1515
Annons

MP måste ta ansvar som regeringsparti

LEDARE. Svenska kärnkraftsreaktorer kan behöva stänga ned redan år 2024. Det varnar Vattenfall för. Inte på grund av bristande lönsamhet eller för att marknaden tvingar dem till det, som det ofta låter från vänsterkanten. Utan helt enkelt för att regeringen är fast besluten att stoppa kärnkraften, nu senast genom att hindra möjligheten att deponera använt kärnbränsle.

SAKTFÄRDIG. Ett beslut om förvaring av kärnavfall kan inte garanteras innan sommaren. Det beror sannolikt på Miljöpartiet.
SAKTFÄRDIG. Ett beslut om förvaring av kärnavfall kan inte garanteras innan sommaren. Det beror sannolikt på Miljöpartiet.Foto:Anders Wiklund/TT

I ett centrallager vid reaktorerna i Oskarshamn vilar i dag 7.300 ton utbrunnet kärnavfall, allt som hittills använts i Sverige, i djupa bassänger. I avsaknad av ett slutförvar är detta mellanlager den enda plats där kärnavfallet kan förvaras. Nu håller det på att bli fullt. Enligt Vattenfall kommer den maximala tillåtna kapaciteten på 8.000 ton att nås år 2023, med stängda reaktorer året därpå som följd.

Med stor öppenhet talar bolaget om vilka effekter en nedstängning skulle få så nära i tiden, när kärnkraften fortfarande utgör 30 procent av svensk elproduktion. Sedan årsskiftet har Sverige ”i princip kört på hundra procent av vad som är tillgängligt”, säger Vattenfalls produktionschef (DN 12/2). ”Hade vi inte gjort det så tror jag att vi hade haft en allvarlig elbrist i landet”.

För att undvika att möjligheten till förvaring av kärnbränsle försvinner krävs snabba politiska beslut. För det första behöver den tillåtna kapaciteten i mellanlagrets bassänger i Oskarshamn utökas till 11.000 ton. För det andra behöver regeringen ge grönt ljus för Svensk Kärnbränslehantering (SKB) att påbörja bygget av ett slutförvar i djupet av Forsmarks urberg. Det är en minutiös ansökningsprocess som pågått sedan 2011, och som landade på regeringens bord i oktober förra året.

Men trots att både Strålsäkerhetsmyndigheten, Mark- och miljödomstolen och de två berörda kommunerna, Oskarshamn och Östhammar, ställt sig bakom slutförvaret har regeringen ingen brådska att ge sitt godkännande. Det bådar inte gott för den deadline som Vattenfall ser för att fatta beslut om kärnavfallets lagring. Innan halvårsskiftet. Annars finns risken att det nästa kalla vinter kommer att bli ”svart i svenska hushåll och för industrin”.

Givet dessa alarmerande konsekvenser kan man undra varför regeringen inte agerat tidigare. För informationen är inte ny, i alla fall inte för dem som påstår sig ta ansvar för riket. I åtminstone ett år (!) har frågan diskuterats med regeringen, bland andra energiministern och miljöministern. Trots det fortsätter maskineriet i departementen att gå på sparlåga. Ett beslut om förvaring kan inte garanteras innan sommaren. Enligt Vattenfall beror det på att Miljöpartiet sitter i regeringen.

Den nytillträdda miljö- och klimatministern Per Bolund tillbakavisar att regeringens saktfärdighet skulle ha något att göra med Miljöpartiets generella avsky gentemot kärnkraften. Att det är så förefaller dock högst sannolikt. Miljöpartistiska företrädare, inklusive Bolund själv, jublar oblygt varje gång en reaktor stänger ned. Tanken på att bidra till att Sverige blir bland de första länderna i världen med ett slutförvar svider.

Kritiken kommer inte bara från näringslivet. Kärnkraften har också blivit politiskt sprängstoff. Oppositionen med Kristdemokraterna i täten har inlett en offensiv kampanj till dess försvar. Vid sidan av att posera på bild med en dammsugare, för allas rätt att städa även i elkris, har Ebba Busch också fört fram viktiga förslag. Villkoren mellan energislag måste jämnas ut, leveranssäkerhet premieras. Helt andra politiska signaler än de som just nu kommer från regeringskansliet med andra ord, och som flera partier lär ställa sig bakom.

Att avstå från att ta beslut är ett fegt sätt att bedriva politik. Det liknar mer ministeraktivism än ledarskap. Genom att utreda i oändlighet bidrar Miljöpartiet i praktiken till en tvångsavslutning av svensk kärnkraft. Det visar också vad deras upprepade marknadsargument mot kärnkraften egentligen är. Ett spel för galleriet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Schneider ElectricAnnons

Hållbar fastighetsautomation med människan i fokus

Allt fler fastighetsägare har idag ett stort fokus på hållbarhet. Med Schneider Electrics system för fastighetsautomation kan de enkelt övervaka och styra sina byggnader och snabbare uppnå hållbarhetsmålen.

Fastigheter står idag för omkring 30 procent av världens energianvändning och för nästan 40 procent av de årliga koldioxidutsläppen. För att uppnå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, måste 3 procent av byggnadsbeståndet i Europa renoveras varje år. Idag ligger renoveringstakten på endast 1-1,5 procent årligen och det största hindret för att investera i hållbara byggnader är finansiering. Lösningen för att säkerställa mer träffsäkra investeringar är att använda sig av digital teknik.

- En av våra lösningar för fastighetsautomation är digital tvilling, en spegling av en verklig fastighet, med vilken man kan skapa datadrivna insikter för att optimera energianvändningen i sina fastigheter. Man får här data i realtid, kan simulera energiflöden och modellera förändringar innan de tillämpas live i anläggningen. Den digitala tvillingen skapar mervärde för fastighetsägaren, som kan ta rätt beslut för att optimera driften, säger Tomas Bäckstadi, Service and Business Development Director , Schneider Electric.

En öppen plattform för byggnadens olika system

80 procent av 2050 års byggnader uppskattas redan idag vara byggda, vilket innebär att både det befintliga fastighetsbeståndet såväl som kommande byggnader behöver kunna hanteras för att uppnå hållbarhetsmålen. 

Med Schneider Electrics fastighetsautomationssystem EcoStruxure™ Building Operation (EBO) möjliggörs enkel och flexibel styrning och övervakning av fastighetens olika system i en plattform. Med systemet skapas förutsättningarna för att samla, strukturera, analysera och agera på byggnadens data. För att möjliggöra dagens och framtidens allt mer uppkopplade byggnader har systemet inbyggt stöd för effektiv hantering och lagring av stora mängder data.

- Vi ser att fyra grundpelare driver utvecklingen av dagens och framtidens byggnader och därmed våra lösningar för fastighetsautomation– de behöver vara drift-och energieffektiva, motståndskraftiga, hållbara och utformade med människan i fokus. I och med att vi tillbringar uppåt 90 procent av våra liv inomhus blir det tydligt att de byggnader som vi vistas i har en stor påverkan på vårt välmående och hälsa. Luftkvalité, temperatur och belysning är exempel på parametrar som är viktiga att ha i åtanke. Med EcoStruxure™ Building Operation kan fastighetens olika system integreras sömlöst i en framtidssäkrad och flexibel plattform och bidra till att möjliggöra en mer produktiv och hälsosam inomhusmiljö för byggnadens nyttjare, säger Linnea Lunnbäck, Offer Manager, Schneider Electric. 

”Med en digital tvilling kan man skapa datadrivna insikter för att minska sin miljöpåverkan”

Läs mer om framtidens fastigheter

Mer från Schneider Electric

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Schneider Electric och ej en artikel av Dagens industri

SD måste hoppa på arbetslinjen

Sverigedemokraterna släppte under torsdagen en rapport om invandringens kostnader. Beräkningarna har utgått från befintliga forskningsstudier och modeller. Partiet har därutöver fyllt på med egna siffror från de senaste årens asyl- och anhöriginvandring. SD menar att invandringens kostnader varit drygt 100 miljarder per år under de senaste åren.

KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.
KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.Foto:Fredrik Persson/TT

Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. För drygt tio år sedan släppte det statliga expertorganet ESO ’’Invandringen och de offentliga finanserna’’. Redan då beräknades nettoskattekostnaden per år vara 63 – 84 miljarder kronor i dagens penningvärde. Även Pensionsmyndigheten har visat på högre kostnader för bland annat garantipension och bostadstillägg.

Debatten om asyl- och anhöriginvandring har därför svängt. Alla partier förutom V, MP och C är numera för en stram linje. Den stora frågan är i stället hur kostnaden framöver ska minska. SD:s idé verkar vara storskalig återvandring. Under tisdagen twittrade partiets rättspolitiska talesperson ’’Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp, Kabul!’’ med en bild på en tunnelbanevagn med SD-reklam. Budskapet är direkt motbjudande. 

I praktiken fungerar det heller inte. De flesta som kommit hit de senaste tjugo åren är numera svenska medborgare. Utvisningar hindras då av både Sveriges grundlag och internationell rätt. Storskaligt återvändande på frivillig basis har inte lyckats i något västland.

Lösningen är därför att få in invandrare i arbete. Enligt forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum tar det i genomsnitt mellan 12 och 13 år innan hälften av alla utrikesfödda uppnår självförsörjning. Det missförstås ibland som att alla därmed är självförsörjande efter dubbelt så lång tid, men i själva verket planar kurvan snabbt ut. Efter 20 år i landet är inte mer än 60 procent självförsörjande.

Det är välkommet med transparens kring invandringens kostnader. Men för att inte bara peka på problemet, utan även göra något åt det, behöver SD med full kraft omfamna arbetslinjetänket. Partiet har länge tvekat, men har med åren närmat sig de borgerliga. Det som saknas i den nya SD-rapporten är konkreta reformer. Bidragstak, lägre ingångslöner och krav på motprestation för att få bidrag vore en bra början.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera