Minska ränteavdragen i nästa skattereform

LEDARE. Finansinspektionens chef Erik Thedéen vill sänka ränteavdragen. I en TT-intervju berättar han varför: Finansinspektionen har inte någon annan åtgärd att ta till just nu.

Erik Thedéen
Erik ThedéenFoto:Henrik Montgomery/TT
Björn Rundström
Björn Rundström

Erik Thedéen brukar gärna tala sig varm för de två amorteringskrav som har införts: “Är det bra eller dåligt att priserna går ned ett par procent? Mitt svar är att det är mycket positivt”, sa han i DN på annandag jul.

Men amorteringskraven gäller bara nya lån. Alla som har ägt sin bostad i några år slipper öka sin amortering. Kraven höjer trösklarna in på bostadsmarknaden och minskar benägenheten att sälja – för då måste man amortera mer på den nya bostaden.

Inget av de stora partierna har velat minska ränteavdragen. Ingen åtgärd vidtogs vare sig av alliansregeringen eller de rödgröna. Det beror sannolikt på att det skulle uppfattas som att politikerna går in och försämrar hushållens boendekalkyler.

Men det finns ingen särskild rättvisa i att alla åtgärder bara ska gälla nya lån. Att ändra på en avdragsregel är inte något övergrepp. Knappast någon har heller i debatten hävdat att hela avdraget bör slopas. Om det successivt trappas ned från 30 till 25 procent blir merkostnaden endast 167 kronor i nuvarande boränteläge (2 Mkr lån till 2 procents ränta). När räntenivån stiger blir det förstås mer kännbart, men alla bolåntagare måste ändå ta höjd för ökade bolånekostnader.

Kanske skulle det bästa sättet att minska ränteavdraget vara att helt enkelt sänka själva skattesatsen för kapitalinkomster. Då kan den internationellt sett höga kapitalskatten minska från 30 till 25 procent, och alla lägre specialskattesatser som är knutna till själva kapitalskatten kan följa med nedåt. Däribland reavinstskatten på bostäder.

Det finns flera olika krissituationer på bostadsmarknaden. De höga inträdeshindren på bostadsrätts- och småhusmarknaderna är en. Hyresregleringen som motverkar rörlighet på lägenhetsmarknaden är en annan. En tredje är problemet att kunna producera bostäder som människor med svagare ekonomi kan efterfråga.

Men ett stort problem är de dåliga incitament som finns att flytta. Och det är en brygd av att amorteringskrav endast gäller nya bolån och att flyttskatten är hög.

Det måste kort sagt bli lite dyrare att bo kvar och billigare att flytta.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?