1515

Marknadsekonomin är det finaste vi har

LEDARE. På sina håll framförs det synpunkter på att vårt samhälle har blivit för ekonomistiskt. För centrerat kring tillväxt, vinst och kapitalackumulation. Framför allt är det välbärgade och högutbildade västerländska vänsterdebattörer som säger att det får vara nog med utveckling nu. Detta fokus kostar nämligen för mycket i negativa externaliteter, enligt dem. Det är dags att lägga om till mer hållbarhet, både ur social och klimathänsyn. Vår gamla samhällsmodell, menar de, bygger på ett kolonialistiskt arv där västvärlden exploaterar den övriga världens naturresurser och arbetskraft för egen vinning.

MARKNADSMOTSTÅND. Ett lagförslag från EU-kommissionen, i dess nuvarande form, utgör ett betydande hot för grunden för ett fritt näringsliv och för marknadsekonomi. Det vore att sätta käppar i hjulet för utveckling.
MARKNADSMOTSTÅND. Ett lagförslag från EU-kommissionen, i dess nuvarande form, utgör ett betydande hot för grunden för ett fritt näringsliv och för marknadsekonomi. Det vore att sätta käppar i hjulet för utveckling.Foto:YVES LOGGHE

Du behöver inte ytterligare en teknisk produkt från Apple eller byta ut din bil (förutsatt att den inte går på bensin); dina nya kläder kan du köpa begagnade och du ska inte unna dig en solsemester där du vill för att koppla av, du kan ju åka på tågluff i Centraleuropa. Men eftersom detta tänk inte går hem i stugorna är aktivisterna i stället inställda på att tvinga människor att ge upp sin livsstil genom lagstiftning.

Senast i raden av dessa försök till ingrepp är beskrivet i rapporten ”Det hotade vinstsyftet” från Fria Moderata Studentförbundet, FMSF. Där presenteras hur EU-kommissionen ämnar att presentera ett lagstiftningsinitiativ som hotar att upphäva det aktiebolagsrättsliga vinstintresset. För att ersättas med lagstiftade krav på företag att i stället beakta olika hållbarhetsintressen – bland annat klimatmässig och social hållbarhet. Undertonen är tydlig. Nu har vi haft tillräckligt med ekonomisk vinst.

I korthet innebär det aktiebolagsrättsliga vinstintresset att ett aktiebolags verksamhet – om inget annat anges i bolagsordningen – syftar till att generera vinst till dess ägare. Detta är vad som säkerställer att entreprenörer orkar starta och driva ett företag och att investerare – institutionella, privata aktieägare och riskkapital – samt långivare vågar bistå med nödvändiga medel. För att företagande ska vara värt slitet och och investerande värt risken krävs det att det är möjligt att göra vinst på verksamheten. Både till att återinvestera i verksamheten och att göra utdelning på det kapital som vuxit, för att kunna skörda frukterna av arbetet.

Kritiken emot förslaget har varit massiv – inte minst ifrån det nordiska näringslivet och från akademiker – och det är inte troligt att det oförändrat skulle gå igenom EU:s lagstiftningsprocess. Men det är ändå djupt oroväckande att denna inskränkning i själva grunden för företagande kan luftas av EU-kommissionen. Att det dessutom sker när kommissionen leds av mittenhögerpolitikerna Ursula von der Leyen och hennes kollega Valdis Dombrovskis, med ansvar för de ekonomiska frågorna, är ännu värre.

Företagande, och därmed vinst, är en grundpelare i marknadsekonomi. Det klart mest överlägsna ekonomiska systemet. Marknadsekonomin har stabilt levererat teknologisk utveckling, innovationer, ekonomisk tillväxt och välståndsökningar sedan 1776. Givetvis längre än så, men det året skrev den skotske nationalekonomen och filosofen Adam Smith boken ”The Wealth of Nations”, vilken lade grunden för den moderna nationalekonomin och för marknadsekonomi.

Det råder inget tvivel om att det är den kapitalistiska ekonomin, med fria aktörer på fria marknader, som har gjort att västvärlden kommit så långt i utvecklingen och nått en så hög levnadsstandard. Inte heller kring att det också är vad som gör att människor runt om i hela världen varje dag lyfts ur fattigdom, lever längre, får bättre livssituationer och en större möjlighet att forma sina egna liv såsom de önskar.

Utöver de rent materiella framstegen och statistiska framgångarna är det är även det mest moraliskt rättvisa systemet. Menat på så vis att en persons insats i ett projekt belönas fullt ut i enlighet med dennes ingångsvärde, arbete och risktagande. Och att varje enskild individ har möjlighet att ta ägarskap över sitt egna liv och forma det som hon önskar. Sociala resor – där människor inte accepterar att de är predestinerade att bli sin bakgrund utan väljer att skapa sin framtid – möjliggörs av ett fritt kapitalistiskt system.

Det är inte så att alla regleringar av marknadsekonomin är av ondo, men den mår och levererar bäst av att i största utsträckning lämnas i fred. Det kostar inget att mässa om avskaffandet av kapitalismen i akademiska sammanhang, men det är få som väljer att flytta till och leva i de samhällena.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?