1515
Annons

Några rader från redaktören

Dagens industris första nummer torsdagen den 12 februari 1976 hade förändringar i kärnkraftsopinionen som huvudnyhet. 

ROSA TIDER. Di:s premiärnummer i februari 1976 och utgåvan efter valet senare samma år. Di var en del av en brytningstid och kom att bli centrum för en ny mer marknadsinriktad svensk kultur. Den uppgiften består.
ROSA TIDER. Di:s premiärnummer i februari 1976 och utgåvan efter valet senare samma år. Di var en del av en brytningstid och kom att bli centrum för en ny mer marknadsinriktad svensk kultur. Den uppgiften består.

Motståndet mot kärnkraft skar genom alla partier men inom S hade siffrorna svängt till förmån för den då nya tekniken vilket skapade en ny dynamik mellan statsminister Palme och utmanaren Fälldin.

Tidningens premiärledare förklarade att Di ska vara oberoende partier och organisationer samt spegla näringslivets viktigaste komponenter: människan, tekniken och ekonomin.

Misstänksamheten mot tidningen var stor inom regeringspartiet. Tidningens första chefredaktör Bertil Torekull noterade att Massmediekoncentrationsutredningen signalerat att Di kunde drabbas av retroaktiv lagstiftning och framtida nedläggning därför att den ingick i ett dominant tidningshus. Senare på hösten 1976 förlorade S regeringsmakten. Di överlevde och vågade 1983 under Hasse Olsson ta steget till en daglig tidning med snabbt ökande upplaga.

Di blev också centrum för en frihetlig och marknadsinriktad kultur som successivt befriade Sverige från kvardröjande krigstidsregleringar som regeringen behöll efter andra världskrigets slut. Kapitalet och företagandet blev friare, mer internationaliserat och mycket mer vitalt.

Det är och ska kanske vara hårda tag i kampen om regeringsmakten i Sverige. Konfrontationen 1976 var hård. Den långa valrörelse inför 2022 som redan har startat ser ut att bli minst lika tuff. Antagonister i press och politik beskriver varandra med ord som inte brukar förekomma i svensk debatt. Det pågår en strid om hur man talar om det politiska landskapet.

Bland annat därför är det bra att tala om sig själv och sina egna principer. För att föregå med gott exempel publiceras här de fem huvudfrågor som Di nyligen beslutat att driva inför nästa val.

Näringsfrihet. En alltför vanlig reaktion inom politiken är att lösa samhällsproblem genom att hindra, tvinga eller till och med förbjuda företag. Fritt företagande är långt ifrån en självklarhet. Di föddes ur en kamp för näringsfrihet i mediebranschen och den kampen är nödvändig att fortsätta i hela näringslivet. Marknadsekonomin är den mest framgångsrika grunden för ett samhälles självförverkligande, privat äganderätt är en förutsättning.

Skatter. Skattesystemet är kanske det viktigaste maktmedlet staten har gentemot företag och privatpersoner. De värderingar som styr skatternas utformning slår direkt. I den tid då Di startades lämnade företagsägare, Björn Borg och Ingmar Bergman landet på grund av att S använde skatten för att nå en långtgående ekonomisk utjämning. I dag är skattesystemet mycket bättre men kampen om värderingarna bakom skatterna är fortsatt viktig. Lönen är den enskildes egendom, vinsten tillhör företaget, företaget tillhör ägarna. Det offentliga ska finansieras men med respekt för individ, företag, äganderätt och ekonomiska drivkrafter. Det finns inget egenvärde i en stor stat men ett omistligt egenvärde i starka individer.

Miljön. Klimatet, havsmiljön, luftvård och biologisk mångfald är vår tids stora systemhotande frågor, lika essentiella som den fria världens kamp mot diktaturen under 1900-talet. Om inte de demokratiska marknadsekonomierna snabbt visar att de klarar också denna utmaning försvagas grunden för vårt samhällsskick. Miljöfrågan i vid mening är också ett spännande, teknikdrivande och värdeskapande utvecklingsblock som rätt hanterat gör våra samhällen, städer och liv bättre, roligare och rikare. Det svenska näringslivet har alla skäl i världen att vara ledande i grön omställning.

Internationalism. Nationalstaten har kommit tillbaka på ett sätt som ingen trodde var möjligt för bara tio år sedan. Globaliseringen tycks ha fött en motreaktion som är stark och ihållande. Man ska inte överdriva delar av reaktionen men de senaste 30 årens internationalisering av ekonomin, samhället och politiken är av godo. Internationella institutioner för att lösa tvister och gemensamma frågor är mycket bättre än alternativet. Intresset och förståelsen för andra länder är viktiga dygder. 

Frihet. Ett fritt samhällsskick, fritt kulturliv och fri forskning hänger ihop med ett fritt företagande och fria farleder på världshaven. Frihetens fiender dyker upp i olika skepnader och ibland välmenande, som i en pandemibekämpning eller i namn av ökad säkerhet eller jämlikhet. Moralisterna hittar alltid nya vägar för sitt översitteri. Nya idéer, ny teknik och nya företag möter ofta motstånd från det gamla. Frihetsfrågor i Sverige och i världen är centrala för marknadsekonomin och demokratin.

Dagens industri tillhör en liberal presstradition och tidningen redigeras i en liberal anda. Det innebär bland annat en öppenhet, att ingen ska dömas ohörd och att olika uppfattningar ska brytas mot varandra. Det innebär också en övertygelse om att förnuft och goda argument vinner i det långa loppet och att alla syndare så småningom vaknar. En öppen debatt är bättre än isolering, personliga relationer är bättre än kontaktförbud.

Trots sina brister är världen i dag en friare och fredligare plats jämfört med 1976. Framgångarna har varit betydande, men man ska inte underskatta utmaningarna och risken för bakslag. Det finns fortsatt krafter som tycker att staten förfogar över andras pengar, andras egendom och andras liv. Här är Di en fortsatt motkraft.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

SD måste hoppa på arbetslinjen

Sverigedemokraterna släppte under torsdagen en rapport om invandringens kostnader. Beräkningarna har utgått från befintliga forskningsstudier och modeller. Partiet har därutöver fyllt på med egna siffror från de senaste årens asyl- och anhöriginvandring. SD menar att invandringens kostnader varit drygt 100 miljarder per år under de senaste åren.

KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.
KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.Foto:Fredrik Persson/TT

Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. För drygt tio år sedan släppte det statliga expertorganet ESO ’’Invandringen och de offentliga finanserna’’. Redan då beräknades nettoskattekostnaden per år vara 63 – 84 miljarder kronor i dagens penningvärde. Även Pensionsmyndigheten har visat på högre kostnader för bland annat garantipension och bostadstillägg.

Debatten om asyl- och anhöriginvandring har därför svängt. Alla partier förutom V, MP och C är numera för en stram linje. Den stora frågan är i stället hur kostnaden framöver ska minska. SD:s idé verkar vara storskalig återvandring. Under tisdagen twittrade partiets rättspolitiska talesperson ’’Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp, Kabul!’’ med en bild på en tunnelbanevagn med SD-reklam. Budskapet är direkt motbjudande. 

I praktiken fungerar det heller inte. De flesta som kommit hit de senaste tjugo åren är numera svenska medborgare. Utvisningar hindras då av både Sveriges grundlag och internationell rätt. Storskaligt återvändande på frivillig basis har inte lyckats i något västland.

Lösningen är därför att få in invandrare i arbete. Enligt forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum tar det i genomsnitt mellan 12 och 13 år innan hälften av alla utrikesfödda uppnår självförsörjning. Det missförstås ibland som att alla därmed är självförsörjande efter dubbelt så lång tid, men i själva verket planar kurvan snabbt ut. Efter 20 år i landet är inte mer än 60 procent självförsörjande.

Det är välkommet med transparens kring invandringens kostnader. Men för att inte bara peka på problemet, utan även göra något åt det, behöver SD med full kraft omfamna arbetslinjetänket. Partiet har länge tvekat, men har med åren närmat sig de borgerliga. Det som saknas i den nya SD-rapporten är konkreta reformer. Bidragstak, lägre ingångslöner och krav på motprestation för att få bidrag vore en bra början.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera