Annons

Men varför har Sverige så grovt våld?

Mordet i Malmö i måndags på en nybliven mor har skakat om på ett särskilt sätt. De politiska reaktionerna var ovanligt häftiga. Läget blev milt uttryckt inte lättare när en ännu yngre kvinna sköts till döds i Vällingby utanför Stockholm natten till onsdagen.

Platsen där en 31-årig kvinna sköts till döds i Malmö på måndagen.
Platsen där en 31-årig kvinna sköts till döds i Malmö på måndagen.

De vanliga bortförklaringarna om att våldstrenden har vänt och att det var värre förr är som bortblåsta. Nu tycks de flesta politiker och relevanta myndighetschefer anse att våldet i Sverige är ovanligt grovt.

Kvar finns frågan vad det beror på. Här är tomheten besvärande. Regeringens förklaringsmodell, narkotikakonsumtion i överklassområden och ökade klyftor, borde egentligen räcka för ett snabbt regeringsskifte. Med en sådan analys kommer vi ingenstans. Sverige är fortfarande det mest jämlika landet i OECD med en internationellt sett låg narkotikakonsumtion. Ändå är det gängrelaterade våldet värst här.

Vad beror det på? Det behövs ärligt nyfikna frågor om varför Sverige nu har en skjutning om dagen och en sprängning i veckan. Det finns säkert flera svar, men kunnigt folk måste börja förklara.

Varför är det unga tonåringar som tycks sköta narkotikadistributionen i Sverige? Beror det på straffrabatterna för unga? Eller på de mycket höga straffen för narkotikabrott för vuxna? Skiljer den svenska narkotikamarknaden ut sig jämfört med andra? Narkotikakonsumtionen är mycket större i Tyskland och Nederländerna men de har inte samma brottslighet.

Är det någon särskild etnicitet som försöker bryta sig in i narkotikabranschen och som bekämpas av andra? Eller är det tvärtom frånvaron av en fast maffiastruktur som gör den svenska kriminella världen ovanligt kaosartad?

Vilken roll spelar migrationen? Andra EU-länder har också haft stor migration och har fattiga utanförskapsområden men inte samma brottsutveckling. Varför smäller det just i Sverige? Skiljer migrationen till Sverige ut sig jämfört med den till Tyskland? Är svensk skola ovanligt dålig på att hantera nyanlända barn?

Spelar antalet illegala migranter någon roll? I så fall behövs en stor REVA-operation. Varför görs inte den?

Är det ovanligt lätt att få tag på vapen och sprängmedel här? Närheten till Balkan nämns men en rad andra jämförbara länder ligger närmre.

Polisens problem är så klart relevanta men de har tröskats i åratal. Och att allt skulle bero på en omorganisation låter lite för otroligt, till och med i Sverige.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera