallit.

Partsförhandlingarna är redan stukade eftersom LO förhandlar med halverat mandat efter att flera förbund har tagit sin hand ifrån processen.

Ett av motiven för januariöverenskommelsen från samarbetspartiernas sida var att det skulle leda till liberala reformer. Någon sa till och med att det skulle medföra mer liberal politik än under de åtta åren med alliansregering.

Några av de punkter som är viktiga för C och L gick på tvärs mot Socialdemokraterna, exempelvis slopande av värnskatten. Men den innebar inte något ifrågasättande av fackets makt. Det är i frågan om arbetsrätten som januariöverenskommelsen som metod prövas.

Reaktionerna från Eva Nordmark visar tydligt hur naivt det var att räkna med att S skulle reformera arbetsrätten. Frågan var snarast när detta skulle visa sig. Det hände inte när utredningen tillsattes, bara två månader efter regeringens tillträde. Men nu hände det – regeringen tar avstånd från sin egen utredning och därmed också från den aktuella punkten i januariöverenskommelsen.

Det är ett ovärdigt spel, där ministern försöker lägga ansvaret någon annanstans, i det här fallet på en rutinerad utredare, HD-domare sedan 13 år.

Utredningens förslag bör genomföras. Inte för att det löser alla problem, utan för att det är början på en korrigering av en obalans på arbetsmarknaden. Åtskilligt mer behöver göras för att åstadkomma flexibilitet på arbetsmarknaden. Risken är uppenbar att fackets motivation minskar för att diskutera även de saker som inte fanns med i måndagens utredning.

Priset för det uteblivna politiska trycket är alltså högre än bara att anställningsskyddet cementeras i sin nuvarande form.

Om inte politikerna är beredda att lagstifta kommer balansen på arbetsmarknaden inte att korrigeras. Lagstiftningen är på fackets sida. Anställningsskyddet, den viktigaste delen av arbetsrätten, har flera dispositiva delar. Det gäller exempelvis avsteg från turordningsreglerna. Dispositiv betyder möjlighet att förhandla bort, men det är den fackliga sidan som i slutänden bestämmer om så ska ske.

Även om parterna hittar en egen lösning måste lagen ändå ändras. Medverkan från det politiska systemet är en förutsättning.

För C och L borde detta vara ett avgörande ögonblick. De har lovat sina väljare att det var värt att byta sida i regeringsfrågan bland annat för att de har fått ett tydligt förhandlingsresultat med viktiga liberala reformer.

Hela upplägget handlade om att 73 punkter var tydliga och ska genomföras. Den som tvivlade på genomförbarheten fick genast veta att regeringssamarbetet hänger på att januariöverenskommelsen ska genomföras – med andra ord att man hoppar av om politiken inte genomförs. Det är inte bara Eva Nordmark som ska vara tydlig om vad som är nästa steg, utan också partiledningarna för C och L.


Innehåll från HandelsrådetAnnons

Så kan hållbarhet bli en konkurrensfördel för svenska handelsföretag

Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.
Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.Foto:Janne Lundberg, FotoForm.

Nya regelverk inom EU gör att handelns aktörer kommer att få en större påverkan på den globala klimatomställningen. 

– Klimatbelastningen från vår konsumtion kommer att hamna allt mer i fokus. Företag som tar in produkter till EU men som är producerade någon annanstans kommer att få ett större ansvar, säger Mats Bergman, ordförande i Handelns ekonomiska råd, som nyligen släppte rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen”. 

Den Europeiska Gröna Given är ett initiativ från Europeiska kommissionen för att göra Europeiska unionen klimatneutral till 2050. Här finns bland annat ny lagstiftning som tar sikte på en mer hållbar konsumtion, med mindre klimatbelastning längs hela produktens livscykel, främst vid tillverkning och användning.

Det kommer att innebära ökade krav på handeln att fungera som en kravställare gentemot leverantörer, där handeln förväntas hjälpa konsumenterna att göra hållbara val.

– Det handlar om att åstadkomma förbättringar inom hållbarhet i andra länder utifrån det som vi konsumerar inom EU. Det här är väldigt viktigt, säger Mats Bergman, till vardags professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Skapa gemensamma spelregler

EU kommer också att etablera eller skärpa produktstandarder vilket förutom att gynna miljön och klimatet även motverkar att oseriösa aktörer får en konkurrensfördel gentemot seriösa och ansvarstagande tillverkare och handelsföretag.

– Det är angeläget med likvärdiga förutsättningar mellan exempelvis handelsföretag baserade i Sverige och i andra länder, säger Mats Bergman.

En effekt av de nya regelverken är att dokumentationskraven och därmed arbetsbördan för handelns aktörer kommer att öka. Enligt rapporten måste därför de nya kraven vara byråkratiskt hanterbara. 

– Det kan handla om att skruva upp trycket gradvis och med förnuft, och att försöka hitta smarta lösningar så att det fungerar i praktiken, säger han.

Sara Rosengren är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan Stockholm och medförfattare till rapporten. Hennes fokus är hur handelns aktörer ställer sig till denna förändring.

– Många företag jag pratat med ser detta som något som vi måste göra. Regleringar är viktiga för att höja nivån och att skapa en jämn spelplan där alla konkurrerar på lika villkor, säger hon.

Handelns ekonomiska råd: Sverige kan bli en vinnare

Företag kommer bland annat att behöva utbilda sin personal för att säkerställa att de produkter som köps in från länder utanför EU håller vad de lovar och uppfyller minimikraven kring hållbarhet.

– Det finns många utmaningar här och handeln kommer att behöva tänka annorlunda kring frågor som rör inköp, men flera företag inom handeln, särskilt i Sverige, har redan börjat med den här typen av anpassningar, säger hon. 

Men speciellt för mindre aktörer kan omställningen bli tuff. Det kan därför finnas skäl till branschgemensamma initiativ. 

– För att hållbarhetsarbetet ska kunna göras systematiskt kommer handeln exempelvis behöva utveckla kompetens inom livscykelanalys och hållbarhetsberäkningar. Detta är resurskrävande och den information som krävs är svår att ta fram på egen hand. Därför blir det viktigt med gemensamma satsningar, särskilt för mindre och medelstora företag, säger Sara Rosengren.

En av rapportens slutsatser är att Sverige har goda förutsättningar att bli ett framgångsland inom hållbar konsumtion, på samma sätt som landet redan är det inom hållbar produktion. Det kommer dock att krävas samordning mellan beslutsfattare och bransch, där också investerare, ägare, styrelser och medarbetare kommer att spela viktiga roller.

Om Handelsrådet 

Handelsrådet är samarbetsplattformen för arbetsgivarorganisationer och fackförbund på handelns

område. Uppdraget är att utveckla handelsnäringen, dess företag och anställda.

Inom ramen för samarbetet bildades 2016 Handelns ekonomiska råd, som presenterar årlig rapport och är partsoberoende i sina slutsatser.

Läs mer på: www.handelsradet.se

Läs mer om Handelns ekonomiska råd

Tryck här för att ladda ner rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen” 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Handelsrådet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?