ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Miljöpartiet förtjänar låga siffror

  • LÅGA SIFFROR. Miljöpartiets dåliga siffror, både vad gäller stödet för partiet och språkrören, förvånar inte.

LEDARE. Bilden av ett handlingskraftigt ledarskap under coronakrisen har varit ett stort lyft för Socialdemokraterna. Det är en framgång som på intet sätt smittat av sig på den andra regeringshalvan - det allt mer marginaliserade Miljöpartiet.

Samtidigt som Socialdemokraterna får ett väljarstöd på 29 procent i DN/Ipsos aprilmätning, klarar Miljöpartiet knappt riksdagsspärren med sina 4 procent. Medan förtroendet för Stefan Löfven rusat till 44 procent, återfinns språkrören Isabella Lövin och Per Bolund i botten med 14 respektive 13 procent.

Det låga stödet förvånar inte. Tillfällena när Miljöpartiet hamnat fel är många, inte minst de gånger partiets näringsfientlighet har skinit igenom. Fadäserna från de senaste månaderna är flera.

Per Bolund hävdade i Di (30/3) att slopade utdelningar borde gälla alla företag, inte bara de som nyttjar systemet med korttidspermitteringar. Senare (Di 17/4) efterfrågade han buffertkrav i näringslivet för att företag ska kunna klara av kriser - som i dagsläget innebär en tillintetgjord efterfrågan.

Men vad som måste svida än mer är att samtidigt som miljö och klimat blir en allt mer uppmärksammad politisk fråga, växer skaran som tvivlar på att Miljöpartiets politik är den bästa lösningen.

DN/Ipsos visar att partiets förtroende i frågan har rasat med två tredjedelar på sex år, från 62 procent i juni 2014 till 20 procent i april 2020. Ipsos opinionsanalytiker menar att fallet ”saknar motsvarighet”.

Sedan Miljöpartiet för första gången tog plats i en regering 2014 har deras politik blivit prövad i skarpt läge. Det har knappast varit till partiets fördel. Flera utvärderingar pekar på en dyr och ineffektiv symbolpolitik, som därtill gynnar välbeställda till priset av en låg miljö- och klimatnytta.

Klimatångestterapi och subventionerade elbilar som i stället går på export är exempel på föga förtroendeingivande inslag i klimatarbetet. Den nyligen införda plastpåseskatten är snarare en kassako för staten än ett ärligt försök att minska mängden plast i naturen.

Den här verkligheten verkar dessvärre gå partiet förbi. I SvD (5/3) skriver Isabella Lövin och Per Bolund att ”vår tid är nu”. Den självkritik som de tidigare språkrören Åsa Romson och Gustav Fridolin idkade 2016 - att partiet uppfattas som verklighetsfrånvänt - är inte mindre sann i dag.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer