Annons

Myten om ungdomsarbetslöshet

Om 15-åringar skulle ha en hög förvärvsfrekvens skulle Sverige ha stora problem. De flesta håller nog med om att det bästa en 15-åring kan göra för sig själv och för rikets nationalräkenskaper är att klara grundskolan och sikta på gymnasiet, inte hacka betor. De flesta tycker till och med att det är bra om 15-åringen planerar för längre studier ända upp till universitetet och 24-årsåldern.

DYR I DRIFT. Centerpartiet och Annie Lööf uppges ha lyckats få igenom stora sänkningar av arbetsgivaravgiften för unga. Det är en lika tondöv som ineffektiv satsning.
DYR I DRIFT. Centerpartiet och Annie Lööf uppges ha lyckats få igenom stora sänkningar av arbetsgivaravgiften för unga. Det är en lika tondöv som ineffektiv satsning.Foto:Janerik Henriksson/TT

Det är ett av skälen till att Sverige och alla andra utvecklade länder har expanderat utbildningen och avvecklat sektorer med enkla jobb. Vi har kort och gott som politiskt mål att man inte ska ta jobb efter nian. Man ska studera vidare.

Men om man lyssnar på företagarorganisationer och centerpartister kan man ibland tro att de har helt andra mål för ungdomar, i alla fall om man ska försöka förstå deras användning av statistiken för ungdomsarbetslöshet.

De hävdar att Sverige har mycket hög ungdomsarbetslöshet, ibland till och med rekordhög. Just nu nämns siffran 23 procent för 15-24-åringar. 23 procent låter skräckinjagande, som om Sverige håller på att förlora en hel generation om vi inte vidtar extraordinära åtgärder. Man kan till och med tro att viktiga institutioner som arbetsrätt och socialförsäkringar på något ondskefullt sätt straffar ut unga som vill ut i livet. Och när den ställföreträdande ilskan når toppnivåer kan man nästan få för sig att unga medvetet offras för sosseriets och LO-gruppernas privilegier.

Lyckligtvis är siffran 23 procent djupt vilseledande, nästintill bedräglig.

Om man tittar på statistiken för åldersgruppen 15-24 år så befinner sig ytterst få på åkrarna men väldigt många i utbildning. 15-åringar går i grundskolan och de andra i gymnasiet eller på högskola och är inte särskilt intresserade av arbete, vilket hälften av åldersgruppen också säger när SCB:s arbetskraftsundersökning ringer och frågar.

Om man rensar statistiken från alla heltidsstuderande som inte söker jobb faller ungdomsarbetslösheten direkt till 10 procent av antalet unga i befolkningen.

Men fallet stoppar inte där. I denna grupp om 10 procent ingår alla gymnasister och studenter som uppger att de gärna skulle vilja ha ett helg- eller sommarjobb. Heltidsstuderande läkarstudenter som letar undersköterskejobb till sommaren eller ett helgjobb under terminerna registreras alltså som arbetslösa. Det är utmärkt att heltidsstudenter vill arbeta extra på lördagar, men ingen skulle definiera deras situation som en ödesfråga för en hel generation. Ödesfrågan är snarare att de ägnar lördagarna åt studier och motion, tar examen och går ut på en kvalificerad och konkurrensutsatt arbetsmarknad.

Om man tar bort alla som studerar halveras ungdomsarbetslösheten igen och hamnar på strax över fem procent som varken arbetar eller går en utbildning. Den gruppen består i sin tur av nyutexaminerade personer som söker jobb och som snart kommer att få jobb samt av unga personer som inte gör något särskilt för att de vill och kan ta en paus mellan studier eller mellan studier och arbete. De flesta vuxna personer har erfarenheter av en period i livet då de drönade bort ett halvår i någon famn eller bar i bortre Asien. Gruppen är för övrigt störst i Stockholm.

Långtidsarbetslösheten för ungdomar, det vill säga längre än 12 månader, är mycket liten. Störst är den för män mellan 55 och 64 år. Unga personer får jobb när de söker.

Men i gruppen 15-24 år finns en på allvar problematisk grupp, nämligen de som inte har påbörjat eller klarat av gymnasiet. De har stora svårigheter på arbetsmarknaden, dels för att de inte har kvalifikationer och dels för att de har olika typer av problem som arbetsgivare aktar sig för.

I denna grupp finns också nästan alla personer som i dag kallas gängmedlemmar eller skjutare och som under många år chockat Sverige med häpnadsväckande grova våldsbrott. De har misslyckats i skolan, försörjer sig på narkotikamarknaden och utgör kärnan i Sveriges just nu absolut största ungdomsproblem. Detta är en kris på riktigt. Unga i Sverige riskerar vapenvåld i mycket högre utsträckning än i andra EU-länder. Jämfört med till exempel Tyskland är risken tio gånger högre.

Den 21 september presenteras budgetpropositionen. En av de stora satsningarna uppges vara en sänkning av arbetsgivaravgifter för unga. Det är en klassiker i Centerpartiets kravlistor och en väldokumenterat usel och mycket dyr åtgärd för att försöka minska arbetslöshet hos unga. De som får jobb med sänkt arbetsgivaravgift skulle få det ändå och de som inte får jobb har helt andra problem än högt löneläge. Magdalena Andersson gjorde rätt som tog bort rabatten när hon tillträdde. Att återinföra den nu är både sakligt fel och totalt tondövt.

Ta gärna bort de fiskala procentenheterna i arbetsgivaravgiften. För alla. Men om man på allvar vill göra något för just unga ska man fortsätta att stärka komvux och andra vuxenutbildningar. Den stora generella vattendelaren på svensk arbetsmarknad går mellan de som har klarat gymnasiet och de som inte gjort det. Unga brottslingar borde dömas till sluten gymnasieutbildning.

Den andra viktiga punkten för unga är säkerhet. Osynliggörandet och nonchalansen inför våldets konsekvenser för unga måste få ett slut.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?