ANNONS:
Till Di.se
FREDAG 15 DEC Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR

Metoo en konsekvens av ökad jämställdhet

  • Foto: Fredrik Sandberg/TT

Metoo-kampanjen rullar vidare med oförminskad styrka. Journalister, sångare, jurister, ekonomer, musiker, politiker, tekniker, vårdpersonal och läkare är några av de professioner som vittnat om sexuella övergrepp från företrädesvis manliga kolleger. Samma upprop kommer från elever och idrottare, men mest är det arbetsplatser som står i fokus.

 

Förklaringen till övergreppen växlar. En del pekar på att otrygga anställningar ger möjligheter att missbruka makt, andra på att män i allmänhet och vissa i synnerhet upplever sig ha allsmäktig rätt till sexuell utlevelse och att chefer tittar bort.

En annan vanlig föreställning är att samhället och arbetsplatser fortfarande präglas av ojämställdhet mellan män och kvinnor som bland annat tar sig uttryck i trakasserier.

Vittnesmålen och det generella problemet med sexuella trakasserier ska tas på stort allvar. Det är olagligt att diskriminera eller underlåta att beivra diskriminering på arbetsplatser. Om kvinnorna i alla uppropen i stället hade tillhört en viss trosbekännelse eller etnicitet hade det troligen varit enklare att se och bekämpa övergreppen. Arbetsrelationen mellan kvinnor och män tillskrivs fler gråzoner.

Men metoo-uppropen behöver inte vara ett tecken på ett hopplöst arbetsliv eller en lika hopplös mansroll, de kan också vara ett tecken på ökad jämställdhet och alltmer professionella arbetsplatser som inte längre tål gamla dåliga vanor.

Att de flesta uppropen kommer inom högutbildade branscher är ingen slump. Kvinnor har dominerat de högre utbildningarna i så många discipliner och under så lång tid att de numera dominerar i de yngre kohorterna inom nästan alla högutbildade yrkesgrupper utom civilingenjörerna. Jurister, medicinare och ekonomer, för att inte tala om pedagoger, sjuksköterskor, präster och kulturvetare är i dag oftast kvinnor.

Kvinnor har i dag generellt högre utbildningsnivå än män. Bland de yngre är skillnaden stor. 50 procent av alla kvinnor mellan 25 och 34 år har högskoleutbildning jämfört med 23 procent av männen. Statistiken är en direkt avspegling av förhållandet på universiteten. Läsåret 2015/16 var 243 000 kvinnor registrerade på högskolan, jämfört med 160 000 män.

Mönstret går igen i hela västvärlden och i många andra länder. Till och med på de saudiska universiteten är kvinnor i majoritet. När flickor får den formella och praktiska rätten till utbildning tar de chansen eftersom de har så mycket att vinna.

Den kvinnliga utbildningsrevolutionen ändrar och kommer att ändra arbetsliv och familjeliv. Gamla orättvisa mönster utplånas. New York väckte uppmärksamhet för några år sedan då unga professionella kvinnor gick om sina manliga kolleger i lön. Orsaken: kvinnor har bättre utbildning och arbetsgivare måste betala för kompetens.

Vid sidan av rent brottsliga handlingar av enskilda personer, är Metoo-uppropen i grunden ett upprop för mer professionella arbetsplatser. Eftersom högutbildade kvinnor vill och förväntas göra karriär på samma villkor som män måste de i likhet med män bli respekterade och uppskattade för sin profession.

Arbetsgivare som är måna om att vara attraktiva har allt att vinna på att ta metoo-uppropen på allvar. Ett företag som har rykte om sig att ha en sexistisk kultur är på sikt chanslöst. Ett företag som negligerar problemet i tron att allt är bra riskerar stora värden, vilket bland andra drabbat medieföretag i USA och Sverige som förlorat stora stjärnor.

Därför bör arbetsgivare noggrant undersöka förekomsten av trakasserier, redovisa resultat samt uttrycka skriftligt och tydligt vad som gäller på arbetsplatsen.

Ledningar har ett betydande ansvar. Att skylla på kultur är att skylla ifrån sig. Ingenting sitter i väggarna. Om man vill kan beteenden ändras snabbt. Alkohol är numera borta från jobbet. Rökning inomhus är förbjudet. Kvinnor är en självklarhet som ubåtskaptener, regementschefer, ärkebiskopar och finansministrar. De flesta människor förstår och kan ta order från chefen. Vd bör ta ordet.

Detta är en text från Dagens Industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.