1515
Annons

MP är ett ekonomisk-politiskt extremistparti

Låna 100 miljarder kronor per år för löpande utgifter. Så ser Miljöpartiets nya politik ut. Under den pågående kongressen ska en ny ”Klimatfärdplan” antas, ett dokument som beseglar partiets nya vänsterinriktning.

SPRÅKRÖR. Per Bolund och Märta Stenevi leder ett parti som med helgens kongress går tydligt vänsterut, med höjda bidrag, höjda skatter, höjd statsskuld. Och mindre frihet för medborgare och företag.
SPRÅKRÖR. Per Bolund och Märta Stenevi leder ett parti som med helgens kongress går tydligt vänsterut, med höjda bidrag, höjda skatter, höjd statsskuld. Och mindre frihet för medborgare och företag.Foto:Henrik Montgomery

De 100 miljarderna ska visserligen gå till klimatinvesteringar och läggas utanför ordinarie budget, men språkröret Märta Stenevi sa på en presskonferens på fredagen att den summan gör att det blir ”lägre kostnader i statens driftsbudget”, vilket i sin tur skapar ett utrymme för kraftigt höjda bidrag till hushållen. Socialdemokraterna är därmed i koalition med ett parti som ska låna till ett belopp motsvarande hela sjukförsäkringen, år efter år.

Inför valet 2010 hade S-ledaren Mona Sahlin ett absolut villkor för att Vänsterpartiet skulle få vara med i det rödgröna samarbetet: lämna överbudspolitiken och omfamna det finanspolitiska ramverket. I dag är det Miljöpartiet som har övertagit det lättsinne som Vänsterpartiet tvingades överge för elva år sedan. På Miljöpartiets språk heter det nu att man måste ”tidigarelägga översynen av det finanspolitiska ramverket”. Alltså öppna dammluckorna.

Man måste fråga sig hur Socialdemokraterna kan samarbeta med detta parti. Miljöpartiets nya politik innebär kraftiga bidragshöjningar – försörjningsstöd, barnbidrag och bostadsbidrag – för att göra klimatpolitiken mer ”rättvis”. Garantipension ska ges även till den som har haft sitt arbetsliv utomlands. Förtidspensionen ska höjas. Och när Miljöpartiet ska knäcka ägg till sin omelett är det företagare och kapitalägare som ska betala. Höjd entreprenörsskatt, öka progressiviteten på både inkomstskatt och kapitalskatt.

I den senaste partiledardebatten i SVT fick deltagarna svara på frågan om man kan tänka sig inskränkningar av fri- och rättigheter för klimatets skull på ett likartat sätt som under coronapandemin. Den enda som räckte upp handen var Miljöpartiets Per Bolund. När man läser förslaget till klimatfärdplan förstår man att hans svar i debatten inte berodde på att han hade missförstått frågan. Tvärtom, i klimatfärdplanen är just pandemin en inspirationskälla, med de utsläppsminskningar som då skedde.

Partiet beklagar också att det byggs så mycket nya bostäder. Delningslösningar och omvandling av kontorslokaler ska i stället lösa bostadsbristen. En skattereform ska genomföras för att befintliga bostadsytor ska utnyttjas bättre, med andra ord högre boendeskatter.

Miljöpartiet vet vad människor mår bäst av. Det gröna samhället är inte bara nödvändigt, det är också något att längta efter, som det står. Ordet frihet nämns flitigt, men begränsningar av människors rörelseutrymme är ännu vanligare i Miljöpartiets texter.

I klimatfärdplanen visar Miljöpartiet att dess klimatpolitik inte handlar om att hitta tekniska lösningar. Partiets framtidsdrömmar bygger på civilisationskritik. Samhället går för fort. Vi måste få det att sakta ned! Självändamålet att klimatåtgärder måste vara kännbara får aldrig äventyras. Följaktligen får koldioxidlagring användas, men aldrig för att kompensera en fortsatt utsläppskälla.

Vilken roll basindustrin bör ha i Miljöpartiets samhälle fick man en bild av på språkrörens pressträff, då kongressen inleddes. De två påpekade att man inte måste vara perfekt för att stödja Miljöpartiet. Man kan ha en gammal dieselbil men vilja byta ut den och därmed vara välkommen till partiet. Man kan också arbeta inom gruvnäringen eller petroleumindustrin men egentligen sträva därifrån, och då är man också välkommen, enligt Per Bo-lund. Gruvnäringen är alltså bannlyst av Miljöpartiet. Men var ska malmen till det fossilfria stålet hämtas? Eller metallerna till elbilarnas batterier?

Liknande frågor måste ställas om förslaget att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar redan om tre år. Miljöpartisterna kan förstås ha detta krav men borde vara ärliga med att en så snabb regeländring skulle innebära en omedelbar nedläggning av Volvofabriker. Miljöpartiet skriver också att den sista droppen fossilt drivmedel ska säljas senast 2030. Redan gällande miljötillstånd ska kunna omprövas om verksamheterna har stor påverkan på klimatet. Miljöpartiet blir i och med helgens kongress ett vänsterparti. Faktiskt mest vänster i svensk politik.

Vänsterpartiet De Gröna, revolutionärerna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

S och M slår sönder prismekanismen

Elpriserna har de senaste veckorna skenat. Aldrig någonsin tidigare har priset varit så högt under en sommar. Till vintern kan läget förvärras ytterligare när de ryska gaskranarna till Europa helt kan vridas av. Energifrågan seglar därför upp i valrörelsen.

ELEFANTEN I RUMMET. Pressträffen handlade inte om hur Sverige ska få ny elproduktion och bättre överföringskapacitet.
ELEFANTEN I RUMMET. Pressträffen handlade inte om hur Sverige ska få ny elproduktion och bättre överföringskapacitet.Foto:Lars Schröder/TT

Under onsdagen släppte Socialdemokraterna ett förslag om ett högkostnadsskydd för elpriset. Moderaterna var i förra veckan inne på samma linje. S-förslaget går ut på att använda flaskhalsintäkter hos Svenska kraftnät, totalt 60 miljarder, för att skicka tillbaka till hushåll och företag. Exakt hur konstruktionen ska se ut och när i tid det börjar gälla lämnades inga besked om.

Flaskhalsintäkter uppstår när el transporteras över elprisområden. Ett kraftverk i Hälsingland som säljer el i Uppland, betalar mellanskillnaden i elpris till Svenska kraftnät. Desto större prisskillnaderna är, desto mer får Svenska kraftnät. Tanken är att dessa intäkter sedan ska användas för att bygga ut överföringskapaciteten och att prisskillnaden därigenom blir mindre.

Den viktigaste invändningen mot både S- och M-förslagen är att man sätter prismekanismen ur spel. Med ett elpristak kommer hushåll och företag inte ha incitament att se över sin elkonsumtion. Villaägare får sämre drivkrafter att energieffektivisera eller investera i solenergi, värmepumpar eller fjärrvärme med liten nytta i plånboken. Sänkningar av energiskatten, vilket bland annat Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslagit, är därför att föredra. Prissignalen finns då kvar, men bördan blir lättare för hushåll och företag.

Elefanten i rummet adresserades aldrig under Magdalena Anderssons presskonferens. Hon skyller på Putin, men nämner inte att S och MP med politiska beslut försämrat elsystemet. Redan 2015 varnade Svenska kraftnät för att höjd effektskatt, en särskild skatt på kärnkraft, skulle leda till nedlagd kärnkraft i södra Sverige. Kort därefter hände just det: två reaktorer i Oskarshamn och två i Ringhals togs ur bruk. 

S försöker nu genom överbudspolitik vinna väljarnas förtroende. Grundproblemet kvarstår dock. Det saknas elproduktion och överföringskapaciteten i elnäten är för låg. Långa tillståndsprocesser gör att ny vindkraft tar cirka tio år att få fram. Och ny kärnkraft vill vänstersidan inte ens kännas vid. Då är det svårt att långsiktigt få ned priserna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera