1515

Motargumenten är starkaste argumentet för brexitavtalet

LEDARE. För 37 år sedan ockuperade Argentina Falklandsöarna, britterna skickade dit en flottstyrka, argentinarna led stora förluster och juntan kapitulerade efter 74 dagar.

BRUS. Sky News startade nyligen en brexitfri nyhetskanal. Det är en signal om någon. Ledamöterna i parlamentet bör sänka garden och följa den.
BRUS. Sky News startade nyligen en brexitfri nyhetskanal. Det är en signal om någon. Ledamöterna i parlamentet bör sänka garden och följa den.Foto:Jessica Taylor

Sedan dess har det mer eller mindre gått i ett. IRA har försökt spränga Margaret Thatcher i luften i Brighton, pundet har kraschat, Dianas död har försatt monarkin i djup kris, brittiska styrkor har intagit Afghanistan och Irak och finanskrisen har kortslutit Londons affärskvarter. 

Men inte sedan Falklandskriget har läget ansetts så allvarligt att parlamentet kallats in till en extra sittning. Förrän under lördagen. Då tar 639 ledamöter från nio partier i underhuset ställning till Boris Johnsons EU-avtal. Därmed bestämmer de i praktiken om Storbritannien ska sätta punkt för landets mest uppslitande period sedan andra världskriget och i stället se framtiden an. 

Avtalet som Johnson förhandlat fram ser ut som följer: Storbritannien bildar en ny, egen tullunion. Nordirland ingår formellt i den. I praktiken kommer dock Nordirland även i fortsättningen att ingå i EU:s tullunion, inte den brittiska. Det innebär att varor som skeppas mellan Nordirland och övriga Storbritannien kontrolleras i brittiska hamnar. Nordirland ska också ingå i EU:s inre marknad, vilket innebär att EU:s regler för bland annat livsmedel och momssatser fortsätter gälla där. 

Syftet är att undvika gränskontroller mellan Irland och Nordirland, eftersom även knappt märkbara sådana riskerar att sprängas i luften, utlösa en våldsspiral och äventyra den ännu rätt unga freden.

Storbritannien och EU är också överens om att teckna ett frihandelsavtal som i princip sänker tullnivåer till noll, dock oklart när. Och britterna får fritt fram att teckna egna avtal med länder utanför EU. Den fria rörligheten upphör, förutom mellan Storbritannien och Irland, och britterna förbinder sig att betala en engångssumma på 30 miljarder pund. 

I underhuset är förutsättningarna dessa: Johnson har medvind och förefaller ha säkrat närmare 290 av de 320 röster som krävs för majoritet. Samtidigt är motståndet ganska kompakt. Labour och skotska nationalistpartiet SNP har aviserat att man kommer att rösta nej, liksom Tories nordirländska stödparti DUP. Liberaldemokraterna älskar EU och tycker avtalet är uselt. Brexit-partiets Nigel Farage avskyr EU och tycker likadant. 

Johnsons hopp står till att övertala de tjugotal konservativa avhoppare som numera sitter som vildar, få DUP på andra tankar och/eller locka över runt 20 röster från Labour. Det är inte omöjligt, 19 Labour-ledamöter har indikerat att de är villiga att rösta för. 

Lyckas Johnson blir han hjälte och geni, i varje fall ett tag. Avvisar parlamentet i stället avtalet, skjuts brexit troligen upp på nytt. Underhuset har antagit en lag som förbinder Johnson att ansöka om förlängning, men det är inte givet att EU går med på det. Säger de andra EU-ledarna nej, kraschar britterna av allt att döma ur den 31 oktober.

Skjuter man i stället utträdet på framtiden igen väntar förmodligen folkomröstning eller nyval och i teorin skulle utträdet rent av kunna ställas in, en linje som de pånyttfödda Liberaldemokraterna driver. 

Det är lätt att känna med dem. Brexit är och förblir ett strategiskt misstag av historiska proportioner, och även om Johnsons avtal går igenom väntar år av förhandlingar i Bryssel, mest i underläge. Det är också lätt att känna med DUP, de nordirländska protestanterna som i praktiken offras på brexits altare. Deras farhågor om ett på sikt återförenat Irland är inte grundlösa. 

Till och med Brexitpartiet har en poäng när de dundrar att Johnsons avtal inte är vad britterna röstade för i juni 2016.

I förening blir dock dessa helt legitima argument mot Johnsons avtal paradoxalt nog också det starkaste argumentet för. Klyftorna är nu så djupa och de politiska positionerna så låsta att allt annat än en bred kompromiss framstår som fria fantasier. Ett nyval ändrar inte på det. Inte en folkomröstning eller ständigt uppskjutna deadlines heller. 

Fakta är att det brittiska folket i mångt och mycket redan tröttnat och gått vidare, i den mån de kan. Sky News startade nyligen en brexitfri nyhetskanal. Det är en signal om någon. Ledamöterna i parlamentet bör sänka garden och följa den.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?