MP vilseleder väljare om klimatet

LEDARE. ”Juli var med råge den varmaste månaden vi någonsin uppmätt på den här planeten. Klimatförändringen är här och nu. Vi behöver öka takten i omställningen. Det hårdnackade motståndet mot all aktiv klimatpolitik måste få ett slut.”

SÄTTER MP KLIMATET FÖRST? Partiet hävdar att klimatet är dess främsta fråga, samtidigt som man låter andra värden trumfa det.
SÄTTER MP KLIMATET FÖRST? Partiet hävdar att klimatet är dess främsta fråga, samtidigt som man låter andra värden trumfa det.Foto:Henrik Montgomery/TT

Det är glädjande att Miljöpartiet nu beslutat att faktiskt leva upp till sin paroll ”klimatet kan inte vänta”, genom att skrota sina ineffektiva symbolåtgärder, säga ja till såväl kärnkraft som mer skogsbruk och handel, och nej till ekologisk odling. För hur ska man annars tolka det nyligen tillträdda språkröret Per Bolunds twittermeddelande?

Politik är att vilja, hävdade Olof Palme. Att Miljöpartiet vill mycket är det ingen tvekan om. Men Olof Palme hade fel, och Miljöpartiet likaså. Politik handlar om vad man åstadkommer. Våra intentioner är inte oviktiga, men politiken måste konsekvensetiskt bedömas utifrån resultat.

Den intressanta frågan är därför, vad är det Miljöpartiet vill åstadkomma?

Politiken kräver avvägningar mellan olika intressen som inte nödvändigtvis är förenliga. Det finns alltid målkonflikter. När Miljöpartiet har gjort klimatet till sin främsta fråga, borde man ta dem på orden.

Det handlar därför inte enbart om den klimatpolitik som Miljöpartiet faktiskt bedrivit i regeringsställning: Bevisat ineffektiva åtgärder – Klimatklivet, Industriklivet, den differentierade fordonsskatten bonus-malus och subventionerade elcyklar – som i värsta fall kan öka utsläppen eller leda till att utsläpp enbart flyttar från Sverige till något annat land.

Det handlar inte heller enbart om vår urholkade förmåga att faktiskt kunna göra skillnad för klimatet givet de resurser vi har, när politiken träffar fel.

Snarare handlar det om det ohederliga i att Bolund, i likhet med partiet i stort, får det att framstå som att partiets agenda uteslutande prioriterar klimatet när det inte stämmer. Det mest uppenbara område där detta märks är intressekonflikten mellan miljö och klimat.

Om man ska tro FN:s klimatpanel, vilket Miljöpartiet väljer att göra i många andra aspekter, måste kärnkraften byggas ut med mellan 91 och 190 procent för att vi ska kunna nå de globala klimatmålen. Samtidigt rättfärdigar Miljöpartiet sitt motstånd med att kärnkraften både är ”smutsig och farlig”, samt att det är en energikälla som kan ge hälso- och miljöskador.

Märkligt, minst sagt. Dels eftersom fler dör av montering av vindkraftverk än av olyckor kopplade till kärnkraft, men också för att kärnkraftens energiproduktion är fossilfri. År 2011 välkomnade Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson Tysklands beslut att lägga ner sin kärnkraft inom en tioårsperiod. Hon menade att det var ett steg mot ett mer hållbart energisystem. Problemet är att trots sin snabba utbyggnad av förnybara energikällor, kommer Tyskland ändå inte att nå sina klimatmål eftersom det är det land i världen som bränner mest brunkol, det kolslag som råkar vara en av världens största utsläppsbovar.

Målkonflikten märks även i Miljöpartiets vurmande för ekologisk matproduktion, vars odling kräver mer mark än konventionell sådan och därför tar utrymme från kolsänkor som hade kunnat fånga upp koldioxid från atmosfären.

Det märks i deras förespråkande av närodlat, trots att närproducerat inte alltid är bäst för klimatet eftersom sämre produktionsförhållanden kan ha större klimatpåverkan än långväga transporter. Kommerskollegium och KTH är två avsändare som pekat på detta.

Det märks i deras skogsskyddspolitik, trots att skogsskydd försvårar brukandet av skog som är viktigt för skogens förmåga att ta upp koldioxid.

Att Miljöpartiet vägrar göra avkall på det ena eller andra, och fortsätter agera som om de vore förenliga, ligger i linje med partiets historia av att se positiva korrelationer mellan sådant som det inte nödvändigt finns empiriskt stöd för. Det som ackompanjerade Miljöpartiets inträde i Sveriges riksdag 1988 är ganska talande för detta. Det aspirerande riksdagspartiet fick ökad uppmärksamhet tack vare den stora säldöden samma år, som man trodde orsakades av miljöförstöringen. Senare visade det sig att det var ett virusutbrott som orsakat sälarnas död.

Om man hävdar att klimatet inte kan vänta, borde man också stå för att det kan kräva uppoffringar på andra områden som man egentligen inte hade velat göra. Det handlar inte nödvändigtvis om att det ena är mer rätt än det andra, men om man tycker gemytlig matproduktion är viktigare än klimatet får man stå för det.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?