1515
Annons

Marknadsekonomier klarar en Ukrainakris

Börser världen över föll tungt på måndagen när placerare sålde av aktier och andra riskfyllda tillgångar. Stockholmsbörsens OMXSPI-index hade vid stängning gått ned med 4,5 procent. I New York öppnade handeln nedåt – och det efter en vecka som var den sämsta sedan covid-kraschen i mars 2020.

SPÄNT LÄGE. Hotet om en rysk invasion av Ukraina har fått svenska storbolag att lägga ännu en osäkerhetsfaktor till en redan diger lista av risker: geopolitik. Bilden visar Ukrainas gränsbevakning.
SPÄNT LÄGE. Hotet om en rysk invasion av Ukraina har fått svenska storbolag att lägga ännu en osäkerhetsfaktor till en redan diger lista av risker: geopolitik. Bilden visar Ukrainas gränsbevakning.

Marknadens oro beror bland annat på förväntningar om räntehöjningar i USA, men också på risken för en rysk invasion av Ukraina.

Johan Forssell, Investors vd, sammanfattade det osäkra läget väl i samband med bokslutet i förra veckan.

”När vi går in i 2022 råder det ingen brist på utmaningar och osäkerhet. Inflationen har stigit snabbt och den amerikanska centralbanken Federal Reserve har tydligt indikerat behovet av höjda räntor. Störningarna i många leverantörskedjor består, de geopolitiska spänningarna stiger och pandemin är inte över.”

Räkna med att fler vd:ar låter som Investors när boksluten nu på allvar börja rulla in.

Men hur orolig ska man vara för den geopolitiska risken? Och hur påverkar den ekonomier och marknader? Svaren är både deprimerande och, för den som lyfter blicken, hoppingivande.

Den geopolitiska risken i världen har ökat, inte bara på kort sikt utan även när tidslinjen dras ut. Baserat på hur ofta ord som ”krig”, ”terrorhot” och ”väpnad konflikt” används av ledande medier, har ekonomer vid den amerikanska centralbanken Federal Reserve konstruerat Geopolitical Risk Index. Det visar att den geopolitiska risken gradvis ökat sedan 1985. Den har stigit i trappsteg, där det senaste klivet uppåt triggades av Trumps tid som president.

Kapitalförvaltaren Schroders pekar ut två underliggande skäl till att den geopolitiska risken har ökat de senaste åren: Kina och populism. I takt med att Kinas ekonomiska inflytande har vuxit har relationerna med omvärlden börjat gnissla. Den ekonomiska stormakten aspirerar på att inlemma Taiwan, en av världens största tillverkare av de halvledare som företag i många länder är så beroende av. Populister, inte minst i USA, har utnyttjat missnöjet med de ökade ekonomiska klyftorna, skyllt dem på globaliseringen och krävt protektionism. Till denna lista kan läggas den ryska aggressionen mot Ukraina. Den som har följt rapporteringen de senaste veckorna vet att man ska vara orolig. Det säkerhetspolitiska läget beskrivs av många bedömare som det allvarligaste i Europa på 40 år.

En omedelbar följd av en väpnad konflikt väntas bli ännu högre energipriser, något som Europa verkligen inte behöver. Eftersom Ryssland kontrollerar en stor del av den gas som Tyskland och andra länder är beroende av, kan gasen blir rejält mycket dyrare än vad den är i dag. En konflikt lär heller inte minska problemet med gasledningen Nord Stream 2, som är färdig men som till följd av en utdragen certifieringsprocess i Tyskland ännu inte har tagits i bruk.

Ökad geopolitisk osäkerhet påverkar ekonomier och finansmarknader negativt genom att konsumenter håller hårdare i slantarna samtidigt som företag skrinlägger sina planer på expansion och nyanställningar. Den ekonomiska aktiviteten sjunker och volatiliteten på börserna ökar – vilket varit tydligt de senaste veckorna.

Forskningen visar att det är det uppfattade hotet snarare än de faktiska händelserna som påverkar ekonomier och börser. Schroders analys pekar på ett ofta upprepat mönster: efter en initial – i vissa fall kraftfull – negativ reaktion vänder börsen ganska snart uppåt igen när marknadens aktörer bearbetat det inträffade.

Eftersom vi inte vet vad som händer i morgon kan ovissheten alltid sägas vara den största hittills; det omöjliga i att förutspå framtida händelser har människan tampats med i alla tider. Om den hotfulla situationen i Ukraina får en fredlig lösning skulle osäkerheten naturligtvis minska. Men även om det värsta inträffar finns det anledning att hämta tröst i att demokratiska marknadsekonomier gång på gång har visat sin oöverträffade förmåga att hantera geopolitiska kriser. Det skedde i samband med Kuwaitkriget 1990–1991, terrorattackerna i USA den 11 september 2001 och Irakkriget 2003.

Efter ovisshet och kursfall finner länder och marknader en väg framåt.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?