Annons

Lotta Engzell-Larsson: Lika villkor krävs i Kina

LEDARE. Det totala värdet på företagsaffärer låg 2017 för fjärde året i rad på över 3000 miljarder dollar (Thomson Reuter/ft.com 28/12).

Kinas president Xi Jinping.
Kinas president Xi Jinping.Bild:Mark Schiefelbein/TT

Siffrans storlek gör den svår att förhålla sig till, men den betraktas som historiskt hög.

USA är fortsatt helt dominerande inom förvärv och fusioner och stod för 43 procent av hela summan. Alla världens länder gör mest affärer på hemmaplan (både räknat som antal och värde), men USA är den som förvärvar mest utomlands, framför allt i Europa. Kinas förvärv i Europa motsvarar värdemässigt mindre än en fjärdedel av de amerikanska.

Samtidigt ligger Kinas andel av utländska investeringar i EU från icke-EU-länder enligt Eurostat endast på runt 0,5 procent under perioden 2012-2014. Tillsammans med Hongkong är andelen 2 procent. Detta ska jämföras med USA som under samma period står för drygt 41 procent. Andelen har förstås ökat sedan 2014, men knappast till några hotfulla nivåer.

Om man tittar på kinesiska direktinvesteringar i Sverige 2014-2016 (alltså inte bara förvärv som rapporten ovan visar) så är trenden tydlig. De understiger enligt Kommerskollegiums statistik konsekvent de svenska i Kina, räknat i kronor. Sannolikt rör det sig främst om investeringar i befintlig verksamhet, därför syns de inte i Financial Times rapport om företagsförvärv. Geelys köp av Christer Gardells aktier i Volvo AB lyfter förstås beloppen för 2017, men det är en enskild händelse.

Sett till tillgänglig statistik är alltså bilden av att Kina håller på att ta över Europa och Sverige inte sann. Det är mer en känsla. Men det finns obalanser.

Kina köpte 2017 bolag för större belopp än landet sålde egen verksamhet på alla enskilda marknader utom den japanska. Större utflöde än inflöde av kapital. Detta är haken, och det som retar upp motparterna i Europa och USA. Kanske framför allt det faktum att Kina är det enda land som har gjort större förvärv i USA än tvärtom.

Kritikerna har en poäng. Kina är inte ensamt om att ha restriktioner när det gäller utländska bolags möjligheter till förvärv. Men de är betydligt mer omfattande, det saknas en ömsesidighet. Samtidigt som Kina de senaste åren har investerat tungt i infrastruktur utomlands, så har de själva generella restriktioner för utländskt ägande i sektorn, exempelvis inom flyg och energi.

Mer anmärkningsvärt är att även i exempelvis revisionsfirmor och biografer måste en kines kontrollera verksamheten. Utlänningar får inte heller äga mer än 49 procent i fondbolag, eller mer än 50 procent i försäkringsbolag. Dessa restriktioner går bortom traditionella säkerhetsfrågor.

Regimen ser hela tiden över marknadsbegränsningarna, men det måste gå snabbare. Utländska företag borde få verka på samma villkor som inhemska. Som det är nu kommer hela tiden rapporter om hur de diskrimineras av myndigheter. En annan central fråga är att regimen måste göra ägande och finansiering mer transparent.

Det kan vara svårt även i Sverige och EU att spåra vem som står bakom ett bolag. Men det inte rimligt att det som i Kina är staten som sopar igen sina spår. Ett statligt ägande måste synas i böckerna. Banksystemet är statligt/regionalt, slutet och helt dominerande, utländska banker utgör mindre än två procent av marknaden. Det innebär att stat och bank kan agera helt anonymt tillsammans.

Kina bör också upphöra med sina räddningsaktioner för att styra valutans värde. Det skadar investerarnas förtroende när regimen plötsligt, som för ett år sedan, stoppar internationella koncerner från att ta hem utdelningar från sina kinesiska dotterbolag. Samtidigt och i samma syfte stoppades en del kinesiska bolag som ville köpa företag utomlands.

Kinas ekonomi är en ovanlig hybrid, eftersom regimen lyckats öppna sig för marknadsekonomi stegvis med bibehållen politisk kontroll. Experimenten sker framför allt i elva utvalda frihandelszoner, bland annat Shanghai. Men det är dags att öka takten och omfattningen om stämningen på internationella möten som WTO ska bli bättre.

I takt med att ekonomin mognar blir det svårare för regimen att få ut fördelarna av marknadsekonomin när den fortsätter att styra med planekonomiska medel. Det kommer att krävas en demokratisering och oberoende institutioner för att hålla marknadens förtroende och tillväxten uppe. Landet måste anpassa sina regler till den globala marknaden om den vill vara en betydande spelare där. Regimen vet att en god ekonomi är nyckeln till politiskt inflytande, och det är tydligt att målen för ekonomiska reformer och tillväxt ofta krockar med nationella hänsynstaganden, partipolitiska och säkerhetsfrågor i mycket vid bemärkelse.

Kina har hittills, i kraft av sin storlek och en tydlig strategi, haft en god tillväxt trots många brister. När de nu går in i nästa fas har ribban höjts.

Samtidigt bör Sverige se det som en styrka att kapital söker sig hit. Vi är duktiga på att driva företag och skapa värden. Den förmågan försvinner inte när ett etablerat företag köps upp. Antalet företag i världen är inte förutbestämt, och ekonomi är inget nollsummespel. Marknadsekonomins och demokratins stora styrka är att de är anpassningsbara, tillsammans finner de hela tiden nya vägar framåt.

Västvärlden måste fortsatt våga lita på att frihet skapar god ekonomi, vilket ger resurser att säkerställa tillräcklig makt för att kunna försvara friheten.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från KIAAnnons

Kia lanserar laddbar SUV – med sju sittplatser och fyrhjulsdrift

En helt ny generation av den sjusitsiga suven Kia Sorento lanseras nu.

Och: Inom kort finns den som laddhybrid. 

Redan i början av 2021 kommer de första bilarna att levereras i Sverige.

Helt nya Kia Sorento – här finns allt du behöver veta om den 

Kia satsade tidigt på att elektrifiera så många modeller som möjligt och har sedan 2018 varit störst på laddbara modeller på den svenska marknaden. Över hälften – 56 procent – av de bilar som såldes mellan januari och september i år var laddhybrider. Och redan nästa år är målet att den siffran ska vara 80 procent.

– Om man vill bidra med verklig nytta måste man våga tänka nytt. Vi vill att många – inte bara några få – ska ha möjlighet att ställa om till laddbara bilar. Kia har ambitionen att leda omställningen till en mer hållbar mobilitet, säger Jonas Nilsson, marknadschef Kia. 

Fyrhjulsdrift och automatlåda

Nu kompletterar biltillverkaren sitt laddbara utbud med ännu en viktig modell – den sjusitsiga suven Kia Sorento som först lanseras med en dieselmotor, men som i början av nästa år kommer som laddhybrid.

Nya laddbara Kia Sorento kombinerar en turboladdad bensinmotor på 1,6 liter och 180 hästkrafter och ett vridmoment på 265 newtonmeter med ett batteri på 13,8 kWh och en elmotor på 91 hästkrafter. Tillsammans ger det en systemeffekt på 265 hästkrafter och 350 newtonmeter. 

Drivningen sker på alla fyra hjulen genom en sexväxlad automatlåda som tillåter att både bensin- och elmotor ger full effekt samtidigt. För första gången använder sig Kia av ett oberoende kylningssystem för batteripaketet i en laddhybrid för optimal kapacitet.

Sju sittplatser och stort bagageutrymme

Sorento byggs på en ny suv-plattform där det stora batteriet har placerats under golvet till passagerarutrymmet. Det har skapat förutsättningar för en rymlig kupé med sju sittplatser – och ett av klassens största bagageutrymmen. Med den bakre sätesraden nedfälld finns här plats med upp till 809 liter last. Fäller man även mittenraden rymmer Kia Sorento Plug-In Hybrid 1 998 liter. 

Nya Kia Sorento har en högre teknisk standardutrustningsnivå än sina föregångare. Bland annat ingår dubbla digitala skärmar med funktioner och tjänster som är kopplade till telematiksystemet UVO Connect. Ett antal förarassistanssystem, som till exempel Blind-Spot View Monitor (standard från utrustningsnivån Advance Plus) som visar rörlig bild av det som döljer sig i dödavinkeln på displayen framför föraren är en annan nyhet.

Genom att använda både kamera och radar kan nya Sorento fånga upp och analysera information om andra bilar, fotgängare eller cyklister som korsar vägen för att undvika eventuella kollisioner. Systemet, som kallas FCA, kan också förhindra kollisioner med fordon när man svänger vänster vid en korsning. Om FCA upptäcker en potentiell fara visas en varningssignal i instrumentklustret och maximal bromseffekt appliceras.

Precis som alla andra modeller från Kia har Sorento sju års nybilsgaranti direkt från fabrik. Garantin gäller även EV-batterierna. I Sverige lanseras Kia Sorento i tre utrustningsnivåer; Action, Advance och Advance Plus. 

Helt nya Kia Sorento – här finns allt du behöver veta om den 

 

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?