ANNONS:
Till Di.se

Markera mot saudierna men behåll relationerna

  • HÅRDA ORD? USA:s utrikesminister Mike Pompeo träffade under tisdagen Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman för att diskutera försvinnandet av journalisten Jamal Khashoggi. Foto: Leah Mills

LEDARE. Under tisdagen landade USA:s utrikesminister Mike Pompeo i Saudiarabien. Han diskuterade försvinnandet av den saudiska journalisten Jamal Khashoggi med kung Salman och hans son kronprins Mohammed bin Salman, landets egentliga härskare.

Enligt CNN förväntas saudierna erkänna att Jamal Khashoggi, som tillhör en av landets mest mäktiga och rika familjer, torterades och mördades på det saudiska konsulatet i Istanbul. Det ska handla om ett förhör som har gått snett och mordet saknade godkännande av myndigheterna (vilket i sig låter osannolikt).

Om det som har kommit fram stämmer är det väldigt obehagligt och tyvärr bara ett av exemplen på den saudiska regimens förtryck av oliktänkande, som skapar svårigheter för västvärldens relationer med landet.

Världs- och företagsledare gjorde rätt som drog sig ur det planerade stora investerarmötet som skulle hållas i Riyadh senare i månaden. Det är viktigt att omvärlden fördömer.

Mötet var tänkt att än en gång slå fast – och fira – Mohammed bin Salmans stora vision för Saudiarabien. Senast 2030 ska landet diversifiera ekonomin bort från oljeberoendet. Kvinnors rättigheter ska öka och de ska få delta mer i arbetslivet. Dessutom ska infrastruktur och turism prioriteras samt hälso- och sjukvårdssystemen reformeras.

Det är främst inom de sistnämnda sektorerna som svenska företag kan bidra med kompetens. Många finns redan där, Sveriges välfärdsföretag är världsledande, och det var ingen tillfällighet att den rödgröna regeringen pekade ut Saudiarabien som ett av de viktigaste länderna i exportstrategin 2015.

Trots den ambitiösa visionen är det dock lätt för utomstående att tycka att utvecklingen går för långsamt. Samtidigt måste man ha respekt för vilka intressen som Mohammed bin Salman utmanar. De mäktiga religiösa ledarna – med familjen Al ash-Sheikh i spetsen – förespråkar en extremt konservativ tolkning av islam, wahhabismen. Att de misstycker nu när både pojkar och flickor har idrott på skolschemat säger sig självt. Även stora delar av kungahuset är missnöjda med hur de har behandlats sedan kung Salman tog över 2015.

Dock framstår det som att folket uppskattar honom. På så vis är folket – med en perverterad ironi i en av världens hårdaste diktaturer – garanten för att liberaliseringsprocessen fortsätter. För så länge Saudiarabiens unga befolkning är lojal mot Mohammed bin Salman innebär det ett visst skydd mot kuppförsök, men det är nog ingen vågad gissning att någon av hans politiska motståndare kommer att försöka ta makten inom de kommande åren. Mest sannolikt när den sjuklige kung Salmans dör.

Om så sker står mycket på spel. För en konflikt i Saudiarabien blir per automatik en konflikt för hela den muslimska världen. Med både Mecka och Medina är allt som händer där en angelägenhet för långt fler än de saudiska medborgarna. Det är svårt att tro att muslimska maktländer som Turkiet, Egypten och Iran kommer att acceptera osäkerhet om vem som ansvarar för de heliga platserna, som miljontals muslimer vallfärdar till årligen.

Hur hopplöst det än kan tyckas är nog Mohammed bin Salman det bästa hoppet som västvärlden har när det gäller att stödja den saudiska strävan mot liberalisering, ett öppnare samhälle och ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.

Och utländska företag behövs för att säkerställa att den visionen ska bli verklighet. Saudiarabien kan inte själv stå för alla investeringar som krävs. Utländska företag kan även gå före när det gäller att anställa kvinnor – redan i dag är 60 procent av studenterna på landets universitet kvinnor.

Den process som Mohammed bin Salman har startat – återöppnat biografer, tillåtit kvinnor att köra bil och så vidare – är så viktig att den måste få fortsätta. Men då måste också han själv inse det och inte äventyra den.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies