Några rader från redaktören

Dagens industris första nummer torsdagen den 12 februari 1976 hade förändringar i kärnkraftsopinionen som huvudnyhet. 

ROSA TIDER. Di:s premiärnummer i februari 1976 och utgåvan efter valet senare samma år. Di var en del av en brytningstid och kom att bli centrum för en ny mer marknadsinriktad svensk kultur. Den uppgiften består.
ROSA TIDER. Di:s premiärnummer i februari 1976 och utgåvan efter valet senare samma år. Di var en del av en brytningstid och kom att bli centrum för en ny mer marknadsinriktad svensk kultur. Den uppgiften består.

Motståndet mot kärnkraft skar genom alla partier men inom S hade siffrorna svängt till förmån för den då nya tekniken vilket skapade en ny dynamik mellan statsminister Palme och utmanaren Fälldin.

Tidningens premiärledare förklarade att Di ska vara oberoende partier och organisationer samt spegla näringslivets viktigaste komponenter: människan, tekniken och ekonomin.

Misstänksamheten mot tidningen var stor inom regeringspartiet. Tidningens första chefredaktör Bertil Torekull noterade att Massmediekoncentrationsutredningen signalerat att Di kunde drabbas av retroaktiv lagstiftning och framtida nedläggning därför att den ingick i ett dominant tidningshus. Senare på hösten 1976 förlorade S regeringsmakten. Di överlevde och vågade 1983 under Hasse Olsson ta steget till en daglig tidning med snabbt ökande upplaga.

Di blev också centrum för en frihetlig och marknadsinriktad kultur som successivt befriade Sverige från kvardröjande krigstidsregleringar som regeringen behöll efter andra världskrigets slut. Kapitalet och företagandet blev friare, mer internationaliserat och mycket mer vitalt.

Det är och ska kanske vara hårda tag i kampen om regeringsmakten i Sverige. Konfrontationen 1976 var hård. Den långa valrörelse inför 2022 som redan har startat ser ut att bli minst lika tuff. Antagonister i press och politik beskriver varandra med ord som inte brukar förekomma i svensk debatt. Det pågår en strid om hur man talar om det politiska landskapet.

Bland annat därför är det bra att tala om sig själv och sina egna principer. För att föregå med gott exempel publiceras här de fem huvudfrågor som Di nyligen beslutat att driva inför nästa val.

Näringsfrihet. En alltför vanlig reaktion inom politiken är att lösa samhällsproblem genom att hindra, tvinga eller till och med förbjuda företag. Fritt företagande är långt ifrån en självklarhet. Di föddes ur en kamp för näringsfrihet i mediebranschen och den kampen är nödvändig att fortsätta i hela näringslivet. Marknadsekonomin är den mest framgångsrika grunden för ett samhälles självförverkligande, privat äganderätt är en förutsättning.

Skatter. Skattesystemet är kanske det viktigaste maktmedlet staten har gentemot företag och privatpersoner. De värderingar som styr skatternas utformning slår direkt. I den tid då Di startades lämnade företagsägare, Björn Borg och Ingmar Bergman landet på grund av att S använde skatten för att nå en långtgående ekonomisk utjämning. I dag är skattesystemet mycket bättre men kampen om värderingarna bakom skatterna är fortsatt viktig. Lönen är den enskildes egendom, vinsten tillhör företaget, företaget tillhör ägarna. Det offentliga ska finansieras men med respekt för individ, företag, äganderätt och ekonomiska drivkrafter. Det finns inget egenvärde i en stor stat men ett omistligt egenvärde i starka individer.

Miljön. Klimatet, havsmiljön, luftvård och biologisk mångfald är vår tids stora systemhotande frågor, lika essentiella som den fria världens kamp mot diktaturen under 1900-talet. Om inte de demokratiska marknadsekonomierna snabbt visar att de klarar också denna utmaning försvagas grunden för vårt samhällsskick. Miljöfrågan i vid mening är också ett spännande, teknikdrivande och värdeskapande utvecklingsblock som rätt hanterat gör våra samhällen, städer och liv bättre, roligare och rikare. Det svenska näringslivet har alla skäl i världen att vara ledande i grön omställning.

Internationalism. Nationalstaten har kommit tillbaka på ett sätt som ingen trodde var möjligt för bara tio år sedan. Globaliseringen tycks ha fött en motreaktion som är stark och ihållande. Man ska inte överdriva delar av reaktionen men de senaste 30 årens internationalisering av ekonomin, samhället och politiken är av godo. Internationella institutioner för att lösa tvister och gemensamma frågor är mycket bättre än alternativet. Intresset och förståelsen för andra länder är viktiga dygder. 

Frihet. Ett fritt samhällsskick, fritt kulturliv och fri forskning hänger ihop med ett fritt företagande och fria farleder på världshaven. Frihetens fiender dyker upp i olika skepnader och ibland välmenande, som i en pandemibekämpning eller i namn av ökad säkerhet eller jämlikhet. Moralisterna hittar alltid nya vägar för sitt översitteri. Nya idéer, ny teknik och nya företag möter ofta motstånd från det gamla. Frihetsfrågor i Sverige och i världen är centrala för marknadsekonomin och demokratin.

Dagens industri tillhör en liberal presstradition och tidningen redigeras i en liberal anda. Det innebär bland annat en öppenhet, att ingen ska dömas ohörd och att olika uppfattningar ska brytas mot varandra. Det innebär också en övertygelse om att förnuft och goda argument vinner i det långa loppet och att alla syndare så småningom vaknar. En öppen debatt är bättre än isolering, personliga relationer är bättre än kontaktförbud.

Trots sina brister är världen i dag en friare och fredligare plats jämfört med 1976. Framgångarna har varit betydande, men man ska inte underskatta utmaningarna och risken för bakslag. Det finns fortsatt krafter som tycker att staten förfogar över andras pengar, andras egendom och andras liv. Här är Di en fortsatt motkraft.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från GROHEAnnons

Så ska GROHE ta ledartröjan inom hållbarhet

Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE.
Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE.

De ska bli sanitetsleverantören som tar taktpinnen och driver hållbarhetsfrågan framåt i industrin. Målet är glasklart och vägen dit tydlig. Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE AG ringar in bristen på industriellt ledarskap och uppmanar nu branschen till att hitta nya sätt att öka takten i hållbarhetsarbetet.

Sanitetsleverantören GROHE har en gedigen historia av hållbarhetsarbete. I över 20 år har de arbetat aktivt för att göra hållbarhet till grundbulten i verksamheten och affärsmodellen. Men på vilket sätt gör GROHE detta? Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE berättar om hur företagets hållbarhetsarbete bryter ny mark.  

– Hållbarhetsperspektivet är bärande i allt vi gör. Vår väg framåt är att ständigt spänna bågen hårdare i hållbarhetsarbetet genom att dagligen gjuta samman design och kvalitet på ett smartare sätt för att minska vårt ekologiska fotavtryck, säger Jonas Brennwald och fortsätter:

– Vi arbetar också aktivt med folkbildning genom kampanjer där vi vill sprida kunskap och insikter om hur svenskarnas relation till vatten egentligen ser ut. Och sedan ytterligare med initiativ som ”Mindre plast”, där vi hittills har besparat miljön över 24,5 miljoner produktförpackningar i plast, står vi stadiga i vår tro att det är en rimlig ambition att göra anspråk på ledartröjan i branschen när det kommer till hållbarhet. 

Flertalet åtgärder som skapar resultat

Vidare har GROHE haft som mål att bli först ut i branschen med att nå en koldioxidneutral produktion. Att milstolpen nåddes under 2020 är ett resultat av flera insatser. Genom den digitala plattformen GROHE X avslöjas nästa stora steg i deras hållbarhetsresa och uppmanar branschen att följa deras väg.

– Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer och miljön. Eftersom byggsektorn står för mer än 50 procent av den globala materialförbrukningen måste vi sträva efter en rejäl minskning av vår förbrukning av nya resurser. Vi måste stoppa överkonsumtionen och sluta med den linjära Take-Make-Waste-modellen, säger Jonas Brennwald.

Tidiga med hållbar produktstandard

Därför beslutade GROHE att bli ett av de allra första varumärkena inom sanitetsbranschen att använda Cradle to Cradle Certified® produktstandard. Med Cradle to Cradle-modellen, till skillnad från den linjära, tillverkas produkten på ett sätt att komponenterna i slutet av dess livslängd kan användas för att skapa nya produkter. Vilket drastiskt minskar mängden nya resurser. Fyra av GROHE:s produkter är nu Cradle to Cradle Certified® på guldnivå. 

– Detta är en milstolpe vi är mycket stolta över. Och också relevant för våra affärspartners inom sektorn för grön byggnad. Vi behöver produktlösningar som blickar framåt och våra prisbelönta produkter är ett bevis på att vi är på rätt väg. Förutom vatten- och energibesparande teknik är produkter som GROHE Blue banbrytande. Vattensystemet gör det möjligt för konsumenter att aktivt minska sitt avtryck – en familj på fyra kan spara upp till 800 plastflaskor per år, avslutar Jonas Brennwald.

Läs mer om GROHE:s hållbarhetsmål här.

Om GROHE

I norra Europa har GROHE sitt regionala högkvarter i Köpenhamn och lokala säljkontor i Oslo, Stockholm och Helsingfors. GROHE är världens största leverantör av sanitetsprodukter. Under de senaste 10 åren har GROHE:s framgång bekräftats av mer än 280 design- och innovationspriser. 2014 blev GROHE en del av LIXIL Group Corporation, ett börsnoterat företag listat på Tokyobörsen.

 

Mer från GROHE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GROHE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?