ANNONS:
Till Di.se
Ingvar Kamprad, 1926-2018

Med Kamprads ord: Underbara framtid!

  • IKEA. Ingvar Kamprads resa som entreprenör är Sveriges, från byn ut i världen. Till slut blev han folkkär och ett slags personligt varumärke för sitt land. På bilden invigningen av varuhuset i Haparanda. Foto: Thord Nilsson / TT

 

”Det mesta är ännu ogjort. Underbara framtid!”. Så lyder den nionde och sista tesen som Ingvar Kamprad lanserade 1976 för att formulera och formalisera det som hade blivit Ikea-andan.

De nio teserna är en perfekt illustration av Sveriges absolut mest globala varumärke. Med korta meningar som ”sortimentet är vår identitet, vinst ger oss resurser, goda resultat nås med små medel, enkelhet är en dygd, tänk annorlunda, att ta ansvar är en förmån”, stensatte han en urstark företagskultur som inte ens hans egen bortgång kan rubba en millimeter och som på ett sinnrikt sätt integrerats med svensk identitet.

Ingvar Kamprads resa som entreprenör är i alla mått mätt enastående. Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd, var adressen till gården utanför Ljungby i Småland där han som 17-åring startade vad som i dag kallas e-handel men som då hette postorderföretag. Liksom Alibaba och Amazon sålde han allt möjligt, fiskedrag, pennor, tändstickor, nylonstrumpor, men husgeråd och möbler gick bäst. 1950 gav han ut den första katalogen och lyckades med mycket låga priser dra på sig en bojkott från möbeltillverkarna. Det blev startskottet för att formge egna möbler, distribuerade i platta paket för billig frakt.

1958 öppnade han det första varuhuset i Älmhult och 1965 i Kungens kurva söder om Stockholm där kunderna mot alla regler släpptes in på lagret för att själva plocka från hyllorna. IKEA-varuhus spred sig över världen i en hastighet ingen trodde var möjlig, i slutet av 1990-talet också till Kina och strax därefter till Ryssland. I dag är IKEA världens största heminredningsföretag med 149 000 anställda, 368 varuhus i 44 länder och en omsättning på 360 miljarder kronor (2017). Ingvar Kamprad var vid sin bortgång en av världens rikaste personer.

Självklart tålde det svenska skattesystemet inte en sådan framgång. När vi än i dag sliter med entreprenörsskatt och 3:12-regler kan det vara värt att påminna om att företagare som Ingvar Kamprad fick betala personlig förmögenhetsskatt på sitt ägande av sina företag. Skattekravet var så groteskt att IKEA riskerade att utplånas. Dåvarande finansminister Gunnar Sträng lär ha erbjudit Kamprad ett lån för att betala av skatten, men han gjorde som familjen Rausing på Tetra Pak och många med dem och flyttade utomlands. Sedan dess är IKEA noggrant inlåst i holländska stiftelser för att framtida fogdar inte ska kunna förstöra affärerna.

Tillsammans med andra folkhemsikoner som Björn Borg, Ingemar Stenmark och Ingmar Bergman var Ingvar Kamprad en del av en skatterevolt som till slut och med Astrid Lindgrens hjälp mildrade några av de värsta avarterna. Det tog tid och mycket återstår men i dag har vi ett långt mycket mer gynnsamt skatteklimat för företagare och företag. 

Ett så stort företag som IKEA är själv med och utformar sin samtid, men det är ändå intressant hur Ingvar Kamprad hela tiden låg lite före. Fenomen som globalisering, låglöneproduktion, kundnytta, personligt ledarskap och hållbarhet har hela tiden varit integrerat i IKEA:s affärsmodell. Det är lika tidstypiskt som unikt att IKEA i dag är självförsörjande på el från sina solcellsanläggningar.

Kanske är det Kamprads tes om enkelhet som mest kommit att prägla IKEA. Med rena linjer, ett slags lätthet i designen och smarta lösningar för snart alla delar av ett hem hittade Ingvar Kamprad vägen till folkens hjärtan. Det finns ju så mycket annat att göra i livet och därför ska det vara lätt att handla, lätt att montera och lätt att använda. Men först gäller det att ingen ska vara hungrig och därför ska varmkorven kosta fem kronor.

Enkelheten har också varit Kamprads personliga signum. Han klädde ogärna upp sig, hade en avskalad och enkel livsstil, skyltade aldrig med sin rikedom, flyttade egentligen aldrig från gården i Agunnaryd, talade öppet om sin lidelse för brännvin och bemödade sig alltid om personlig kontakt med sina anställda. Han ville vara och var som folk är mest, vilket såklart är en omöjlighet som ägare och ledare för ett av världens största företag, men han strävade alltid dit, hem.

I likhet med IKEA har Sverige varit en supervinnare på globaliseringen. Varuflöden och kapitalflöden från hela världen hittar hit och gör svenskarna rikare och mer köpstarka. Öppenheten i kombination med en egen tydlig karaktär gör oss attraktiva i omvärldens ögon. Folkhemmets lite slutna politiska kultur byggde på en vidöppen ekonomi, ständigt redo för nästa globala våg av konsumtionsmönster, produktionstekniker, handelsströmmar, nya marknader och nya bokhyllor, soffor och köksprylar.

På så sätt flyter IKEA, Kamprad och bilden av Sverige samman. Och ungefär samtidigt med att Ingvar Kamprad började toppa ICA-kurirens listor över de mest beundrade personerna fann Sverige ett slags frid i en identitet som kapitalistisk marknadsekonomi. Välfärdsstaten har kommit för att stanna, men samhällets självförverkligande, framtidsplaner och drömmar tänks och görs i företag. Och det mesta är ännu ogjort.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies