Annons

Myten om att det är bolagen som styr

Gjort något renoveringsprojekt under semestern? Kanske gjutit en grund till det nya uthuset? Det är lätt, man köper en säck på ett byggvaruhus och blandar till cementen i en maskin. Eller vänder det några gånger med en spade i skottkärran.

SLUSSEN, STOCKHOLM. Skanska varnade nyligen – "som att dra ur pluggen" – för att detta omfattande projekt kan påverkas av cementkrisen.
SLUSSEN, STOCKHOLM. Skanska varnade nyligen – "som att dra ur pluggen" – för att detta omfattande projekt kan påverkas av cementkrisen.Foto:Stina Stjernkvist

Som lekman kan man tro att cement är en enkel vara. Att betongen, som är nästa steg, är en blandning av kalksten och vatten, utan några märkvärdigheter.

Men cement är en högteknologisk produkt. När stora byggprojekt ska genomföras är kraven på betongen nere på molekylnivå, som Skanskas Sverigechef uttryckte det i SvD i veckan. Han bedömde att det skulle ta flera år att slussa in en ny leverantör i Cementas ställe. Cementproduktionen på Gotland är inte vilken fabrik som helst utan en synnerligen högkvalitativ processindustri med exakt kalibrering av produkten för att möta kundens krav och de branschstandarder som har förbättrat hållbarheten i byggandet.

Industrin är internationaliserad. Kvaliteten har höjts. Även till synes enkla produkter är numera ett resultat av forskning och högteknologiska landvinningar. Hygienprodukterna från svenska Essity är inte världsledande för att det är vilka papper eller blöjor som helst, utan för att de är bäst och de kan möta den höga standard som krävs av de stora inköparna.

De globala värdekedjorna har blivit mer sammansatta. Detta har möjliggjorts för att politiker och stater har gjort sitt jobb. De har förstått att med handel och specialisering kommer välstånd. Specialisering innebär risker, exempelvis när konsumtionsmönster ändras. Det är i det här ljuset man ska se bristen på halvledare, som uppstod på grund av ökad efterfrågan, men som förvärrades av politisk protektionism, som Trumps stopp för halvledarexport till Huawei. Det blir sällan bra när länder bestämmer sig för att med restriktioner prioritera den egna industrin.

Det finns en uppfattning om att det är de multinationella företagen som kan diktera villkoren. Men det ligger ännu mer i att staternas roll som reglerare har blivit mycket stark. Denna regleringsmakt kan utövas på många sätt. Godtyckligt, som i skurkstater. Förutsägbart, som i rättsstater. Den kan utövas i samarbete med andra länder eller ensidigt (och därmed protektionistiskt).

Läkemedelsbolag, gruvbolag, många är de branscher där det i debatten framstår som att skrupelfria bolag bara sopar banan med aningslösa politiker. Det är sällan sant. Däremot finns det ett ständigt sug inom industrin att få politiska besked som de kan lita på.

Vad har nu detta att göra med cement och halvledare? Båda insatsvarorna är viktiga. Den ena för att bygga hus och vägar, den andra för att det elektroniska samhället ska fungera. Den ena varan är tung och bör produceras rätt nära kunden. Den andra är lätt i förhållande till sitt förädlingsvärde och är rationell att transportera över hela världen om det behövs. Men båda är beroende av politiska beslut. 

Om handeln är fri kommer teknikproducenter inte att hamstra halvledare, det gör de däremot om handelspolitiken är nyckfull. Om man kan lita på förutsättningar för mineralbrytning kan företagen investera, annars görs satsningarna på annat håll.

Detta är tydligt när det gäller råvaruutvinningen i Sverige. Den bygger helt på att staten har bestämt sig för att naturresurser ska användas i Sverige. Staten har också bestämt sig för att det finns begränsningar för denna användning, och dessa har man formulerat i lag, som i sin tur ska tolkas av domstol. Men det är likväl staten som har gjort avvägningarna från början, och dessa bygger givetvis på att det finns ett behov av råvaror, annars finns ju ingen anledning att gräva och spränga i marken.

Detta är den avvägning som politikerna har ansvar för att sköta. Det är därför stater har en industripolitik, för att se till att näringslivet inte stannar på grund av politiska begränsningar.

Det är uppenbart att regeringen inte såg detta komma. Att Sveriges cementförsörjning är en sårbar sektor, men likväl så viktig för centrala politikområden som infrastruktur och bostäder. Politikerna kan inte slå sig till ro med att en domstol fattar svåra beslut så att de slipper. Man kan inte vara likgiltig inför konsekvenserna av ett domstolsbeslut.

Om det är något som Cementakrisen visar är att det inte är bolagen som bestämmer industrins förutsättningar, utan staten.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera