1515

Lotta Engzell-Larsson: Sverige bör vårda bolag som Spotify

LEDARE. Spotify växer kraftigt och är på väg att börsnoteras i New York.

Daniel Ek.
Daniel Ek.Bild:Janerik Henriksson

För knappt två år sedan skrev bolagets grundare Daniel Ek och Martin Lorentzon ett öppet brev till svenska politiker där de efterlyste bättre villkor på ett antal punkter för att kunna växa här. En var bostadsmarknaden, Spotify hade svårt att rekrytera anställda till Stockholm för här finns inga bostäder att hyra. En annan punkt var beskattningen, framför allt av personaloptioner.

Så, för ett år sedan kom beslutet att expandera i New York, där minst 1.000 nya jobb planerades. Det innebar en fördubbling av styrkan i USA. Även finanschefen sitter där, trots att huvudkontoret fortfarande formellt ligger i Stockholm. Förra året öppnade också ett nytt stort utvecklingscenter i London.

Ett globalt bolag som Spotify måste bygga verksamhet på sina största marknader. Men ett utvecklingscentrum i Stockholm eller Göteborg skulle, med rätt förutsättningar, mycket väl kunna fortsätta växa, vilket ledningen påpekar i sitt brev.

Den S-ledda regeringen vill dock inte släppa till när det gäller nyckelfrågor som att öppna hyresmarknaden, och skapa en mer konkurrenskraftig beskattning av personaloptioner. Den lilla lättnad i optionsbeskattningen som trätt i kraft nu vid årsskiftet är helt verklighetsfrämmande, eftersom taket ligger så lågt. Den gäller endast företag som har max 50 anställda och inte omsätter mer än 80 miljoner kronor. Den gränsen passerade Spotify 2009, ett år efter lanseringen, då bolaget omsatte 90 miljoner.

Spotify må vara på väg att noteras med ett uppskattat marknadsvärde på runt 160 miljarder kronor, och ha en omsättning på 29 miljarder 2016. Men bolaget går med förlust, och är, tio år efter lanseringen, att betrakta som en tonåring. Affärsmodellen utmanas fortfarande av skivbolag som stämmer bolaget, och verksamheten befinner sig bara i början av sin utveckling. Apple nafsar dem i hasorna.

Samtliga amerikanska plattformsbolag, som Amazon och Google, som nu betraktas som oövervinnliga, tog tid på sig, ofta minst tio år, att göra vinst. Det fanns en enorm långsiktighet hos grundarna, och den gav utdelning. Även Spotifys grundare ger intryck av att vara uthålliga och vilja behålla kontrollen över bolaget.

Det är naturligt att goda idéer sugs upp av internationella bolag och investerare i en tid där det finns gott om kapital. Just därför kräver situationen att Sverige, vars storlek är en nackdel, gör det extra lockande att äga och driva företag här.

Skatten på kapital, personaloptioner och marginalskatten måste sänkas. Regeringen bör även slänga planerna på en ny skatt på utflyttare (exitskatten) i papperskorgen. S-regeringar har tidigare tvingats retirera när de straffbeskattat kapitalet, det kommer de få göra igen om de inte tänker sig för.

Sverige har på många sätt ett gynnsamt företagsklimat. Bolagsskatten är konkurrenskraftig, infrastrukturen god, andelen högutbildade relativt bra, och vi har en väl fungerande kapitalmarknad.

Men Global Economic Forums "Global Competitiveness Report 2017-2018" visar att vi ligger långt ned på listan över 137 länder när det gäller skatt (66) och incitament att investera och arbeta (103). Samtidigt visar "Global Entrepreneurship Monitor" att benägenheten bland entreprenörer att anställa 20 personer eller mer de närmaste fem åren är låg i Sverige, andelen ligger på runt 7 procent. I EU-länderna är den 8-9 procent, medan Norge sticker ut på 10, Irland 15 och toppländerna USA och Taiwan 20 procent. Det är tal som regeringen bör studera närmare.

Sveriges problem är inte brist på unga it-bolag, utan att de säljs utomlands innan de nått sin fulla potential. När Spotify noteras kommer troligen de svenska riskkapitalbolagen Creandum och Northzone att sälja ganska snart. De har gjort sitt jobb. Frågan är vilka som då köper och hur det påverkar framtida investeringar i utveckling.


Innehåll från SnowflakeAnnons

Så möter du de nya utmaningarna inom retail supply chain

Leveranskedjan inom retail har aldrig varit mer oförutsägbar. Under pandemin har både handlare och leverantörer tvingats anpassa sig till en ny ekonomisk verklighet, snabbt innovera och etablera nya processer över praktiskt taget en natt. Att ha tillgång till rätt data för att kunna fatta rätt beslut har blivit affärskritiskt för företag som nu måste förbereda sig för en osäker framtid. 

Många branscher står inför en ny verklighet. Inom retail är många utmaningar kopplade till leveranskedjan och hur man kan möta snabbföränderliga behov. För att kunna förbereda sin verksamhet inför olika typer av scenarion behöver företag börja förlita sig på data istället för magkänsla, förklarar Fredrik Göransson, Head of Sales Engineering Nordics på Snowflake.

– Data är det bästa sättet att rationellt kunna möta de här utmaningarna och komma framåt. Istället för att gå på känsla kan data visa vart man behöver fokusera insatser, pengar och energi. Genom att arbeta strukturerat med sin data får man en möjlighet att lyckas och gå starkare ur den här krisen. 

Inom retail står företag inför fyra huvudsakliga utmaningar kopplat till leveranskedjan. Utmaningar som kan kan mötas genom rätt hantering av data. 

Hämta guiden: Så kan ditt företag börja använda granulär retail-data.  

1. Överfyllda lager och svinn

I början av året rapporterades det att en femtedel, eller 88 miljoner ton, av all mat som produceras per år i Europa slängs. Ofta fastnar leverantörer i balansgången mellan svinn och tillgänglighet. De har för mycket produkt och drar därför tillbaka delar av utbudet vilket gör att de sedan har för lite för att kunna möta behoven. Istället för att ständigt väga mellan överflöd och brist kan man genom data lyckas säkerställa att man har rätt produkter på plats, vid rätt tidpunkt. 

– Lösningen ligger i att analysera historisk data i kombination med omvärldsfaktorer för att bättre förutse ett framtida behov. Det kan vara allt från väder till händelser i världen som man vill  korrelera till detta, säger Fredrik Göransson. 

2. För lite information för att kunna fatta rätt beslut

Leverantörer och handlare behöver fatta ett stort antal beslut när de lanserar produkter. Vilka butiker ska de skicka produkter till? Kommer vissa storlekar, färger eller smaker fungera bättre i en viss region eller vid en viss tidpunkt på året? De besluten kan innebära skillnaden mellan vinst och förlust men handlare saknar ofta insikter i granulär data som kan hjälpa till vid viktiga val. 

– Här får man en stor fördel med Snowflake-plattformens skalbarhet. Den kan hantera stora mängder data på samma sätt. Tidigare, i traditionella analysmiljöer har man varit tvungen att välja vilken data man ska analysera medan man nu, med större mängder data, kan kombinera data från olika källor för ännu mer informerade beslut. Detta kan man nu göra i en sammanhållen miljö, utan att behöva göra avkall på prestanda och skalbarhet. 

3. Bristfälliga förberedelser för oförutsedda händelser

Som vi har kunnat se det senaste året så kan ekonomiska svackor och kriser uppstå utan förvarning. Dessa kan innebära överlevnad eller undergång för handlare och leverantörer inom alla industrier. Historisk data och prognoser erbjuder lite eller ingen hjälp under dessa perioder. 

– Här handlar det om att ha en flexibilitet och agilitet i verktygen man använder. För analytiker och beslutsfattare innebär det att de snabbt kan ställa om från en modell till en annan, testa nya analyser och anpassa sig efter marknaden när den förändras. 

4. Bristande information mellan handlare och leverantör

Informationsflödet inom lagersaldon och försäljning går oftast bara åt ett håll; från handlare till leverantör. Leverantörer ger i sin tur retailers service level-rapporter kring vad som levererats men dessa visar inte påverkan mot konsumenterna och förbättrar inte tillgängligheten ute på hyllorna.  

– Traditionellt har det varit svårt att dela data mellan företag. Man har olika API:er men skickar ofta även information över mejl och liknande. När man istället enkelt kan dela data mellan både olika företag, och individer inom samma företag skapar det nya möjligheter att lyckas få ett uppdaterat informationsflöde från A till Ö snabbt. Med Snowflakes data sharing-funktion kan man se till att alla partners i leveranskedjan har rätt information och ge leverantörerna möjlighet att själva arbeta med data så att de kan agera, och reagera på rätt sätt.

Utmaningar inför Black Friday

Samma typ av förberedelser som krävs för de nya utmaningarna kan även appliceras på återkommande handelsevent som exempelvis den stundande retail-högtiden Black Friday, säger Fredrik Göransson. 

– Black Friday är ett nära på unikt event för många företag och en stående förmåga att processa data i den skala som Black Friday kräver är väldigt kostsamt. Här är en molnbaserad on-demand-lösning som Snowflake erbjuder extra fördelaktig. Det gör att man kan möta behovet utan att behöva fastna med extra kostnader. Med en molnbaserad lösning är företag bättre rustade vare sig det gäller Black Friday eller större världshändelser, avslutar han. 

Här kan du läsa mer om hur Snowflakes plattform kan hjälpa ditt företag att konsolidera alla era datakällor i en gemensam vy, skapa insikter och fatta bättre beslut.  

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?