Annons

Marknadskoncentration är inte marknadsekonomi

USA:s ekonomi brukade vara världens mest dynamiska, men har förlorat stunsen. Den är visserligen fortfarande störst, mest innovativ, har expanderat 110 månader i sträck och rekordlåg arbetslöshet. Med det sagt, beakta statistiken bortom den mest uppenbara. 

Foto:Carolyn Kaster

Företagen har blivit färre och större. Sammanslagningarna har ökat med 300 procent på tre decennier och antalet börsbolag har halverats på 20 år. Hundra bolag svarar numera för hälften av omsättningen i den privata sektorn. De tjänar enorma summor. Genomsnittliga vinstmarginaler har fördubblats sedan 1980-talet, är de högsta i förhållande till BNP sedan 1929 och överstiger för närvarande det historiska genomsnittet (räknat över 50 år) med 76 procent.

Sådana vinster kan ses som ett kvitto på en stark och frisk verksamhet. Men de kan också ses som ett symtom, särskilt om de består över tid. Sjukdomen stavas marknadskoncentration. USA lider av den. Startupbolagen må dominera mediebevakningen, men antalet nystartade företag är i själva verket lägre än någon gång sedan 1970-talet. De som vågar och lyckas köps i regel upp innan de utgör ett hot.

Flera av den amerikanska ekonomins sektorer domineras följaktligen av sex jättar eller färre. I den gamla ekonomin kontrollerar tre bolag 80 procent av telekommarknaden, två bolag 90 procent av ölmarknaden och fyra bolag merparten av flygbranschen. I den nya ekonomin regerar techjättarna. Marknadsvärderingarna tyder på att de förväntas bli betydligt större än de redan är.

Det går på tvärs med det amerikanska idealet och på senare tid har frågan blivit föremål för het debatt. Böcker på temat dominerar finanstidningarnas årsbästalistor. ”Monopolkriget bara börjat”, varnar Bloomberg (10/12). I kongressen driver både demokrater och republikaner på för att anpassa konkurrenslagstiftningen och sänka inträdesbarriärer. Economist, som tycker sig se samma trend i Europa, efterlyser en ”kapitalistisk revolution” som blåser nytt liv i konkurrensen och pressar vinstmarginalerna. 

Man kan invända att storföretagen gör mycket gott. De är enastående produktiva. Deras varor och tjänster efterfrågas av allt och alla. Att handla på Amazon är enkelt och billigt och Facebook är så populärt att bolagsnamnet i flera länder blivit synonymt med internet. Så länge konsumenterna är nöjda och priserna låga kan man med fog hävda att myndigheterna bör hålla sig undan. Otillbörlig marknadsdominans är svår att få korn på och kan lätt förväxlas med legitim.

Samtidigt ser den nya ekonomin inte ut som den gamla. Nätverkseffekter gör redan stora företag ännu större. Mycket av det vi konsumerar i dag kostar inga pengar. Datan vi betalar med i stället kan användas för att hålla pli på uppstickare. Apptillverkare tvingas betala Apple och Google stora summor för att över huvud taget nå ut till konsumenter.

Det är inte bara principiellt tveksamt, utan i längden även destruktivt. Marknadskonsolidering, oavsett vilka andra fördelar den medför, hämmar konkurrens. Det försämrar i sin tur förutsättningarna för kreativ förstörelse, den ekonomiska tillväxtens motor.

När den här debatten når Sverige, såsom amerikanska med viss fördröjning brukar, gör man klokt att hålla det i minnet. I denna konflikt står inte, som så ofta annars, stat mot marknad. Den handlar snarare om vad som utmärker fria och friska marknader och vad som krävs för att säkerställa att de upprätthålls.

Svaret borde vara enkelt: uppstår osäkerhet, sätt konkurrensen först. Det är inte bara en rättvisefråga – den ekonomiska liberalismen har historiskt satt en ära i att bekämpa insiders och särintressen, inte gynna dem – utan också en praktisk. Marknadsekonomi utan konkurrens är inte marknadsekonomi. Det är Postnord.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?