1515
Annons

Lotta Engzell-Larsson: M bör inte backa om skatterna

Ledare. Moderatledaren Ulf Kristersson sa i en intervju med Di i mars att han vill sänka marginalskatterna: "Om staten tar mer än 50 procent av dina pengar när du jobbar extra, då tar staten för mycket". 

Foto:Thomas Johansson/TT

Men M har inte budgeterat för detta i sin skuggbudget, vilket Di skrev om i tisdagens tidning. Nu säger partiets ekonomiska talesperson Elisabeth Svantesson att "hälften kvar" är en "viktig princip", men att det handlar om prioriteringar. 

Ulf Kristersson fick nog kalla fötter när finansministern skrev på Aftonbladet debatt (5/4) att med hans förslag får den som har en månadsinkomst på 120 000 kronor en skattesänkning på 9 000 kronor per månad.

M-ledaren gör troligtvis samma bedömning som företrädaren Fredrik Reinfeldt; vill man bygga ett stort parti kan man inte ha skattesänkningar för "rika" som huvudnummer. Alliansregeringarna sänkte skatterna för alla, men de förstod att den politiska berättelsen måste vara större än så. 

Budskap om skattesänkningar kräver, som alla andra reformer, ett pedagogiskt anslag. M måste lära sig att slå tillbaka mot argumentet att skattehöjningar behövs för att bevara välfärden. Det är snarare så att kostnaden för en hållbar, folkligt förankrad välfärd måste bäras kollektivt. Det bygger på att alla som kan arbetar, vilket M bör fortsätta att göra ett huvudnummer av. 

Den stora massan, medelklassen, måste inse att eftersom de utgör den viktigaste skattebasen är det i slutändan alltid de som får betala när skattetrycket stiger. 

Allt fler löntagare med vanliga jobb har börjat betala statlig skatt, bara sedan 2014 har andelen ökat från 30 till 36 procent. Vid reformens införande var prognosen att runt 15 procent skulle göra det.

Gränsen går vid 38 000 kronor per månad, vilket bland annat gör att den statliga skatten träffar 50 procent av lokförarna, 30 procent av sjuksköterskorna och 38 procent av poliserna. Det bör M berätta för dem. 

Sedan skattereformen 1991 har marginalskatten stigit från en maxnivå på 50 till 60 procent. Därför är det svagt av M att inte klara att hålla fast vid sin linje att den ska sänkas igen. Om fler arbetar behöver den inte höjas.

Det enklaste och mest pedagogiska vore om värnskatten, som tillkom som en tillfällig nödlösning på 1990-talet för att underlätta budgetsaneringen, slopas.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?