1515
Annons

Lotta Engzell-Larsson: Skatteverket missförstår sin uppgift

LEDARE. De senaste dagarna har en stor osäkerhet uppstått om hur de nya reglerna (sedan 1 januari 2018) för beskattning av kvalificerade personaloptioner ska tolkas. Plötsligt har Skatteverket (SKV) satt klackarna i backen. 

Foto:CHRISTINE OLSSON / TT

Hans Karlsson, utredare på SKV, säger till Di (14/5) att det är oklart om teckningsoptioner för personal ska behandlas förmånligt enligt den nya regeln, eller som vanliga värdepapper enligt de gamla reglerna. Detta är märkligt eftersom SKV var en tung remissinstans som borde ha sagt sitt redan.

Men SKV och dess förra generaldirektör Ingemar Hansson har hela tiden varit emot en lägre skatt på personaloptioner. Orsaken är att de anser att gränsen mellan inkomstslagen tjänst och kapital då luckras upp. Detta ställningstagande präglade starkt det remissvar som Hansson 2016 skrev tillsammans med Hans Karlsson. 

De avstyrkte i sin helhet det förslag i betänkandet "Beskattning av incitamentsprogram" som ledde till den nya lagen. Detta trots att betänkandets (regeringens) uttryckliga utgångspunkt var att hitta sätt att sänka skatten på personaloptioner för mindre företag.

Myndigheten redovisade en del tekniska hakar, som hade kunnat lösas, och en del svaga argument, som att "regelverk med många kvalificeringskrav är svårt att tillämpa". Men villkoren för vilka företag denna lag ska gälla är ovanligt enkla och tydliga. Skattesystemet är till sin natur komplext, med eller utan den nya optionslagen. 

Ett villkor som krävs för att ett bolag ska kunna tillämpa den lägre skatten är att optionsprogrammen inte får omfatta mer än 75 miljoner kronor totalt över tid. SKV tyckte i remissvaret att 20 miljoner hade räckt. Det är en löjligt låg summa för ett tillväxtbolag, vilket visar att myndighetens skepsis är mer ideologisk än teknisk. 

Tjänstemännen på SKV har till uppgift att som opolitisk remissinstans peka på relevanta, praktiska problem så att de kan åtgärdas. Om de ansvariga hade skött sitt jobb hade den osäkerhet vi nu ser kring tolkningen av den nya lagen inte uppstått. 

Det finns många invändningar mot dagens system med högre skatt på inkomst än kapital. Men gapet tillkom av nödvändighet vid skattereformen på 1990-talet för att det rörliga kapitalet skulle stanna i Sverige. SKV har till uppgift att skilja på inkomstslagen i deklarationer, inte att sabotera när regeringen vill sänka en skatt för en mindre grupp mycket små tillväxtbolag och deras anställda.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?