1515

Miljöpartiet förtjänar låga siffror

LEDARE. Bilden av ett handlingskraftigt ledarskap under coronakrisen har varit ett stort lyft för Socialdemokraterna. Det är en framgång som på intet sätt smittat av sig på den andra regeringshalvan - det allt mer marginaliserade Miljöpartiet.

LÅGA SIFFROR. Miljöpartiets dåliga siffror, både vad gäller stödet för partiet och språkrören, förvånar inte.
LÅGA SIFFROR. Miljöpartiets dåliga siffror, både vad gäller stödet för partiet och språkrören, förvånar inte.

Samtidigt som Socialdemokraterna får ett väljarstöd på 29 procent i DN/Ipsos aprilmätning, klarar Miljöpartiet knappt riksdagsspärren med sina 4 procent. Medan förtroendet för Stefan Löfven rusat till 44 procent, återfinns språkrören Isabella Lövin och Per Bolund i botten med 14 respektive 13 procent.

Det låga stödet förvånar inte. Tillfällena när Miljöpartiet hamnat fel är många, inte minst de gånger partiets näringsfientlighet har skinit igenom. Fadäserna från de senaste månaderna är flera.

Per Bolund hävdade i Di (30/3) att slopade utdelningar borde gälla alla företag, inte bara de som nyttjar systemet med korttidspermitteringar. Senare (Di 17/4) efterfrågade han buffertkrav i näringslivet för att företag ska kunna klara av kriser - som i dagsläget innebär en tillintetgjord efterfrågan.

Men vad som måste svida än mer är att samtidigt som miljö och klimat blir en allt mer uppmärksammad politisk fråga, växer skaran som tvivlar på att Miljöpartiets politik är den bästa lösningen.

DN/Ipsos visar att partiets förtroende i frågan har rasat med två tredjedelar på sex år, från 62 procent i juni 2014 till 20 procent i april 2020. Ipsos opinionsanalytiker menar att fallet ”saknar motsvarighet”.

Sedan Miljöpartiet för första gången tog plats i en regering 2014 har deras politik blivit prövad i skarpt läge. Det har knappast varit till partiets fördel. Flera utvärderingar pekar på en dyr och ineffektiv symbolpolitik, som därtill gynnar välbeställda till priset av en låg miljö- och klimatnytta.

Klimatångestterapi och subventionerade elbilar som i stället går på export är exempel på föga förtroendeingivande inslag i klimatarbetet. Den nyligen införda plastpåseskatten är snarare en kassako för staten än ett ärligt försök att minska mängden plast i naturen.

Den här verkligheten verkar dessvärre gå partiet förbi. I SvD (5/3) skriver Isabella Lövin och Per Bolund att ”vår tid är nu”. Den självkritik som de tidigare språkrören Åsa Romson och Gustav Fridolin idkade 2016 - att partiet uppfattas som verklighetsfrånvänt - är inte mindre sann i dag.


Innehåll från SPPAnnons

Så undviker du vanliga missen för internationella företag

Mer än 30 procent av de svenska medelstora företagen har i dag delar av sin verksamhet utomlands. Samtidigt är det inte ovanligt att internationella företag – oftast omedvetet – har svårt att leva upp till lokala regelverk när de sänder personal utomlands. 

Ta del SPPs fem steg för att lyckas med pensionspusslet vid en global expansion 

Enligt Anna Svedman, chef för internationell affär på SPP Konsult, kan regelverksmissar bero på att man som arbetsgivare inte har insett innebörden av olika anställningsformer för regeltillämpningen. Eller att man helt enkelt förbisett att den utlandsutsända borde ha tillhört ett visst kollektivavtal även under utsändningen.

– I praktiken kan dessa fall leda till att företaget inte följer gällande kollektivavtal. Ofta leder den typen av regelmiss till onödigt administrativt krångel, men det kan även ge ekonomiska konsekvenser, säger hon.  

Anställningsformen styr

En orsak till att svenska företag kan gå emot gällande regelverk är missar i definitionen av anställningsform. Anställningsformen styr vilka regelverk som gäller för socialförsäkringstillhörigheten, och bestämmer exempelvis möjligheten att stå kvar i hemlandets system, om man måste gå in i värdlandets system eller hitta en internationell lösning. 

– Det första steget för en lyckad utlandsutsändning är att fastställa ett tydligt syfte med uppdraget. Utifrån detta kan du utreda vilken omfattning och längd på utsändningen som krävs för att uppnå syftet med uppdraget – alltså vilken anställningsform som gäller.

Vilket land den utsända skickas till styr också vilka regelverk som tillämpas. Om personen exempelvis skickas till ett land inom EU gäller EU-förordningen 883/004, som reglerar rörligheten på den inre marknaden och socialförsäkringstillhörigheten. 

– När du väl har identifierat vilka regelverk som gäller kan du utifrån detta samt företagets egen pensionspolicy, ta fram en pensionsplan för den utlandsutsända. Här är det viktigt att upprätta ett tydligt upplägg för övriga försäkringar såsom sjukvårdsförsäkring och andra riskförmåner. Det minskar risken för fel längre fram. 

Ta hjälp av extern expertis

För att hitta rätt i djungeln av regelverk och processer kan du också ta hjälp av extern expertis, betonar Anna Svedman. Med hjälp av oberoende pensionskonsulter som är specialiserade på frågor rörande internationell personal kan du underlätta administrationsbördan för ditt företag, och undvika fel som leder till onödiga kostnader och krångel.  

– Vi på SPP hjälper mer än dig och ditt företag att skapa ett attraktivt förmånspaket även för era internationella medarbetare. För oss är det en självklarhet att kunna stötta upp och säkerställa en smidig process inför, under och efter en utlandsutsänding. 

Ta del SPPs fem steg för att lyckas med pensionspusslet vid en global expansion 

Mer från SPP

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?