1515

Macron har oväntat svaga liberala reflexer

Att hävda att ”Europa aldrig har varit i lika stor fara” kan möjligen tillskrivas den franska presidentens relativa ungdom, men tonläget är tidstypiskt för den hysteri som ser ut att prägla valkampanjerna fram till EU-valet i maj.

 

Emmanuel Macron, som på tisdagen publicerade sitt valmanifest i ett trettiotal europeiska tidningar, är en rädd politisk ledare. Han är rädd för sina politiska konkurrenter, han är rädd för ”stormakterna”, för de digitala jättarna, den finansiella kapitalismen, för hat på internet, för ryssarna, för Brexit och för status quo i Europa-samarbetet.

Han anser att han delar dessa rädslor med de europeiska folken och för att minska rädslan föreslår han ett batteri av överstatliga satsningar, europeiska förbud, regleringar och övervakning.

En ny ”europeisk byrå” ska skydda staternas valprocesser mot manipulationer, förbjuda politiska partier att ta emot bidrag från utlandet och förbjuda hat på internet. En ”europeisk asylbyrå” ska utforma en och samma asylpolitik som ska gälla överallt och länder som inte vill ta emot flyktingar ska kastas ut från Schengen. En ”europeisk klimatbank” ska finansiera den ekologiska omställningen. Det europeiska innovationsrådet ska gå i spetsen för ”teknologiska omvälvningar”. Och alltsammans ska beslutas i höst på en ”Konferens för Europa”.

Macron har inte bara problem med sin historiesyn utan också med sina liberala reflexer.

Har den franska presidenten hört talas om USA:s stöd till Frankrike för att hålla ute kommunisterna, till tyska CDU för att konsolidera demokratin i Västtyskland, till italienska Kristdemokrater för att om möjligt göra detsamma i Italien eller till den västeuropeiska studentrörelsen under kalla kriget? Eller de svenska partibidragen till likasinnade partier i andra länder? Eller för den del George Soros viktiga stöd till demokratiska krafter? Ett fritt partiväsende ska självklart kunna ta stöd i ett internationellt samarbete.

Har den franska presidenten förstått innebörden av EU-utvidgningen i början av 2000-talet? Att väva in Centraleuropa i det europeiska samarbetet var det enskilt viktigaste europeiska bidraget till att säkra freden efter det kalla krigets slut. Alternativet till polskt eller ungerskt EU-medlemskap är utvidgat ryskt inflytande. Att vilja kasta ut länder i öst med hänvisning till migrationspolitiken är inte bara demokratiskt tveksamt utan också geopolitisk dårskap. Att en stat vill ha kontroll på vilka som bosätter sig i landet är ganska naturligt och inte ett hot mot den europeiska civilisationen. Att ständigt hota Polen och Ungern med uteslutning är däremot att äventyra Europa.

Har den franska presidenten egentligen lyssnat på vad britterna sa under sin olycksaliga folkomröstning om EU-medlemskapet? Att underkänna ett demokratiskt val och en demokratisk process med att britterna lockades av lögner och utländska påverkanskampanjer är att leva i förnekelse. De viktiga argumenten i folkomröstningen var motstånd mot den historiskt stora invandringen från östländerna (vilket bland andra Frankrike motsatte sig men Storbritannien tillät), dels EU:s strävan efter en ”ständigt fördjupad union”, vilket många ansåg skulle undergräva brittisk demokrati.

Britterna är inte ensamma om dessa stämningar. De är starka i stabila demokratier som Frankrike, i hela Skandinavien och alltmer i Tyskland. Att i ett sådant läge kasta ut länder som inte lyder den ”europeiska asylbyrån” och ropa efter ännu fler tvingande europeiska mekanismer är helt fel slutsats.

Den tidigare tyska utrikesministern Joschka Fischer, som var en sant receptiv europeisk politiker, förstod redan vid millennieskiftet hur vägen fram efter euron såg ut. Han talade om behovet av ”Finalität”, en slutpunkt då grundfundamentet i det europeiska samarbetet blev färdigt och låg fast. I praktiken har vi nått dit. Unionen fungerar med Lissabonfördraget. Status quo är inget hot, tvärtom en garant för att få folk med sig, kanske till och med det brittiska.


Innehåll från FujitsuAnnons

Så ser den framtida intelligenta arbetsplatsen ut

Det pågår ett skifte i hur vi ser på kontorsarbetsplatser och de flesta är överens om är att utvecklingen påskyndats dramatiskt av pandemin. En arbetsgivare behöver säkerställa att en arbetsmiljö uppmuntrar frihet, flexibilitet och mobilitet. Det japanska företaget Fujitsu är idag en ledande expert inom IT för arbetsplatser för både privat och offentlig sektor.

– Vi har en gigantisk kundbas och har därför lärt oss varje kundkategoris behov. Med vår bredd i portföljen ser vi till att allt bara fungerar. Få aktörer har kommit så nära slutanvändaren i kombination med att ha kvar den globala styrkan. I Sverige är det ofta antingen eller, men här är vi unika, säger Viktoria Granqvist, Head of Delivery för Fujitsu IT-tjänster.  

Organisationers behov förändras på grund av pandemin

Även om det i Sverige tidigare funnits en viss typ av distansarbete går det inte att komma ifrån att företag tvingats tänka om drastiskt i samband med pandemin. När flera nödgats att arbeta från hemmet har det varit avgörande att kunna göra det på ett effektivt sätt. Rätt digitala verktyg är en nyckel för att kunna hantera de förändringar som distansarbete kräver.

Fujitsu är enligt analysföretaget Gartner en av ledarna inom arbetsplatstjänster och arbetar globalt med allt från stora detaljhandels-kunder och banker till tillverkningsföretag och erbjuder en verklighet där medarbetarna kan jobba var, när och hur de vill.    

– Vi jobbar med alla slags IT-tjänster och med våra verktyg klarar företag att jobba från vilket ställe som helst. Vi kliver in där det finns behov, allt ifrån att se till att datorn har den senaste säkerhetsuppdateringen till att säkerhetsställa att informationen är skyddad och att hårdvaran eller mobiltelefonen är kompatibel med de program som används. Vår målbild är att allting alltid ska fungera utan några problem, berättar Viktoria Granqvist.

Framtidens arbetsplats kräver effektivt flöde av information

Tillsammans med IDC har Fujitsu gjort en undersökning om hur den framtida intelligenta arbetsplatsen kommer att se ut i Sverige. Resultatet visar att det är avgörande med rätt värderingar men också att få informationen att flöda på ett effektivt sätt.

– Unga som kommer in i arbetslivet idag har alltid använt sig av appar. De förväntar sig att det ska vara lika lätt kunna kommunicera på arbetsplatsen som med kompisarna och för detta krävs nya IT-verktyg. I undersökningen ser vi att många nordiska företag lyfter just behovet av digitalisering och kontinuerligt lärande för att använda nya verktyg.   

– Tidigare har kontoret varit den stora identiteten, idag krävs det mer av företagskulturen. Man behöver gå bort ifrån de materiella symbolerna och lägga fokus på det immateriella och bli mer värdebaserad. Det kräver förändrat ledarskap och nya sätt att mäta medarbetarnöjdhet. En jämlik organisation behövs där alla medarbetare bidrar till företagets värde på ett tydligt sätt, avslutar Viktoria Granqvist.

Mer information om Fujitsu

Fujitsu är ett av Sveriges bredaste IT-tjänsteföretag med 650 medarbetare i Sverige som hjälper företag och organisationer att utveckla sin verksamhet med IT och digitalisering. Fujitsu är det enda globala, japanska IT-företaget, med 129 000 medarbetare i 100 länder. Kombinationen av global styrka och lokal närvaro gör att Fujitsu kan följa svenska kunder ut i världen.  

Mer information om Fujitsu och Work Life Shift

 

Mer från Fujitsu

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fujitsu och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?