1515
Annons

Moderaterna bör hålla i arbetslinjen

LEDARE. Moderaterna bör återuppta arbetslinjen inför valrörelsen. Den är lika relevant i dag som 2006 när alliansen vann valet på frågan. Den som kan jobba ska göra det. Oavsett ursprung.

Foto:Amir Nabizadeh/TT

Egen försörjning är en förutsättning för att kunna ta kontroll över sitt liv. Oavsett varifrån man kommer. Det borde vara Moderaternas utgångspunkt för det rimliga kravet att invandrare som söker permanent uppehållstillstånd ska klara sitt uppehälle på egen hand. Det är också ett inkluderande budskap, där man kan vinna invandrarröster.

”Invandring ska vara bra för Sverige”, som var rubriken på Ulf Kristerssons och Elisabeth Svantessons presentation av partiets Integrationskommission på torsdagen, har ett annat signalvärde. Syftet är att återknyta till de väljare som under en tid har förlitat sig på SD på grund av deras restriktiva syn på migration. 

Kravet på egen försörjning för permanent uppehållstillstånd finns också i det försenade lagförslag som regeringen presenterade samma dag. Detta efter att MP och S äntligen kommit överens om en paragraf om undantag för särskild humanitär skyddsgrund (Di ledare 9/4).

Moderaterna presenterade ytterligare en rad förslag som syftar till integration. Flera är bra. Ett problem är dock att de, liksom det kommande lagförslaget, utgår ifrån flyktinginvandring exempelvis när det gäller krav på svenska språket för permanent uppehållstillstånd.

Men exempelvis utländska forskare ska inte behöva lära sig svenska för att få permanent uppehållstillstånd. De verkar i en global värld där man kommunicerar på engelska. Karolinska Institutet har påpekat detta i samband med att Migrationskommittén presenterade sitt förslag. Alltför trubbiga krav skulle försvåra värdefull spetsrekrytering till Sverige.

Det är viktigt att man gör arbetet/försörjningen till villkoret, språket är bara verktyget. Det bör inte vara lika långtgående krav för permanent uppehållstillstånd som för medborgarskap. Skillnaden är betydande, man får exempelvis inte rösta i riksdagsvalet utan att vara medborgare. 

Vad gäller en del andra inslag, som dubbla straff för gängkriminalitet, är det värt att utvärdera, men det är osmakligt att presentera som en del av en integrationsplan. Läxhjälp borde gälla alla barn, inte bara invandrare. Punkter som dessa handlar om Sveriges oförmåga i modern tid att ta itu med allmänna problem inom skola, brott, ordning och eget ansvar. 

Sverige har över tid också utvecklat en stark bidragskultur. För den som har svårt att få jobb har bidrag blivit en naturlig försörjning. Det har gjort att skillnaderna i graden av egenförsörjning mellan infödda och utlandsfödda nu är ohållbar. Däri har Moderaterna rätt.

Enligt Entreprenörskapsforums rapport 2020 är infödda och nordiska invandrare i arbetsför ålder (20-64 år) självförsörjande till 73 procent - vilket inte är en jättehög siffra. Motsvarande tal för invandrare från Afrika är 38 procent och Mellanöstern 36 procent. Enligt rapporten tar det 12-13 år innan utrikesfödda kan försörja sig själva. Som självförsörjande räknar Entreprenörskapsforum personer med en inkomst på 12 600 kronor per månad efter skatt. 

De här klyftorna måste minska. De som har arbete har också bättre chans att bryta sig ur ett segregerat bostadsområde. Men pandemin har gjort att Löfvens regering har tappat fokus på arbete. Nu handlar allt om bidrag och ökade skatter, det är en miljö S navigerar vant i. Men ökade skatter och bidrag underminerar både landets och i förlängningen individens ekonomi. 

Moderaterna bör därför återuppta arbetslinjen inför valrörelsen. Den är lika relevant i dag som 2006 när alliansen vann valet på frågan. Den som kan jobba ska göra det. Det är också den traditionella socialdemokratiska linjen. 

Stora delar av den historiska politiska och filosofiska diskussionen har handlat om var gränserna går mellan statens och den enskildes ansvar, bland annat för sin försörjning. Vänsterns politik handlade ursprungligen om att skapa rimliga arbetsvillkor och arbetarmakt, inte rätten att välja bort arbete. 

Men de senaste decennierna har gränsen förskjutits mot att staten har ett absolut ansvar. Detta trots att de allra flesta människor vill vara autonoma, självförsörjande, och därmed fria. Arbete är också den överlägset bästa vägen till integration, och den är inkluderande, till skillnad från en del retorik i migrationsfrågan.


Nu levereras nya skatter för ”breda mitten”

Socialdemokraterna laddar för samarbete med både Centerpartiet och Vänsterpartiet och tillsätter två skatteutredningar. Den hårt kritiserade exitskatten från 2017 är aktuell igen. Och så ska 3:12-reglerna lättas upp. Detta enligt beslut på veckans regeringssammanträde.

Nooshi Dadgostar och Annie Lööf får varsin skatteutredning.
Nooshi Dadgostar och Annie Lööf får varsin skatteutredning.Foto:Amir Nabizadeh

Därmed har Socialdemokraterna dukat bordet för erbjudanden till två partier vars mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna bli statsminister igen. Centerpartiet har i många år krävt mer företagsvänliga skatter, framför allt bättre 3:12-regler. Och exitskatten passar utmärkt i en förhandling med Vänsterpartiet.

3:12-reglerna handlar om hur mycket utdelning företagare får ta ut ur sitt företag och hur mycket av det som måste skattas som lön. Socialdemokrater och vänsterpartister brukar anse att dessa regler är alltför generösa och gör företagare till ett skattefrälse. Många andra anser att reglerna är entreprenörsfientliga eftersom utdelning i många lägen beskattas lika högt som lön. Kritiken är att systemet inte tar hänsyn till att entreprenörskap är ett risktagande och att det är fel att 3:12-reglerna likställer företagande med lönearbete.

Centerpartiet är det parti som tydligast har profilerat sig i 3:12-frågan. Exempelvis var det viktigt för dåvarande näringsministern Annie Lööf att 2013 klargöra att det var hon som hade baxat finansminister Anders Borg till att modifiera sitt förslag om skärpta regler. För Centerpartiet var det också väsentligt att få med ett uppmjukande av 3:12-reglerna i januariavtalet – detta verkställdes dock aldrig.

Exitskatten var ett förslag som kom från Skatteverket för fem år sedan. Den skulle betalas på orealiserade aktieinnehav av den som flyttar utomlands, och den skulle betalas genast. Skatten skulle också slå till vid arv och gåvor till mottagare i utlandet. Den nya skatten ansågs slå mot företag med verksamhet i utlandet och mot ägarfamiljer där vissa medlemmar bor utomlands. Den skulle också hämma internationella nyinvesteringar i Sverige.

Kritiken var massiv, och några månader före valet 2018 meddelade finansminister Magdalena Andersson att förslaget skulle skrotas. Nu ska det alltså ändå utredas.

De två utredningsförslagen, hemmahörande i varsin ände av den politiska skalan, är en försmak av hur regeringssamarbetet kommer att se ut om Magdalena Andersson ska samla en centersocialistisk majoritet.

Centerpartiet kanske ser det som den breda mittens skattepolitik. Men så här ser resultatet ut när det är viktigare att utesluta Sverigedemokraterna än att få igenom företagarvänlig politik.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?