1515
Annons

Myten om miljarden i Florida

”Pengar som är avsedda för svensk skola ska inte hamna på Floridas östkust.” Så skrev statsminister Magdalena Andersson i fredags på Facebook. Hon tog till orda efter en färgstark DN-skildring av Engelska skolans grundare Barbara Bergström, som är bosatt just i Florida.

Dagens Nyheter 11/12.
Dagens Nyheter 11/12.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom har efter reportaget skrivit till DN och meddelat att hon är ”förbannad”. Eftersom reportaget inte innehöll några nya fakta, får man utgå från att det som gjorde ministern arg är personen Barbara Bergström, som hon gestaltades i DN. Ministern fortsätter: ”Den som driver skola i Sverige ska göra det för att den brinner för barns utbildning, inte för att den brinner för pengar.”

Rektorn Lina Axelsson Kihlblom har blivit uppmärksammad för sitt framgångsrika arbete med att höja skolresultaten i Ronnaskolan i Södertälje. Några veckor före offentliggörandet av utnämningen till skolminister skrev Lina Axelsson Kihlblom ett inlägg i tidningen Skolvärlden. I den artikeln har friskolorna nu blivit det huvudsakliga problemet. Hon skriver att hon förväntades mixtra med skolköer när hon för tio år sedan var chef för en liten friskola i Stockholm. Enligt henne var principen bland annat att kungligheter och kändisar skulle gå före, och att ”Emma” skulle få plats, ”men tyvärr för Muhammed är det alltid fullt”. 

Att detta är skolministerns bild av friskolesektorn är anmärkningsvärt.

Engelska skolan är en framgångsrik friskoleaktör, som just nu består av 43 skolor med över 30.000 elever. När Barbara Bergström 2012 sålde en majoritetspost i Engelska skolan för 1 miljard kronor blev hon den största skattebetalaren i Sverige det året. Hon grundade en stiftelse som nu är en av de största ägarna i just Engelska skolan, alltså återinvesterad vinst. Miljarden i Florida kommer alltså från köparen, inte från pengar avsedda för den svenska skolan.

Att få aktieutdelning är ersättning för risk. Att betala aktieutdelning är ett alternativ till att betala ränta för ett lån. Att sälja en aktiepost med vinst är möjligt för att köparen tror på företaget. En hög köpeskilling handlar inte om uttag från företaget, och behöver inte betyda att företagets vinstmarginal är hög.

Offentliga åtaganden utförs ofta i privat regi. Privata bolag bygger vägar och hus åt stat och kommuner. Läkemedelsföretag utvecklar mediciner. Företag kör bussar och tåg. Stora delar av vård- och omsorgsuppdraget utförs av privata bolag.

De tjänar pengar om de är framgångsrika i sina uppdrag. Annars väljs de bort och tjänar inga pengar alls. Det är god hushållning med skattepengar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

SD måste hoppa på arbetslinjen

Sverigedemokraterna släppte under torsdagen en rapport om invandringens kostnader. Beräkningarna har utgått från befintliga forskningsstudier och modeller. Partiet har därutöver fyllt på med egna siffror från de senaste årens asyl- och anhöriginvandring. SD menar att invandringens kostnader varit drygt 100 miljarder per år under de senaste åren.

KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.
KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.Foto:Fredrik Persson/TT

Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. För drygt tio år sedan släppte det statliga expertorganet ESO ’’Invandringen och de offentliga finanserna’’. Redan då beräknades nettoskattekostnaden per år vara 63 – 84 miljarder kronor i dagens penningvärde. Även Pensionsmyndigheten har visat på högre kostnader för bland annat garantipension och bostadstillägg.

Debatten om asyl- och anhöriginvandring har därför svängt. Alla partier förutom V, MP och C är numera för en stram linje. Den stora frågan är i stället hur kostnaden framöver ska minska. SD:s idé verkar vara storskalig återvandring. Under tisdagen twittrade partiets rättspolitiska talesperson ’’Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp, Kabul!’’ med en bild på en tunnelbanevagn med SD-reklam. Budskapet är direkt motbjudande. 

I praktiken fungerar det heller inte. De flesta som kommit hit de senaste tjugo åren är numera svenska medborgare. Utvisningar hindras då av både Sveriges grundlag och internationell rätt. Storskaligt återvändande på frivillig basis har inte lyckats i något västland.

Lösningen är därför att få in invandrare i arbete. Enligt forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum tar det i genomsnitt mellan 12 och 13 år innan hälften av alla utrikesfödda uppnår självförsörjning. Det missförstås ibland som att alla därmed är självförsörjande efter dubbelt så lång tid, men i själva verket planar kurvan snabbt ut. Efter 20 år i landet är inte mer än 60 procent självförsörjande.

Det är välkommet med transparens kring invandringens kostnader. Men för att inte bara peka på problemet, utan även göra något åt det, behöver SD med full kraft omfamna arbetslinjetänket. Partiet har länge tvekat, men har med åren närmat sig de borgerliga. Det som saknas i den nya SD-rapporten är konkreta reformer. Bidragstak, lägre ingångslöner och krav på motprestation för att få bidrag vore en bra början.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera