1515

Mer bör göras för rörligare bomarknad

LEDARE. Nu har regeringen lämnat besked om det framtida taket för uppskjuten reavinstskatt. Det ska ligga på 3 miljoner kronor i totalt vinstbelopp från nästa sommar. Det är ett bra steg för att skapa förutsägbara villkor på bostadsmarknaden. Men mycket mer måste göras för att uppnå större rörlighet.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Det var sommaren 2016 som regeringen tillfälligt tog bort taket på uppskjuten skatt. Det skedde efter att de bostadspolitiska samtalen med andra partier hade kraschat. Det slopade taket skulle gälla till sommaren 2020, och nu återinförs det alltså. Det sker dock på en dubbelt så hög nivå som gällde före det tillfälliga slopandet.

Reglerna om uppskov med reavinstbeskattningen riktar in sig direkt på en problematisk del av den ägda bostadsmarknaden – höga trösklar för att flytta. En reavinstskatt på 22 procent, som slår till även om man köper en bostad för samma pris som den man säljer, skulle få människor att avstå från att flytta. Uppskovsmöjligheten behövs därmed för att många flyttbeslut ska tas. Nu har dessutom uppskoven blivit generösare även i de fall då man köper en billigare bostad, 

Räntan på uppskovsbeloppet är en kännbar pålaga, den motsvarar en bankränta på 3,25 procent om man korrigerar för det faktum att den inte är avdragsgill. Alla har inte möjlighet att i stället ta lån för att betala reavinstskatten, särskilt inte med bankernas skärpta krav. Även räntan är en tröskel som kan leda till att några avstår från en flytt. Staten drar in flera miljarder kronor på räntan, men det hade varit en tydlig signal om den hade avskaffats nu i stället för i slutet av mandatperioden. 

Det finns fler direkta flytthinder. Till exempel stämpelskatten på 1,5 procent. Moderaterna har nyligen föreslagit att bolånetaket på 85 procent ska höjas till 90. Det skulle öka möjligheterna för unga att köpa sin första bostad.

Många bor större än de behöver, men kalkylen för att flytta är inte tillräckligt förmånlig, exempelvis om man ska flytta från en villa till en bostadsrätt, där den senare kan ha en hög månadsavgift.

Det finns en hel del saker som måste åtgärdas för att få en bostadsmarknad i balans, allt från stora skattefrågor till en hyresmarknad som faktiskt bygger på marknadsekonomi. Men mest akut är de omedelbara flytthindren, som i en hel del fall får avgöra om en flytt äger rum eller inte. Kan man åtgärda dessa inlåsningseffekter är det en bra början på en bättre bostadspolitik.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?