ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Mer bör göras för rörligare bomarknad

  • Foto: Henrik Montgomery/TT

LEDARE. Nu har regeringen lämnat besked om det framtida taket för uppskjuten reavinstskatt. Det ska ligga på 3 miljoner kronor i totalt vinstbelopp från nästa sommar. Det är ett bra steg för att skapa förutsägbara villkor på bostadsmarknaden. Men mycket mer måste göras för att uppnå större rörlighet.

Det var sommaren 2016 som regeringen tillfälligt tog bort taket på uppskjuten skatt. Det skedde efter att de bostadspolitiska samtalen med andra partier hade kraschat. Det slopade taket skulle gälla till sommaren 2020, och nu återinförs det alltså. Det sker dock på en dubbelt så hög nivå som gällde före det tillfälliga slopandet.

Reglerna om uppskov med reavinstbeskattningen riktar in sig direkt på en problematisk del av den ägda bostadsmarknaden – höga trösklar för att flytta. En reavinstskatt på 22 procent, som slår till även om man köper en bostad för samma pris som den man säljer, skulle få människor att avstå från att flytta. Uppskovsmöjligheten behövs därmed för att många flyttbeslut ska tas. Nu har dessutom uppskoven blivit generösare även i de fall då man köper en billigare bostad, 

Räntan på uppskovsbeloppet är en kännbar pålaga, den motsvarar en bankränta på 3,25 procent om man korrigerar för det faktum att den inte är avdragsgill. Alla har inte möjlighet att i stället ta lån för att betala reavinstskatten, särskilt inte med bankernas skärpta krav. Även räntan är en tröskel som kan leda till att några avstår från en flytt. Staten drar in flera miljarder kronor på räntan, men det hade varit en tydlig signal om den hade avskaffats nu i stället för i slutet av mandatperioden. 

Det finns fler direkta flytthinder. Till exempel stämpelskatten på 1,5 procent. Moderaterna har nyligen föreslagit att bolånetaket på 85 procent ska höjas till 90. Det skulle öka möjligheterna för unga att köpa sin första bostad.

Många bor större än de behöver, men kalkylen för att flytta är inte tillräckligt förmånlig, exempelvis om man ska flytta från en villa till en bostadsrätt, där den senare kan ha en hög månadsavgift.

Det finns en hel del saker som måste åtgärdas för att få en bostadsmarknad i balans, allt från stora skattefrågor till en hyresmarknad som faktiskt bygger på marknadsekonomi. Men mest akut är de omedelbara flytthindren, som i en hel del fall får avgöra om en flytt äger rum eller inte. Kan man åtgärda dessa inlåsningseffekter är det en bra början på en bättre bostadspolitik.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer