1515
Annons

M måste ta debatten om skolsocialismen

Politikens uppgift är inte att driva företag, utan att skapa goda förutsättningar för företagande. Därför kan det verka naturligt att båda statsministerkandidaterna ägnade större delen av sina Almedalstal åt annat än själva företagandet.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Ulf Kristersson nämnde helt kort företagens fina utveckling. Magdalena Andersson hade, förutom ännu ett brutalt angrepp på marknadsskolan, några rader om stora industriprojekt som fossilfritt stål, Volvo Cars och batterifabriker. Annars handlade talen om kriminalitet, integration, energi, dåliga tider, skatter och ansvar.

Just i Sverige är det dock snudd på tjänstefel att inte prata mer om företagens roll. Det beror på socialdemokraternas kvardröjande syn på näringsliv och ägare. Först ströp de under sitt långa maktinnehav nästan svenskt företagande med höga ägarskatter och regleringar. Det var därför som Sverige hamnade i kris i början av 1990-talet, inte på grund av några korta borgerliga regeringsår som Magdalena Andersson påstod i sitt tal.

När avregleringarna och dämpande av ägarskatterna skapat grund för svenskt entreprenörskap, fortsätter S att misstänkliggöra ägare och företagare. Andersson sa inte ett ord i sitt tal om snabbt växande kunskapsinnehåll och serviceföretag. I stället fortsatte hon att ihärdigt kritisera vinst i välfärden.

Synen sitter så djupt att inte ens borgerliga svenska väljare fullt ut kan se poängen med ägande och avkastning, särskilt när det gäller barnen och skolan. Inte minst kvinnor förhåller sig skeptiska till vinst i välfärden. Förvånansvärt många hittills borgerliga kvinnor överväger en röst på Magdalena Andersson, för att hon är ekonom och kvinna och skeptisk till vinst i skolan. De låter sig övertygas av systerskap, utbildningsmeriter och framtoning, i stället för att fundera på det tunna budskapet. 

Sannolikt är det därför som Ulf Kristersson talar så lite om marknadsskolan, och allt fler borgerliga fokuserar på specifika problem i skolan, i stället för att förklara grundläggande förhållanden om ägande, konkurrens och utveckling. 

Skolans problem beror inte på företagande utan på otydliga uppfattningar om kunskap, dålig utvärdering av både elevernas och skolornas resultat, brist på integration samt dåligt fungerande skolval. Det är sådana svagheter som mindre nogräknade företagare kan dra fördel av, särskilt om kraven på långsiktighet är för lågt ställda. 

Ett ytterligare skäl till att de ekonomiska grundfrågorna har varit frånvarande är den goda ekonomin under 2010-talet, då man i stället ägnat sig åt att bråka om SD. Nu svider det i plånböckerna på ett sätt som den unga vuxengenerationen faktiskt aldrig har upplevt. De ekonomiska institutens bedömare spår en kraftig inbromsning av tillväxten. Om kriget i Ukraina fortsätter och krisen mellan väst och Ryssland fördjupas kan vi gå mot en tysk kollaps av energipriserna. Hösten och vintern kan präglas av en turbulens vars konsekvenser vi inte kan ana.

S vill att valet ska bli ett presidentval med Magdalena Andersson som huvudnummer. Med M-ledarens måndagstal finns i alla fall ett förslag som handlar om ekonomi, viktigt med tanke på krisen och svenskarnas bristande insikter om företagande. 

M-ledaren ger två signaler om vilken politik han vill föra. Den ena är en återgång till en konservativ finanspolitik. Överskottsmålet ska gälla. Utgifter måste finansieras. De senaste årens underskott måste få ett slut.

Det andra är skattestopp. Inga skatter ska höjas. Skatten på ISK ska snarare ner, liksom skatt på låga inkomster.

Det är två löften som han kan få svårt att hålla om krisen blir djup. Men ambitionen är lovvärd. Alla tjänar på att svensk politik återgår till ett mer rationellt samtal om skatter, incitament på arbetsmarknaden och villkor för kapital och arbete och lämnar de påhittade hoten mot demokratin. 

Ska det bli riktigt bra måste han dock ägna mer tid åt debatten om socialismen när det gäller skolan. Socialdemokraternas agitation fungerar som en dimridå för väljare som länge levt i omedvetenhet om företagandets villkor. Om inte dimman skingras blir det svårt både att lösa skolans problem och få fler att inse poängen med företagande.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från ZipforceAnnons

Zipforces nylanserade elcykelkit får internationell uppmärksamhet

I en värld där allt fler sitter still medan bekväma prylar utvecklas och miljön mår sämre gäller det att tänka smart, hållbart och utanför boxen. Det menar Måns Bengtsson, grundare av Zipforce som snabbt kan förvandla vanliga cyklar till elcyklar.

– Vi har just slagit upp dörrarna för försäljning i Europa och dessutom lanserat den lättaste och det mest prisvärda elcykelkitet på marknaden, säger han.

När elcykeln introducerades på marknaden var succén snabbt ett faktum. Plötsligt kunde de som vanligtvis tog bilen till jobbet antingen cykla hela vägen eller på ett smidigt sätt ta sig till och från kollektivtrafik, och på så sätt bidra till ett minskat trafiktryck i städerna. Att investera i en ny elcykel innebär dock att ens gamla cykel lämnas i förrådet och en ny behöver produceras och transporteras, ofta från ett annat land – något som inte är optimalt för klimatet.

Brinner för återvinning

2020 lanserades den första produkten hos Zipforce, ett bolag som kombinerar smart teknologi med svensk ingenjörskonst och brinner för smart och kreativ återvinning. Det är det enda svenska bolaget som är med på EIT Urban Mobility Program, ett nytt EU-initiativ som satsar på start-ups som bidrar till ett mer hållbart och grönt sätt att transportera sig.

– Vi vill lösa trafik- och transportutmaningarna som finns i världen och samtidigt hjälpa till att reducera människans klimatpåverkan. Många äger redan en cykel i dag – varför behöva köpa en ny? Zipforce ger befintliga cyklar ett nytt liv och att den är portabel, vilket gör att den är smidig, minskar stöldrisken och gör att familjen kan dela.

Lättast på marknaden

Motorn är liten, smart och effektiv och Zipforce har sammanställt ett komplett kit med allt från batteri till pedalsensor för att göra installation och användande enkelt. Nu presenterar de två revolutionerande produkter som bara dagar efter lanseringen fått stor internationell uppmärksamhet: Zipforce Distance och den lättare versionen Zipforce Slim som enbart väger två kilo. 

– Det gör Slim till den lättaste produkten på marknaden. Båda är prisvärda, har tystare motorer och installationen är betydligt enklare då trampsensorn sitter trådlöst på cykelns pedalarm.

I samband med lanseringen har Zipforce slagit upp dörrarna för försäljning i Europa och de har redan siktet inställt på nya marknader.

– Vårt mål är att skapa ett hållbart, prisvärt och kul sätt för cykelanvändare att elektrifiera sin cykel och göra fysisk aktivitet både enklare och roligare, var man än befinner sig. Vi är glada att kunna bidra till att göra världen lite mer bekväm, utan att behöva tumma på faktorer runtomkring.

Läs mer om Zipforce här

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Zipforce och ej en artikel av Dagens industri

Risktagandet gynnar oss alla

Få sektorer illustrerar så tydligt de binära effekterna av risktagande som bioteknik.

VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.
VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.Foto:Isabell Höjman

Om forskningen på ett potentiellt läkemedel går bra, om det tar sig igenom fas 1, 2 och 3 och till sist godkänns av myndigheter i USA och Europa, kan ägarna bli rikligt belönade. Om något går fel under den tidsödande och kostsamma processen – vilket är det mest troliga – kan stora värden försvinna på ett ögonblick.

Ta Oncopeptides, som Di skrev om i lördagens tidning. Bolagets läkemedel för blodcancer, Pepaxto, fick initialt ett positivt besked av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men i ett senare skede påtalades risker med behandlingen. Oncopeptides beslutade sig för att dra sig tillbaka från USA. Börsvärdet raderades i det närmaste ut, vilket drabbade både småsparare och storägare. 

Men så i somras ändrades allt igen när den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderade ett godkännande av preparatet. Och i mitten av juli genomförde Oncopeptides en nyemission – nya och befintliga ägare sköt till drygt 400 miljoner kronor. De lät sig inte avskräckas av turbulensen utan bedömde att Oncopeptides kan bli framgångsrikt – och kom fram till att investeringen var värd risken. Hittills i år har bolagets aktie stigit med cirka 400 procent. 

Men Oncopeptides är inte ensamt om att ha ett bra börsår – hela biotekniksektorn har gått bra efter en längre period av svagare kursutveckling. Ett annat bolag vars ägare i år åtminstone delvis har kompenserats för sitt risktagande är Hansa Biopharma. Bolagets främsta läkemedelskandidat, Imlifidase, är ett enzym som möjliggör njurtransplantation hos patienter som annars inte skulle kunna ta emot ett främmande organ. Bakom Hansas framgång ligger åratal av forskning, hängivenhet och riskvilliga investerare.

Hur det än går för Oncopeptides och Hansa är båda bolagen exempel på en central komponent i alla affärer: varför avkastning och vinst behövs för att motivera investerare att ta risker. I alla tider har affärsmän brottats med risken och hur den ska hanteras. Det har bland annat gett upphov till bolagsbildningar och försäkringar. Den medeltida brandstoden, nämnd i Magnus Ladulås landslag från 1350, var exempelvis en föregångare till brandförsäkringen. Aktiebolagen, som på ett oöverträffat sätt kanaliserade kapital och spred risker, var centrala för Sveriges industrialisering från mitten av 1850-talet. 

I dag finns det sinnrika matematiska och statistiska modeller för att kvantifiera risken och sätta ett värde på den. Men hur man än räknar, vilka försäkringar som än har tagits, handlar affärsverksamhet till sist om ett beslut: Är investeringen (och den möjliga avkastningen) värd risken? Den frågan har investerare funderat på i alla tider.

Utan risktagare sker inga framsteg. Ingen ny teknik utvecklas, inga medicinska landvinningar sker. Den värdeskapande handeln stagnerar. Risktagandet är en mekanism som bör värnas. Vänsterns återkommande utspel om högre kapitalskatter för till exempel sparare med investeringssparkonton och delägare i fåmansbolag är ett hot mot den kreativa kraft som förutsätter risktagande. Om en eventuell förtjänst måste skattas bort, varför ska man då ta risken att investera?  

Det finns i dag 148 företag med huvudkontor i Sverige som forskar på nya läkemedel, enligt branschorganisationen Sweden Bio. 420 projekt är igång just nu, varav fler än 100 inom cancerområdet. För att de ska lyckas behövs riskvilliga investerare. Personer och företag som är beredda att se nio av tio projekt misslyckas, med vetskapen att om det tionde når framgång blir de rikligt belönade. Sverige behöver fler sådana risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera nya bioteknikföretag som förhoppningsvis kan hitta botemedel för njursjuka och cancerpatienter.

Risktagandet är en viktig kraft som för samhället framåt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera