Annons

Lotta Engzell-Larsson: Politikerna har ytterst ansvar för stabiliteten

LEDARE. Finansinspektionens styrelse beslöt på måndagen som väntat om ett skärpt amorteringskrav. Det innebär att nya bolån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amorteras mer.

Men argumentationen svajar. FI lutar sig mot att internationella organisationer som IMF och OECD som anser att Sverige borde vidta åtgärder mot hushållens skulder. Dessa organisationer har dock sällan den detaljkunskap som krävs för att analysera ett enskilt lands marknad.

Generaldirektören Erik Thedéen pekade vid en pressträff på måndagen på den snabba prisuppgången de senaste tio åren, med följande skulduppbyggnad, som orsak till nya amorteringskrav. Han menade att kravet är balanserat och skulle ge en modest prisnedgång på 1,5 procent totalt, eller 3 procent i Stockholm.

Men liksom på aktiemarknaden ligger känslor som rädsla att förlora pengar bakom köpbeslut. Det gör att det prisfall som redan inletts skulle kunna få en rejäl skjuts nedåt av kravet. Det lär också sammanfalla med framtida stigande räntor, vilket förstärker den dämpande effekten.

FI konstaterar i sin senaste stabilitetsrapport att risken att bankerna ska göra stora förluster på bolån är begränsade. Likaså är hushållens marginaler goda. Det kokar ned till att hushållen om de blir ekonomiskt pressade minskar sin konsumtion, vilket sänker tillväxten, och sålunda utgör en makrorisk. Men det räcker inte för att motivera ett ökat amorteringskrav. Kravet kommer dessutom i sig att minska en del av hushållens konsumtionsutrymme.

Finansmarknadsminister Per Bolund sa efter FI:s besked att regeringen ska ha en dialog med oppositionen innan den fattar beslut. Alliansen har dock hittills verkat skeptisk till hårdare amorteringskrav, liksom bostadsminister Peter Eriksson.

Formellt delar finansdepartementet, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden på ansvaret för landets finansiella stabilitet. Det är egentligen bara de första tre som kan agera förebyggande. Men politikerna kan inte skjuta över allt ansvar på myndigheter.

Istället för att säga ja till FI:s krav bör regeringen söka en blocköverskridande överenskommelse om bland annat sänkt reavinstskatt och sänkta ränteavdrag för att förbättra marknadens funktion.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AteaAnnons

Ny teknik revolutionerar livsmedelsindustrin – och minskar matsvinnet

Atea tillsammans med IBM gör satsningen i norden för hållbar livsmedelshantering – Food Trust.
Atea tillsammans med IBM gör satsningen i norden för hållbar livsmedelshantering – Food Trust.

Med blockkedjeteknik och transparent data ska livsmedelsindustrin tillsammans kunna eliminera matfusket och minska matsvinnet. Det är målet med Food Trust, ett framåtlutat samarbete mellan Atea och IBM som nu når Sverige.

De senaste åren har allt fler konsumenter börjat ställa krav på maten de köper – kanske som en reaktion på matfuskskandalerna som väckt stor medial uppmärksamhet. Transparens i livsmedelskedjan spås nu bli en hygienfaktor i framtiden och ett verktyg för att nå de globala målen om hållbar konsumtion och produktion.

För att nå transparens behövs tekniska lösningar som artificiell intelligens, Internet of Things och blockkedjeteknik. Detta menar Atea, marknadsledande inom IT-infrastruktur och systemintegration, som tillsammans med IBM lanserar den första – Food Trust. Redan nu är 300 internationella aktörer anslutna till tjänsten.

– Tanken är att alla aktörer i livsmedelskedjan ansluter sig till ett ekosystem för producenter, leverantörer, tillverkare och återförsäljare. Varje aktör matar in data som slutkonsumenten kan granska genom att skanna en QR-kod på förpackningen. Detta innebär att konsumenten kan följa en kycklings väg från att den kläcks till att den slutligen ligger ute i butik, säger Christian Sjöberg, chef Blockchain på Atea. 

Klar koppling till FN:s globala hållbarhetsmål

Tack vare blockkedjetekniken kan återförsäljare få koll på vilken temperatur som varorna har fraktats i, och även styra sina inköpsnivåer genom att följa upp hur mycket en viss produkt sålts. Det här får stora effekter för matsvinnsproblematiken och går enkelt att koppla till FN:s hållbarhetsmål om hållbar produktion och konsumtion.

– Alla aktörer vinner på att bli en del av Food Trust. Bonden blir mer synlig och kan visa upp sin verksamhet för slutkonsumenten på ett helt annat sätt, butikerna kan effektivisera sina inköpsprocesser och minimera svinnet och konsumenten får full insyn i livsmedelskedjan, säger Christian Sjöberg. 

– Aktörer som har någonting att dölja kommer inte vilja bli en del av en transparent livsmedelskedja, och det i sin tur talar sitt tydliga språk för konsumenten. Food Trust bygger på fakta vilket gör att aktörerna kan känna en trygghet och ett förtroende för varandra. Den data som matas in i systemet går inte att ändra och kan hela tiden följas i realtid, och skulle kedjan brytas höjs varningsflaggorna direkt, säger Espen Braathe som är Europa-ansvarig för Food Trust hos IBM.

Nu kommer Food Trust till Sverige

Det är inte komplicerat att ansluta sig till ekosystemet. I Norden arbetar majoriteten av alla aktörer digitalt på ett eller annat sätt, så här handlar det bara om att koppla ihop systemen med Food Trust-plattformen. Atea har tagit fram en modell som möjliggör snabb implementation. 

Samarbetet mellan Atea och IBM inleddes i Norge. Först ut att börja använda Food Trust var den stora laxproducenten Kvarøy Arctic som använder tjänsten för att spåra norskt odlad lax hela vägen till butiker i Nordamerika. Nu har arbetet med att ta den här lösningen till Sverige påbörjats. 

– Vi är i uppstartsfasen just nu och har några samarbeten på gång i Sverige. Vi har en väldigt intressant framtid framför oss här i Norden, och vi tror att Food Trust kommer leda till vinster både i form av hållbarhetsbesparingar och konkurrensfördelar för de som väljer att bli en del av ekosystemet, säger Christan Sjöberg.  

Vill du veta mer om Food Trust? Tryck här. 

Fakta om Atea

Atea är den ledande leverantören av it-infrastruktur i Norden och Baltikum, och drivande inom informationsteknologi på den svenska marknaden. Vi är strategisk rådgivare åt privata och offentliga verksamheter i deras digitaliseringsresa. Tillsammans utvecklar vi innovativa lösningar för framtiden.

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?