M ska inte vara ett dieselparti

En vanlig entré för besökare till Stockholm är den så kallade Järnvägsparken mellan Centralen och vattnet ner mot Riddarfjärden. Om man har anlänt till staden med tåg eller pendeln från Arlanda och ska besöka Gamla stan, regeringskvarteren, Riksdagen, Högsta domstolen eller promenera till Söder, går man här, eller snarare hukar här.

GÅTT I BARNDOM. Städernas ekonomi har förändrats och de är alltmer beroende av att erbjuda god livsmiljö och ren luft. Det är skälet till att miljözoner diskuteras över hela världen. Ett blivande regeringsparti som M bör vara för.
GÅTT I BARNDOM. Städernas ekonomi har förändrats och de är alltmer beroende av att erbjuda god livsmiljö och ren luft. Det är skälet till att miljözoner diskuteras över hela världen. Ett blivande regeringsparti som M bör vara för.Foto:Claudio Bresciani/TT

Allt är förfallet, stenläggningen är ihopsjunken, de gråmålade metallstaketen och skyltarna för gångtrafikanter flagnar och över huvudet dånar trafiken från Centralbron och infartslederna till Klaratunneln. Betongpelarna används med stor självklarhet och dygnet runt som latrin. Mosaiken i 1970-talskonsten "Stiliserad park", av Olle Nyman, har fallit av. Bänkarna innanför den föreställda bersån av betong och sten med utsikt över Centralbrons flank där vägdammet från 130 000 fordon om dygnet rinner ner är klokt nog alltid tomma.

Det senaste försöket att piffa upp platsen är Jan Håfströms mr Walker som i sju meter och två ton aluminium med kraftfullt språng försöker fly söderut. Man förstår honom.

Den 50 meter långa sträckan är Sveriges fulaste plats, vilket är en prestation med tanke på läget vid vattnet. Om man har till uppgift att bekymra sig för Sverigebilden bör man börja här.

Järnvägsparken är också ett symboliskt katastrofområde för bilens roll i staden. Fram till 1950-talet fanns här en riktig park vars syfte var att binda samman Centralstationen med stadskärnan. Sedan byggdes motorvägen genom Gamla stan.

Kritiken mot bilens funktion i staden är i Sverige i dag en klar vänsterfråga. Debattens fokus kan skifta från gågator, motorvägsprojekt, cykelfiler, hastighetsbegränsningar, mer kollektivtrafik till luftkvalitet, men den politiska motsättningen består: vänstern är skeptisk till bil, högern är för. Det finns genant glasklara socioekonomiska förklaringar, men också kopplingar till vad som traditionellt driver tillväxt. Bil och bilinfrastruktur är bra för ekonomin.

Detta håller dock på att ändras.

Just nu ligger fokus på dieselbilarna. Över hela världen har större och mindre städer aviserat förbud eller begränsningar för att minska dieselmotorernas utsläpp av mikropartiklar och kväveoxider och få bättre stadsluft. Har amerikanska och kontinentaleuropeiska borgmästare blivit tillväxtfientliga miljöpartister? Står Moderaterna i Stockholm hjältemodigt ensamma i kampen mot en lömsk internationell sammansvärjning som vill strypa friheten och marknadsekonomin?

Nej, men städernas ekonomi har ändrats och ny teknik är på väg in.

En stad som Seattle, som ledarsidans Frida Wallnor rapporterade ifrån i lördags, är helt beroende av ett ständigt inflöde av talanger för att försörja stadens tjänsteindustriella jättar, främst Microsoft och Amazon. Då behövs självklarheter som en fungerande bostadsmarknad men i allt högre grad också ett gott rykte som livsmiljö. Folk över hela världen är bokstavligen dödligt trötta på att andas dålig luft. Därför är politiska initiativ för bättre luftkvalitet inte bara bra i sig utan också en klar moderniseringsmarkör som ökar fastighetsvärdena. Urbana opinioner är i hög grad gröna opinioner och de fångas upp av såväl höger som vänster. Det är ingen slump att en receptiv person som Arnold Schwarzenegger omvandlade sitt engagemang i republikanerna till ett grönt mandat. Han är den mest gröne guvernör Kalifornien har haft.

Det är heller ingen slump att bilindustrins företrädare är försiktigt positiva till miljözonstänkandet. Bil Swedens reaktion. De välkomnar den svenska regeringens initiativ, framhåller behovet av tillräckligt långa omställningstider och att utsläppskraven ska vara teknikneutrala, men man förstår att miljözoner i Stockholm är bra för fordonsindustrin, att de till och med kan vara ett stöd i teknikomvandlingen till eldrift.

Och det är heller ingen slump att världens järnvägsmarknad varje år slår rekord. Järnvägen och diesel-förbuden är en del av samma stadsekonomi. Folk flyttar till stan i varje världsdel och med dem byggs järnvägen ut. Inget annat transportslag kan på så minimal yta forsla så mycket människor som tåg. Städer som byggs med rälsbunden trafik som bas kan byggas tätare, mer effektivt och de blir bättre livsmiljöer jämfört med städer som domineras av bil.

Likadant är det med städer som binder ihop sig med tåg. De får utsläppsfria högeffektiva transporter från centrum till centrum och slipper flygets och bilens ledtider. Därför är snabba tåg just nu den urbana miljöns mest tydliga framtidsdröm, särskilt i Europa, och därför projekterar tyska, franska, holländska, brittiska och danska borgmästare nya stationsområden med blixtsnabba förbindelser till metropolerna.

De svenska borgmästarna i Malmö, Göteborg och Jönköping tänker likadant, men sedan är det stopp. I Stockholm tvivlar Socialdemokraterna och Moderaterna har gått i barndom med kampanj för diesel och nej till snabba tåg. Att Socialdemokraternas reformkraft är sinande vet vi, men de kan ändra sig. Moderaternas ställningstaganden är dock tydliga. Det är svårt att just nu tänka sig en mer bakåtsträvande kombination. Tänk om.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?