1515
Annons

Massa skattepengar finns – använd dem

Försvarsminister Peter Hultqvist kallade till presskonferens i veckan med budskapet att det behövs en beredskapsskatt. Den ska finansiera upprustningen av försvaret.

SÄG BARA NEJ. Peter Hultqvist på regeringens "sommarfika" i veckan. En försvarsminister vars trovärdighet är begränsad efter de utfall han gjorde mot Natoförespråkare innan han själv bytte linje. Nu vill han ha en ny skatt.
SÄG BARA NEJ. Peter Hultqvist på regeringens "sommarfika" i veckan. En försvarsminister vars trovärdighet är begränsad efter de utfall han gjorde mot Natoförespråkare innan han själv bytte linje. Nu vill han ha en ny skatt.Foto:Maja Suslin

Det är inte första gången detta framförs. Finansminister Mikael Damberg har gjort det tidigare, och förslaget lär komma med i Socialdemokraternas valmanifest. Ingredienserna i den nya skatten kanske kommer att presenteras där. Eller också blir även valmanifestet odetaljerat på denna punkt.

Det är helt i sin ordning - skatten är inte avsedd att stärka försvaret, den behöver inte heller vara särskilt genomtänkt, eftersom meningen endast är att den ska stå till tjänst som polariserande valfråga för Socialdemokraterna.

Det här är vad Peter Hultqvist säger om skatten:

Den ska dra in ”många, många miljarder” och de ”mest välbeställda” ska vara med och bidra, den ska ha en fördelningspolitisk profil.

Så hur ska det gå till?

Till att börja med finns det inga öronmärkta skatter i Sverige, annat än i den slängiga debatten. Alla skatter går in i den offentliga budgeten, och utgifterna bestäms separat.

Just när det gäller försvaret har Socialdemokraterna tidigare lurat den borgerliga sidan att gå med på en sorts öronmärkning av en ny skatt. Det var en ny bankskatt som för tre år sedan skulle finansiera det som fattades för att nå upp till Försvarsberedningens totalsumma.

Det här var bara en av de varianter av bankskatt som Socialdemokraterna förde fram. Just den blev inte av, och inte heller de tidigare förslagen. De negativa effekterna uppstod däremot – straffskatter skadar redan i förväg, så att säga. De får företag att fatta beslut utifrån helt andra grunder än affärsmässiga. Bankskattsförslagen bidrog till att Nordea flyttade sitt säte till Finland. Och till slut, i vintras beslutade riksdagen om en bankskatt. Socialdemokraterna fintade bort oppositionen. Försvaret är inte längre inblandat i motiveringen till den skatten.

Röran med bankskatten visar att man ska vara ytterligt skeptisk till specialmotiverade skatter. Eftersom bankskatten först skulle införas för försvarets skull men i stället blev en ny permanent skatt kan detta givetvis ske med en ny ”beredskapsskatt” också.

Om man ska sätta en ny skatt i relation till upprustningens belopp så handlar det om flera tiotals miljarder kronor årligen. Vilken skatt skulle kunna matcha det? En höjning av inkomstskatten för alla?

Peter Hultqvist säger att det är de rika som ska betala. Då blir det ännu märkligare hur så stora belopp ska kunna samlas in. Den avskaffade värnskatten drog bara in några enstaka miljarder kronor. Dessutom påverkade den arbetsutbudet så negativt att den inte drog in några miljarder alls, netto.

Om man verkligen behöver få in stora belopp måste man välja en skatt som inte får negativa dynamiska effekter. Som inte leder till att skattebasen minskar, som när man höjer skatten på arbete med konsekvensen att människor arbetar mindre.

Alltså en bred skatt, som ger stora inkomster utan att människor kan undvika den. Vad sägs om momsen? Kanske en fastighetsskatt?

Men Socialdemokraterna och Peter Hultqvist är inte intresserade att diskutera några detaljer. De är intresserade av en polariserad debatt som följer vänster-höger-skalan. Högre skatt för de rika är en formel i politiken som Socialdemokraterna behärskar. De vet precis hur man ska debattera om dessa saker. Att koppla ihop debattgreppet ”högre skatter” och ett angeläget behov, ”upprustning”, är perfekt för Socialdemokraterna när det nalkas ett ”mobiliseringsval”. Alltså ett riksdagsval där man behöver få de egna traditionella sympatisörerna att också rösta på S.

Försvaret är statens absoluta kärnuppgift. Det är absurt att den ska finansieras av en separat skatt. För om alla angelägna och kostsamma samhällsbehov ska betalas separat måste det ju införas en polisskatt och en sjukvårdsskatt. Och varför inte en separat skatt för att finansiera Skatteverket?

Peter Hultqvists utspel gör det inte ett dugg mer angeläget att välja S för den som värnar Sveriges försvar. Sverige är redan ett högskatteland och angelägna utgifter kan inte leda till ännu högre skatter. Det finns massor av skattepengar som flödar in - använd dem!

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från HuaweiAnnons

Så ska samverkan och innovation lösa klimatutmaningen

Drygt 98 procent av den el som produceras i Sverige är fossilfri. Men i takt med klimatomställningen ökar också vårt energibehov kraftigt. Det innebär en stor utmaning – men också en möjlighet att tänka nytt och innovativt.

Teknik kan förändra världen och driva den gröna omställningen framåt. Men då behövs fler samarbeten och möjligheter att diskutera och utväxla erfarenheter. Därför arrangerade Huawei ”Green Summit 2022” i Stockholm i början av juni. Målet var att i en svensk kontext skapa långsiktiga möjligheter till nya innovativa lösningar på miljöproblemen.

Under en förmiddag diskuterade representanter från politik, myndigheter, näringsliv och akademi klimatutmaningarna ur olika perspektiv. Tekniska lösningar och innovationer från flera branscher lyftes fram och representanter från solenergibranschen berättade om hur utvecklingen där går i rasande takt med hjälp av ny smart teknik. 

Debatter och diskussioner

Publiken fick också höra om gröna startups vars syfte är att genom innovation bidra till minskade utsläpp. Ett exempel är Plaant, som har utvecklat ett smart växthus för inomhusbruk – utan jord. Därtill fanns myndighetssverige representerat genom Energimyndigheten som berättade om det växande elbehovet och vad som behövs för att Sverige ska klara den nya elektrifieringsvågens behov. 

Under ett panelsamtal enades representanter från Energimyndigheten, Huawei och Plaant att Sverige generellt sett har ett bra utgångsläge för att nå våra gemensamma hållbarhetsmål. Vi behöver dock rikta blicken mot framtiden. Att Sverige i dag ligger i framkant ska inte tas för givet. Det paneldeltagarna önskade från regeringen var att digitalisering ska bli en topprioritet eftersom en ökad digitalisering kan bidra till att bemöta många av de utmaningar vi står inför. Därtill önskades tydligare mål och ett skiftat fokus, bort från samhällets intressekonflikter till ett ökat samarbete vad gäller behovet av olika typer av energislag.

Sätter bollen i rullning 

Målet med dagen var att skapa förståelse för hur teknik och innovationer kan bidra till att lösa många av de utmaningar som finns för att Sverige ska nå de högt uppsatta klimatmål som regeringen beslutat om. 

Under Green Summit diskuterade talarna också hur vi tillsammans kan driva på hållbar innovation från den snabbt växande solenergisektorns perspektiv. Talare från Soltech Energy Solutions, branschorganisationen Svensk Solenergi, CheckWatt och hållbarhetskonsultbyrån Ethos berömde Sveriges goda klimat för entreprenörer. 

Dock framfördes synpunkter på politikens beslutsförmåga när det kommer till prioriteringar av miljöfrågor och det är ett hinder för nya innovativa företag. Ett exempel som lyftes var trubbiga miljöprövningar som istället för att se till energibehovet på systemnivå begränsar de aktörer som har gröna och innovativa lösningar för att bidra till att skapa en grön och hållbar energiproduktion.

 

Världsledande inom teknik för solenergi 

Det var första gången Huawei arrangerade Green Summit i Sverige och tanken är att plattformen ska växa till att bli en allt större arena för samarbeten. Planen är att arrangera motsvarande konferenser i Norge och Finland senare i år. 

– Den här typen av arena saknas i dag, så det var väldigt värdefullt. Här träffades myndigheter, politiker, näringsliv, innovatörer och entreprenörer – vi delade åsikter och erfarenheter och diskuterade de hinder som finns på ett öppet sätt. Jag fick flera nya insikter och är mycket nöjd, säger Christoffer Caesar, CEO på Soltech Energy Solutions. 

De flesta kanske förknippar Huawei med mobiltelefoner och nätverksutrusning, men företaget är också ett av världens ledande inom teknik för solenergi. Huawei driver redan i dag flera olika innovationsprojekt tillsammans med Soltech Energy Solutions. Bland annat har Soltech tagit hjälp av Huaweis lösning för batterilagring av energi på sin laddstation för Scanias ellastbilar. Laddplatsen ska minska de långa laddningstider som hittills bromsat en ökad användning av elektrifierade fordon.  

Öppnar för fler samarbeten

Under eventet presenterades dessutom Soltech Energy Solutions som Huaweis strategiska partner inom affärsområdet Digital Power. De två företagen har nyligen påbörjat ett ytterligare samarbete för att fortsätta driva utvecklingen inom solenergi och smarta energilösningar.

– Vi är imponerade över Huaweis höga innovationsnivå och kvalitén i deras produkter och lösningar. Med detta samarbete kan vi dra nytta av varandras styrkor och skapa ett ännu bättre erbjudande i den svenska solenergibranschen, säger Christoffer Caesar. 

Ytterligare några av Huaweis samarbeten i Norden är bland annat ett med det innovativa solcellsföretaget GruppSol, som bygger VillaZero – Sveriges första koldioxidneutrala villa. 

Med samarbetspartners har Huawei också utvecklat en innovativ AI-lösning för att i norska älvar sortera ut och stoppa invasionen av puckellax som utgör ett stort hot mot den lokala faunan. Förhoppningen är att Green Summit ska bidra till fler samarbeten.  

– Under dagen samlade vi många olika kompetenser och aktörer. Vi hoppas att det kan öppna upp för fler samverkans- och innovationsprojekt. Den kraften är avgörande för att skapa ett hållbart samhälle, säger Kenneth Fredriksen.

Mer från Huawei

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Huawei och ej en artikel av Dagens industri

Risktagandet gynnar oss alla

Få sektorer illustrerar så tydligt de binära effekterna av risktagande som bioteknik.

VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.
VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.Foto:Isabell Höjman

Om forskningen på ett potentiellt läkemedel går bra, om det tar sig igenom fas 1, 2 och 3 och till sist godkänns av myndigheter i USA och Europa, kan ägarna bli rikligt belönade. Om något går fel under den tidsödande och kostsamma processen – vilket är det mest troliga – kan stora värden försvinna på ett ögonblick.

Ta Oncopeptides, som Di skrev om i lördagens tidning. Bolagets läkemedel för blodcancer, Pepaxto, fick initialt ett positivt besked av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men i ett senare skede påtalades risker med behandlingen. Oncopeptides beslutade sig för att dra sig tillbaka från USA. Börsvärdet raderades i det närmaste ut, vilket drabbade både småsparare och storägare. 

Men så i somras ändrades allt igen när den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderade ett godkännande av preparatet. Och i mitten av juli genomförde Oncopeptides en nyemission – nya och befintliga ägare sköt till drygt 400 miljoner kronor. De lät sig inte avskräckas av turbulensen utan bedömde att Oncopeptides kan bli framgångsrikt – och kom fram till att investeringen var värd risken. Hittills i år har bolagets aktie stigit med cirka 400 procent. 

Men Oncopeptides är inte ensamt om att ha ett bra börsår – hela biotekniksektorn har gått bra efter en längre period av svagare kursutveckling. Ett annat bolag vars ägare i år åtminstone delvis har kompenserats för sitt risktagande är Hansa Biopharma. Bolagets främsta läkemedelskandidat, Imlifidase, är ett enzym som möjliggör njurtransplantation hos patienter som annars inte skulle kunna ta emot ett främmande organ. Bakom Hansas framgång ligger åratal av forskning, hängivenhet och riskvilliga investerare.

Hur det än går för Oncopeptides och Hansa är båda bolagen exempel på en central komponent i alla affärer: varför avkastning och vinst behövs för att motivera investerare att ta risker. I alla tider har affärsmän brottats med risken och hur den ska hanteras. Det har bland annat gett upphov till bolagsbildningar och försäkringar. Den medeltida brandstoden, nämnd i Magnus Ladulås landslag från 1350, var exempelvis en föregångare till brandförsäkringen. Aktiebolagen, som på ett oöverträffat sätt kanaliserade kapital och spred risker, var centrala för Sveriges industrialisering från mitten av 1850-talet. 

I dag finns det sinnrika matematiska och statistiska modeller för att kvantifiera risken och sätta ett värde på den. Men hur man än räknar, vilka försäkringar som än har tagits, handlar affärsverksamhet till sist om ett beslut: Är investeringen (och den möjliga avkastningen) värd risken? Den frågan har investerare funderat på i alla tider.

Utan risktagare sker inga framsteg. Ingen ny teknik utvecklas, inga medicinska landvinningar sker. Den värdeskapande handeln stagnerar. Risktagandet är en mekanism som bör värnas. Vänsterns återkommande utspel om högre kapitalskatter för till exempel sparare med investeringssparkonton och delägare i fåmansbolag är ett hot mot den kreativa kraft som förutsätter risktagande. Om en eventuell förtjänst måste skattas bort, varför ska man då ta risken att investera?  

Det finns i dag 148 företag med huvudkontor i Sverige som forskar på nya läkemedel, enligt branschorganisationen Sweden Bio. 420 projekt är igång just nu, varav fler än 100 inom cancerområdet. För att de ska lyckas behövs riskvilliga investerare. Personer och företag som är beredda att se nio av tio projekt misslyckas, med vetskapen att om det tionde når framgång blir de rikligt belönade. Sverige behöver fler sådana risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera nya bioteknikföretag som förhoppningsvis kan hitta botemedel för njursjuka och cancerpatienter.

Risktagandet är en viktig kraft som för samhället framåt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera