Annons

Lotta Engzell-Larsson: Nej till amorteringskrav, ja till politiskt ansvar

LEDARE. Finansinspektionens (FI) styrelse beslutar på måndag om att införa hårdare amorteringskrav med syfte att kyla ned bostadsmarknaden. 

Bild:TT

Det som talar för att regeringen, som har sista ordet, säger ja är att om förslaget inte genomförs hamnar ansvaret för skulduppbyggnaden hos regeringen, vilket den vill undvika.

Svaret borde bli nej, eftersom bostadspriserna redan har börjat falla, och regeringen inte bör accelerera raset. Utöver detta finns flera sakliga invändningar. De grundläggande orsakerna till prisuppgången och därmed skulduppbyggnaden är kvar; utbud understiger efterfrågan i vissa sektorer, räntorna är konstlat låga, fastighetsskatten rekordlåg. När staten försöker strypa priset på en bristvara slutar transaktionen på svarta (hyres) marknaden.

Kravet drabbar också, helt irrationellt, unga, som ju ökar sina löner successivt och därmed får allt bättre möjligheter att betala sina räntor och lån över tid. I förlängningen bromsar ett ökat krav därför potentiell tillväxt.

Ett nej vore en prestigeförlust för FI:s generaldirektör Erik Thedéen. Han vill visa att FI tar det ansvar för makrotillsynen som inspektionen tilldelades 2013 av alliansen, då Thedéen själv var statssekreterare i finansdepartementet.

Den lag, som riksdagen röstar om 13 oktober och som ska ge FI ökade befogenheter, riskerar också att försvaga FI om det leder till att myndigheten tvingas backa ofta.

Lagen, som har stöd av oppositionen, ska ge FI ökade befogenheter att driva förslag för att säkra finansiell stabilitet. Syftet är att nya regler, som amorteringskrav, ska kunna beredas och införas snabbare, även om regeringen fortfarande ska godkänna dem.

Men dessa ökade befogenheter kommer sannolikt resultera i ökad aktivitet från FI:s sida. Det riskerar i sin tur att öka konflikterna med regeringen om FI-förslagen får nobben. En ökad regelbörda skulle också störa svensk ekonomi.

EU har sedan 2012 byggt ut regelverken med målet att stärka det finansiella systemet. Engelskans ”resilience” används flitigt i alla analyser av finansiell stabilitet. Sant är att med ökade kapitalkrav har man stärkt bankernas motståndskraft. Men det är något annat än elasticitet/spänst, vilket är den fulla innebörden av ordet.

Det är snarare så att den ökade kapital- och regelbördan har minskat elasticiteten, möjligheten att snabbt komma tillbaka. I slutet av veckan som gick överraskade tillväxten i EU positivt på 2,2 procent hittills i år, vilket är den högsta nivån sedan finanskrisen. Men det är efter en svag och utdragen återhämtning. Det är troligt att ekonomin hade hämtat sig betydligt snabbare utan delar av den påförda regelbördan.

Regelverken gör också att stora aktörer blir större, eftersom de mindre inte klarar den omfattande administrationen. Fler banker, framför allt amerikanska, är i dag "too big to fail" än innan krisen. Många bedömare på finansmarknaden anser att det är just i storleken som risken ligger. Därmed har marknadens väktare ökat riskerna.

En annan bieffekt är att samtidigt som FI blir mer aktivt, kommer politikerna att bli än mindre aktiva. Regering och riksdag undviker att fatta obekväma beslut trots att de kan påverka bostadsutbudet - ge marknaden förutsättningar att fungera - på ett mer långsiktigt och hälsosamt sätt än genom att låta FI att begränsa tillgången på kredit. Det gäller exempelvis att minska ränteavdragen, sänka reavinstskatten och avreglera hyresmarknaden.

Om politikerna tar sitt ansvar för att skapa goda förutsättningar för marknadsekonomin slipper FI kompensera i så stor utsträckning.

Dagens situation är en effekt av att FI fick ansvaret för makrotillsyn. Om Riksbanken, som är en självständig myndighet under riksdagen, fått ansvaret hade trycket på att höja räntan varit högre och nya regler inte behövts. Nu har Stefan Ingves konsekvent i flera år sagt: vi ser problem men vi kan inget göra, det är inte vårt ansvar. 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?