1515
Annons

MP vilseleder väljare om klimatet

LEDARE. ”Juli var med råge den varmaste månaden vi någonsin uppmätt på den här planeten. Klimatförändringen är här och nu. Vi behöver öka takten i omställningen. Det hårdnackade motståndet mot all aktiv klimatpolitik måste få ett slut.”

SÄTTER MP KLIMATET FÖRST? Partiet hävdar att klimatet är dess främsta fråga, samtidigt som man låter andra värden trumfa det.
SÄTTER MP KLIMATET FÖRST? Partiet hävdar att klimatet är dess främsta fråga, samtidigt som man låter andra värden trumfa det.Foto:Henrik Montgomery/TT

Det är glädjande att Miljöpartiet nu beslutat att faktiskt leva upp till sin paroll ”klimatet kan inte vänta”, genom att skrota sina ineffektiva symbolåtgärder, säga ja till såväl kärnkraft som mer skogsbruk och handel, och nej till ekologisk odling. För hur ska man annars tolka det nyligen tillträdda språkröret Per Bolunds twittermeddelande?

Politik är att vilja, hävdade Olof Palme. Att Miljöpartiet vill mycket är det ingen tvekan om. Men Olof Palme hade fel, och Miljöpartiet likaså. Politik handlar om vad man åstadkommer. Våra intentioner är inte oviktiga, men politiken måste konsekvensetiskt bedömas utifrån resultat.

Den intressanta frågan är därför, vad är det Miljöpartiet vill åstadkomma?

Politiken kräver avvägningar mellan olika intressen som inte nödvändigtvis är förenliga. Det finns alltid målkonflikter. När Miljöpartiet har gjort klimatet till sin främsta fråga, borde man ta dem på orden.

Det handlar därför inte enbart om den klimatpolitik som Miljöpartiet faktiskt bedrivit i regeringsställning: Bevisat ineffektiva åtgärder – Klimatklivet, Industriklivet, den differentierade fordonsskatten bonus-malus och subventionerade elcyklar – som i värsta fall kan öka utsläppen eller leda till att utsläpp enbart flyttar från Sverige till något annat land.

Det handlar inte heller enbart om vår urholkade förmåga att faktiskt kunna göra skillnad för klimatet givet de resurser vi har, när politiken träffar fel.

Snarare handlar det om det ohederliga i att Bolund, i likhet med partiet i stort, får det att framstå som att partiets agenda uteslutande prioriterar klimatet när det inte stämmer. Det mest uppenbara område där detta märks är intressekonflikten mellan miljö och klimat.

Om man ska tro FN:s klimatpanel, vilket Miljöpartiet väljer att göra i många andra aspekter, måste kärnkraften byggas ut med mellan 91 och 190 procent för att vi ska kunna nå de globala klimatmålen. Samtidigt rättfärdigar Miljöpartiet sitt motstånd med att kärnkraften både är ”smutsig och farlig”, samt att det är en energikälla som kan ge hälso- och miljöskador.

Märkligt, minst sagt. Dels eftersom fler dör av montering av vindkraftverk än av olyckor kopplade till kärnkraft, men också för att kärnkraftens energiproduktion är fossilfri. År 2011 välkomnade Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson Tysklands beslut att lägga ner sin kärnkraft inom en tioårsperiod. Hon menade att det var ett steg mot ett mer hållbart energisystem. Problemet är att trots sin snabba utbyggnad av förnybara energikällor, kommer Tyskland ändå inte att nå sina klimatmål eftersom det är det land i världen som bränner mest brunkol, det kolslag som råkar vara en av världens största utsläppsbovar.

Målkonflikten märks även i Miljöpartiets vurmande för ekologisk matproduktion, vars odling kräver mer mark än konventionell sådan och därför tar utrymme från kolsänkor som hade kunnat fånga upp koldioxid från atmosfären.

Det märks i deras förespråkande av närodlat, trots att närproducerat inte alltid är bäst för klimatet eftersom sämre produktionsförhållanden kan ha större klimatpåverkan än långväga transporter. Kommerskollegium och KTH är två avsändare som pekat på detta.

Det märks i deras skogsskyddspolitik, trots att skogsskydd försvårar brukandet av skog som är viktigt för skogens förmåga att ta upp koldioxid.

Att Miljöpartiet vägrar göra avkall på det ena eller andra, och fortsätter agera som om de vore förenliga, ligger i linje med partiets historia av att se positiva korrelationer mellan sådant som det inte nödvändigt finns empiriskt stöd för. Det som ackompanjerade Miljöpartiets inträde i Sveriges riksdag 1988 är ganska talande för detta. Det aspirerande riksdagspartiet fick ökad uppmärksamhet tack vare den stora säldöden samma år, som man trodde orsakades av miljöförstöringen. Senare visade det sig att det var ett virusutbrott som orsakat sälarnas död.

Om man hävdar att klimatet inte kan vänta, borde man också stå för att det kan kräva uppoffringar på andra områden som man egentligen inte hade velat göra. Det handlar inte nödvändigtvis om att det ena är mer rätt än det andra, men om man tycker gemytlig matproduktion är viktigare än klimatet får man stå för det.

Innehåll från DigipAnnons

Så digitaliserar Digip immaterialrättsmarknaden

En varumärkesregistrering skyddar inte bara från intrång och kopior – den kan även öka förtroende och respekt för varumärket. 80 procent av ett företags värde ligger i immateriella tillgångar, men processen för att varumärkesskydda dem har tidigare varit utdragen och krånglig. Nu har Digip gjort den traditionella immaterialrättsmarknaden helt digital.

De digitala immaterialrättsliga tillgångarna har exploderat i takt med digitaliseringens framfart och i dag behöver företag ha en immaterialrättslig strategi för exempelvis domännamns- och varumärkesregistreringar, varumärkesintrång och säkerhetstjänster för DNS. Samtidigt har eran av kryptovalutor, blockchainapplikationer och andra virtuella varor gjort varumärkeshantering utmanande för organisationer att hantera.

Viktor Johansson startade stockholmsbaserade Digip 2019, tillsammans med Christian Vierling, Victor Fredriksson och Jimmy Hörström. De har fler än 300 kunder i 40 länder och arbetar främst med högteknologiska startups, digitalt drivna små och medelstora företag, e-handelsföretag och digitala tjänsteleverantörer.

Kostnadsfri juridisk hjälp

– Vår plattform skiljer sig från konkurrenterna då obegränsade varumärkessökningar kan göras. Våra kunder kan även kostnadsfritt boka möten med juridiska rådgivare och varumärkesexperter, vilket sparar tid och skär ner på kostnadens som traditionellt kommer med ett varumärkesarbete. Det är en kombination som jag tror blir särskilt attraktiv i dagens marknad, där företag behöver se över sina kostnader och effektivisera verksamheten. Det ska bli spännande att följa de makroekonomiska förändringar vi nu ser. 

Viktor beskriver Digip som en helhjärtad partner för skydd av varumärkets olika delar. Samarbetet menar han bottnar i ett gemensamt arbete med kunderna.

– Genom att kombinera innovativ teknik och specialistrådgivning bygger vi tillsammans en proaktiv, kostnadseffektiv och skyddande varumärkesstrategi anpassad efter kundens behov. Det är kunden som kan sin marknad bäst, vi kompletterar arbetet med vår expertis om varumärkesskyddets olika delar. Tillsammans kartlägger vi de risker som är förknippade med varumärket. Vår plattform skannar sedan av marknaden för att proaktivt övervaka eventuella intrång.

Ett kostsamt misstag

Tillsammans har grundarna mer än 50 års erfarenhet av strategisk rådgivning och Viktor berättar att man tydligt kan se hur företag påverkas av bristande eller obefintliga varumärkesskydd.

– I och med att det kan bli en komplicerad och utdragen registreringsprocess struntar många i att varumärkesskydda sina produkter; de tänker kanske att intrång är ovanliga eller att de ska ta tag i registreringen senare. Om någon då kopierar företagets kod, design eller andra immateriella tillgångar kan prislappen bli stor och väldigt, väldigt onödig. 

Det var den insikten som lade grunden till Digip. De leder utvecklingen av den traditionella immaterialrättsbranschen och vill förenkla och utmana en bransch som inte har hängt med i den digitala utvecklingen, men ändå utvecklat innovativa lösningar.

– Digip blev historiska när vi som första ombud ansökte om varumärkesskydd genom en API-koppling. Vi kombinerar kunskap med marknadens mest innovativa teknik – vi gör det helt enkelt smidigt och kostnadseffektivt för företag att ha kontroll på sin immaterialrättsportfölj, avslutar Viktor Johansson.

Läs mer på digip.com 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Digip och ej en artikel av Dagens industri

Företagen bör utnyttja nya Las för sina syften

Den här lördagen träder de nya Las-reglerna i kraft. Det blir något lättare att säga upp personal, och helt nya möjligheter till omställningsutbildning införs. En viktig nyordning – men för att den ska få rätt betydelse måste företagen använda de nya möjligheter som ges.

GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.
GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.

Förändringen är ett resultat av det avtal som arbetsmarknadens parter enades om för två år sedan. Allt hade påskyndats av hotet att en statlig utredning annars skulle leda till lagstiftning. Genom att sluta ett nytt huvudavtal kunde de behålla initiativet över arbetsmarknadens regelverk. Men för att de skulle komma i mål krävdes en statlig injektion med 6 till 9 miljarder kronor per år för att finansiera omställningsutbildningen.

Lagen om anställningsskydd, Las, förändras så att tre personer får undantas från turordningsreglerna vid uppsägning. Det ska jämföras med situationen innan, där två fick undantas och endast i företag med upp till tio anställda. Dessutom finns en regel att 15 procent av personalstyrkan kan undantas vid större neddragningar. En välkommen förändring är också att när arbetsgivaren gör en uppsägning, och det blir tvist om ogiltighet, så behöver man inte längre betala lön under tiden tvisten pågår. De gamla reglerna innebar att man kvarstod i anställning, vilket medförde lönekostnader i flera år för arbetsgivaren. 

Lättnaderna i Las sågs som en stor vinst för arbetsgivarna, och som ”betalning” till fackliga sidan kom det nya omställningsstudiestödet. Det innebär att anställda med betalning ska utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Där står staten för den stora delen av ersättningen.

Tanken är att omställningen ska kunna ske medan man har sin anställning kvar. En arbetstagare ska kunna ansöka om att få en utbildning godkänd, och får i så fall ersättning från staten med högst 21.000 kronor och därutöver en statlig lånemöjlighet på 12.500 kronor per månad. Jobbar man på ett företag med kollektivavtal blir maxbeloppet uppemot 39.000 kronor, och lånedelen tillkommer.

Det är alltså riktigt bra villkor. Det borde bli rusning bland löntagarna att få del av denna möjlighet. Hur ska man säkerställa att det inte blir ett nytt friår - alltså att anställda får betalt för att inte arbeta? Friåret fanns under en kort tid på 00-talet och avskaffades efter alliansregeringens tillträde. Det dök upp igen i Januariavtalet, nu med täcknamnet ”Utvecklingstid”, men stoppades dessbättre.

Kravet för att få omställningsstudiestöd är att det är en utbildning som stärker ställningen på arbetsmarknaden, och man måste motivera hur man tror att det ska ske, eller skaffa ett yttrande från en omställningsorganisation. Beslutet fattas sedan av Centrala studiestödsnämnden och ett avslag därifrån kan överklagas till en nämnd.

Det verkar upplagt för att vilka utbildningar som helst släpps igenom. Vem kan avgöra att, säg, ett års studier i franska inte skulle stärka ställningen på arbetsmarknaden? Arbetsgivaren har dessutom ingenting att säga till om, utan ska bara bevilja tjänstledighet.

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Företagen får dessutom en chans att använda de nya reglerna i relation till sin personal. Meningen med det nya stödet är att omställning ska kunna ske under pågående anställning, innan det har gått så långt att man har blivit uppsagd. I samtal med anställda kan arbetsgivaren ta upp att de bör kompetensutveckla sig för den framtida arbetsmarknaden och därmed uppmuntra rörligheten på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet kan påskynda personalomsättningen på det enskilda företaget.

Det är bara om kompetensen höjs, och därmed beredskapen för ett omvandlat näringsliv, som skattebetalarna kommer att få samhällsekonomisk valuta för dessa statliga miljarder. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att detta ger resultat, och inte blir ett nytt friår.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera